Större risk för migranter att drabbas av långtidscovid
Större exponering för covid19-viruset och fler fall av allvarlig sjukdom under pandemin bland migranter innebar en ökad risk att individer i denna grupp diagnosticerades med långtidscovid. Det visar en ny undersökning från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Av de nära 1,9 miljoner personer med covid19-diagnos som ingick i undersökningen hade drygt 7500 fått en långtidscoviddiagnos. Forskarna fann att risken för att drabbas av långtidscovid var större bland migranter från Östeuropa, Finland, Asien, Afrika och Mellanöstern, jämfört med invånare födda i Sverige.
– Egentligen är det kanske inte så förvånande då migranter är en speciellt sårbar grupp gällande infektionssjukdomar. Men de insikter vi fått genom denna studie bidrar ändå till den samlade kunskapen om pandemin och dess konsekvenser för olika grupper i samhället, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Forskarna har studerat svenska register över vuxna invånare mellan den 1 mars 2020 och den 1 april 2023 med syfte att ta reda på risken att drabbas av långtidscovid, beroende på födelseland och med hänsyn till kända riskfaktorer för långtidscovid, som kön, tidigare hälsostatus, sjukdomens allvarlighetsgrad, vaccinationsstatus och socioekonomiska faktorer.
Vid en framtida viruspandemi kan riktad vaccinering, utökad socialförsäkring och omplacering av riskgrupper i flergenerationshushåll minska smittspridning och även förbättra långtidsutfall för utsatta grupper som migranter och minoriteter
Sjukdomens svårighetsgrad bidrog till högre risk
Forskarna fann att sjukdomens svårighetsgrad, det vill säga om personen var inlagd på sjukhus eller behandlades på en intensivvårdsavdelning, främst bidrog till den högre risken för långtidscovid hos migranter. Däremot bidrog vaccinationer och sociala förhållanden i mindre utsträckning. Redan existerande hälsoproblem hade ingen inverkan på den ökade risken för långtidscovid hos migranter.
– Att sjukdomens allvarlighetsgrad var en så stark prediktiv faktor för långtidscovid var något förvånande och visar att det var den enskilt viktigaste orsaken till den ökade risken bland migrantgrupper, säger Agneta Cederström.
Viktiga insikter för framtida pandemier
Undersökningen visar att en större exponering för och effekten av covid19-viruset bland migranter inverkade på de långsiktiga konsekvenserna av sjukdomen. Den viktigaste riskfaktorn för migranter att drabbas av långtidscovid var sjukdomens svårighetsgrad.
– Detta visar att vid en framtida viruspandemi kan riktad vaccinering, utökad socialförsäkring och omplacering av riskgrupper i flergenerationshushåll minska smittspridning och även förbättra långtidsutfall för utsatta grupper som migranter och minoriteter, säger Agneta Cederström.
Håkan Soold
Fakta
Studien Long COVID and its risk factors in migrants: a nationwide register study from Sweden publicerade nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicine. Den ingår i ett internationellt forskningsprojektet baserat i Köpenhamn som handlar om långsiktiga hälsokonsekvenser av COVID-19 hos patienter med migrant- och etnisk minoritetsbakgrund, och som finansieras av Novo Nordisk Fonden.
Utöver Agneta Cederström medverkade följande forskare i arbetet med studien: George Frederick Mkoma, Department of Public Health, University of Copenhagen; Thomas Benfield, Department of Clinical Medicine, Faculty of Health and Medical Sciences, University of Copenhagen; Charles Agyemang, Department of Medicine, Johns Hopkins University, Baltimore, MD, USA; Marie Nørredam, Department of Public Health, University of Copenhagen; samt Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholm universitet.
Senast uppdaterad: 7 februari 2025
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap