Författaren Ulla Bjerne och den förkroppsligade kvinnliga erfarenhetens politik

En ny artikel om Ulla Bjernes (1890–1969) författarskap, skriven av Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har blivit publicerad i tidskriften NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research.

Isaac Grünewald: Författarinnan Ulla Bjerne 1916. Moderna Museet.

Boel Hackman beskriver hur Ulla Bjerne iscensatte en ny sorts kvinna i liv och text, i syfte att föra in kvinnors erfarenheter i litteraturen och därmed gestalta en alternativ kvinnlig subjektivitet.

I en dagboksanteckning från 1956 förutspår Ulla Bjerne att den kvinna "som befriad från fördomar och konvenans utan fruktan går sin egen väg", som hon har försökt gestalta, skulle kunna vara verklighet kring år 2000. I ett tillägg till anteckningen skrivet 1958 står i marginalen “Dieu, vad jag kan vara naiv!”

I sin artikel i tidskriften NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research, förklarar Boel Hackman hur Bjerne genom sina böcker skapar nya utrymmen för att uttrycka kvinnlig subjektivitet med utgångspunkt från kroppslig erfarenhet. Författarskapet beskrivs av Bjerne själv som en del av en förändringsprocess, som andra författare sedan kan ta vid.

Min merit är att jag haft mig själv som försöksobjekt

Ulla Bjerne i en dagboksanteckning 20 February 1958.

Genom sitt författarskap utmanade Bjerne den manliga subjektivitetens falska anspråk på universalism och transcendens och de litterära värden som baserats på dem, konstaterar Boel Hackman, genom att istället hävda betydelsen av kroppslig erfarenhet. Artikeln, “'I Have Had Myself as Experimental Object': Ulla Bjerne and the Politics of Female Embodied Experience", finns tillgänglig i open access:

Läs hela artikeln här

Läs mer om Boel Hackmans forskning