Ellen Frödin har disputerat i litteraturvetenskap

Ellen Frödin disputerade den 25 februari 2022 på avhandlingen Sakernas sammanhang. Om ting människor och materiella relationer hos Henry Parland, James Joyce och Virginia Woolf.

Omslag: Sakernas sammanhang. Om ting människor och materiella relationer hos Henry Parland, James Joyce och Virginia Woolf. Ellerströms förlag. Bild: John F. Peto

Opponent: Anders E. Johansson, docent i litteraturvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.

Betygsnämnd:
Andrea Kollnitz, docent i konstvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Marie Öhman, docent i litteraturvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköpings universitet.
Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
Elisabet Dellming, universitetslektor i engelska, Engelska institutionen, Stockholms universitet.

Handledare: Elina Druker, professor i litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Ingemar Haag, docent i litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Ordförande: Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Ellen Frödin.
Ellen Frödin.

Mer om Ellen Frödins forskning

 

Om avhandlingen

Sakernas sammanhang. Om ting människor och materiella relationer hos Henry Parland, James Joyce och Virginia Woolf.

I sin avhandling undersöker Ellen Frödin tre litterära texter från 1920-talets modernism som skriver fram sakernas materiella sammanhang samtidigt som de ger människan en perifer roll. Med hjälp av nymaterialistisk och processorienterad teori analyseras de animerade sakerna i Henry Parlands diktsamling Idealrealisation, tingkatalogerna i kapitlet "Ithaca" i James Joyces roman Ulysses och de kaotiskt interagerande föremålen i Virginia Woolfs roman Jacob's Room. Avhandlingen argumenterar för att det sätt varpå dessa texter skriver in människan i sakernas sammanhang formar sig till en kritik både av litteraturens upptagenhet av människor samt av en traditionell västerländsk förståelse av människans centrala plats i världen.

Abstract i Digitala Vetenskapliga Arkivet