100-årsjubileum för rösträtten - En historieskrivning som utmanas

Den 26 januari 1921 fattade Sveriges Riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. Dagen och året firas av Riksdagen och det sätter fokus på demokratins utveckling. Men en rad rösträttshinder kvarstod efter 1921. I samband med rösträttens jubileum pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt från 2018-21.

Forskningsprojektet utmanar den gängse historieskrivningen, enligt vilken rösträttskampen i Sverige nådde sitt mål genom reformerna 1918−1921. Den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän? Medlemmar i projektet är forskare från Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Institutionen för kultur och estetik och Historiska institutionen vid Stockholms universitet, samt från Uppsala-, Linköpings- och Lunds universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Nya perspektiv på demokratiseringsprocessen

Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik.

Efter 1921 kunde man fortfarande hindras från att rösta på grund av att man hade fått en straffpåföljd, blivit omyndigförklarad, gått i konkurs eller stod under fattigvårdsförsörjning. I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” ges nya perspektiv på demokratiseringsprocessen i Sverige.

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet och de medverkande forskarna

Ny bok om rösträttens historia i Sverige

Bokomslag för Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, Makadam förlag.

I antologin Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 presenteras ny forskning om rösträttsbegränsningar sedan 1921. Redaktörer för boken är Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Martin Ericsson, docent i historia vid Lunds universitet.

Den nya forskningen som presenteras i boken ställer frågor om rösträttens föränderliga gränser och demokratins räckvidd. Många människor och specifika grupper, till exempel renskötande samer, har haft svårt att använda sin rösträtt på grund av hur reglerna för röstningen har sett ut. Det är också många som varit direkt uteslutna från rösträtten. Till exempel sattes rösträttsåldern högre än myndighetsåldern. Än idag är rösträtten begränsad för barn, unga och icke-medborgare.

Majoriteten av bokens författare är medlemmar i forskningsprojektet "Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921".

Läs mer om boken