Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

Forskningsprojektet granskar fortsatta strider om, och förändringar av, rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra år sedan. Projektet pågår under fyra år med start 2018. Det leds av ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Stockholms universitet. Projektförvaltare är Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Syftet med projektet är att undersöka de många funktioner som avfall har i svenska bilderböcker, barnprogram och barnteaterföreställningar från 1969 till 1977, en period som i tidigare forskning framställts som särskilt fokuserad på miljöpolitik, miljöförstöring och återvinning.

Ett forskningsprojekt mellan bildvetenskap och mediehistoria.

Projektets övergripande syfte är att beskriva och analysera fotoalbumets historia, funktion och betydelse i en vidare kulturhistorisk, bildhistorisk och mediehistorisk kontext med Sverige som exempel. Den handlar om fotoalbumet som föremål och om de praktiker och diskurser som har uppstått i relation till detta föremål.

Forskningsprojektet "brytpunkter och kontinuitet" vill lyfta fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Populär- och högkultur visar sig inte ha varit så åtskilda som tidigare historieskrivning hävdat utan sammanblandades på en rad olika sätt.

Cirkumpolära performancekulturer är ett fyra-årigt forskningsprojekt som är finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet ämnar belysa och analysera den rika scenkonst- och performancekulturen bland urfolk i det arktiska, så kallade cirkumpolära området.

Drömmen om det moderna sekelskiftet: Modernitet och autencitet i relation till förra sekelskiftets bostäder i dagens Sverige.

Välkommen till forskningsprojektet En annan humanism: Kvinnliga tidigmoderna fritänkare och subjektivitetens gränser.

Vi lever i en tid då den snabba teknologiska utvecklingen tycks göra handskriften och handstilen föråldrade och överflödiga. Men handskriften har en historisk betydelse som efter digitaliseringen blivit möjlig att analysera på nytt.

Du kan läsa mer om detta forskningsprojekt på den engelska sidan. Surfa dit genom att klicka på den lilla jordgloben bredvid rubriken "Tema" överst på sidan.

I det här projektet undersöks senare års initiativ att bevara minnet av kalla kriget i Sverige.

Klassisk musik för en medialiserad värld: visuella och audiovisuella representationer av västerländsk konstmusik i det moderna mediesamhället.

Projektet studerar hur det går till när historiska berättelser skapas kring analyser av gammalt DNA. Studierna visar att berättelser och bilder uppstår i kreativa samspel mellan forskare och populärmedia, men blir hajpade på grund av en stor allmän tilltro till DNA som vetenskapligt bevis.

Den svenska litteraturen rymmer många flerspråkiga litterära texter, där Konstantinopel (dagens Istanbul) skildras vid tiden runt 1900. De är högintressanta att studera ur perspektiv som utmanar ett enspråkigt paradigms traditionella synsätt.

Under åren 2022-2026 leder Sabrina Norlander Eliasson forskningsprojektet Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden. Forskningsprojektet är också kopplat till det internationella masterprogrammet Teknisk konstvetenskap och konstmuseet vid Institutionen för kultur och estetik.

Amatörteater spelade en betydande roll i utformningen av idéer om det moderna medborgarskapet, som uppstod under Upplysningen och formades under den amerikanska och den franska revolutionen. Under perioden 1780-1850 utvecklades en rörelse med bred bas kring amatörteater, som troligtvis hade större påverkan på idéutvecklingen än den professionella teatern.

Metadata Culture, "Deltagande i det visuella kulturarvet. Metadata, återanvändning och tvärvetenskap", är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, och Karin Hansson, docent i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Projektet presenterar en nytolkning av Michelangelos målning Yttersta domen i Sixtinska kapellet, i relation till firandet av tenebrae under påskveckan. Frågan hur målningen användes och gestaltades under kyrkoåret undersöks, liksom relationen mellan Yttersta domen och den övriga konsten i kapellet och målningens ställning inom den autonoma estetiken.

Det här forskningsprojektet undersöker hur monument används för att uttrycka och implementera viktiga demokratiska värden som deltagande, social rättvisa och kritisk diskurs, och hur människor reagerar på dessa manifestationer i det offentliga rummet.

Mer om detta forskningsprojekt hittar du på den engelska sidan. Surfa dit genom att trycka på den lilla jordgloben bredvid rubriken "Tema" överst på sidan.

Projektet tar upp frågan om hur queer- och transfeministiska teorier bidrar till vår förståelse av feministiska och intersektionella performancestudier idag och undersöker en samtida generation av performancekonstnärer för att vidga gränserna för intersektionella queer- och transfeministiska performancestudier i ett globalt perspektiv.

Projektet syftar till att kartlägga och kontextualisera vad som i två olika historiska källor sägs om barnens roll i trolldomsprocesserna i Ångermanland 1674–75, där drygt 60 personer dömdes till döden.

I detta forskningsprojektet undersöks hur makt och ideologi uttrycks genom 1700-talets teaterkostymer. Detta forskningsprojekt är en postdok i Frankrike, Centre de musique baroque de Versailles.

"Sovjetisk design. Modernism från Baltikum och Norden - En officiell anomali inom socialistisk estetik under det kalla kriget" undersöker sovjetdiktaturens intresse för sina grannländer i sina försök att utforma ett modernt välfärdssamhälle från tidigt 1960-tal och fram till 1980-talets perestrojka.

Detta projekt studerar överblickens historia. Hur har människor sett på jorden från hög höjd och varför? Vilka upplevelser och kunskaper har det skapat och varför har det betraktats som viktigt? Särskilt studeras den svenske geografen Sven Hedin (1865-1952) och hans expeditioner till Asien.

Svenska konstnärer på resande fot: Mobilitet, transnationalism och konstnärliga praktiker i det tidiga 1900-talet.

Forskningsprojekt i konstvetenskap som undersöker kopior i arkitektens arbete under första hälften av 1700-talet.

Forskningsprojekt i konstvetenskap och kulturgeografi vid Stockholms universitet och universitetet i Bristol.

Forskningsprojekt i teatervetenskap av Magnus Tessing Schneider, fil dr vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Projektet handlar om hur glädje använts för att beskriva vetenskap som aktivitet, och forskare som människor.