Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa

Under senare tid har en ökad faktaresistens och spridandet av fake news livligt debatterats, och sociala mediers roll har lyfts fram i denna debatt. Den ökade användningen av sociala medier tros ha bidragit till spridningen av faktaresistens och fake news, bland annat genom ”filterbubblor” där informationsflödet i sociala medier skräddarsys utifrån användarnas tidigare beteenden.

Sociala medier som plattform för felaktig information

Ett sjukdomsutbrott är en perfekt grogrund för spridning av desinformation, konspirationsteorier  och falska påståenden. Rykten och missförstånd sprids snabbt via sociala medier, vilket kan väsentligt försvåra vid bekämpandet av smittsamma sjukdomar. Det mest aktuella exemplet kring detta är den "infodemi" som uppstått i kölvattnet av rapporteringen kring coronaviruset det senaste året (länk till WHO). Andra exempel på faktaresistens och fake news inkluderar vaccinationsmotstånd (mässling, polio etc.) och synen på sexuellt överförbara sjukdomar, exempelvis HIV.

Sommarkurs: Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa

I sommar startar återigen vår kurs, där frågeställningar om faktaresistens och fake news tas upp, hur dessa påverkar och har påverkat hälsoområdet genom framväxten av hälsomyter kring exempelvis kost och motion – frågor som är ytterst relevanta inom folkhälsovetenskapen.

Under kursens gång kommer grundläggande begrepp och teorier kring hur faktaresistens och fake news uppstår att gås igenom, samt vilken roll sociala medier spelar.  Vi kommer att titta på hur faktaresistens och fake news har skapat olika hälsomyter och vilka mekanismer som ligger bakom detta. Dessutom tittar vi på olika strategier som kan användas för att motverka faktaresistens och spridandet av fake news inom hälsoområdet.

Kursen ges på halvfart och distans under veckorna 23-31, 2021.

Mer information hittar du i kurskatalogen:
su.se/publichealth/PH27G0

Tärningar som stavar FAKE NEWS
Bild: Mostphotos