Om Kalla krigets retoriska kraft

Konstvetaren Fredrik Krohn Andersson är en av forskarna inom projektet "Genus och nation i kalla krigets spår: Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv" (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond), som skriver essä om Kalla krigets dragningskraft, i Dagens Arena.

Fredrik Krohn Andersson, fil. Dr. i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik

I sin essä i Dagens Arena konstaterar fyra forskare att Kalla krigets lämningar lockar både till turism och nostalgi. Symboliken från perioden kan både användas av entrepenörer som vill signalera trygghet och beredskap och av privatpersoner för att blicka tillbaka på en svunnen tid och lyfta fram traditionella värden.

Men Kalla kriget används även i Försvarsmaktens retorik, som har bytt formulering från "Om kriget kommer" till "När kriget kommer". Med Kalla kriget som fond målas bilden av ett nytt kallt krig, samtidigt som Försvarsmakten får kraftigt ökade anslag.

"Det som sker i den samtida diskussionen om försvaret är att den kalla kriget-inspirerade retoriken om ”realitet”, nödvändighet och stabilitet hjälper till att minska möjligheten till demokratisk dialog. En tydlig gräns för demokratin byggs in i säkerhetspolitiken," skriver de fyra forskarna i Dagens Arena.

Läs hela essän i Dagens Arena

Författare till essän är konstvetaren Fredrik Krohn Andersson (Institutionen för kultur och estetik), etnologen Mattias Frihammar och genusvetaren Cecilia Åse (Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap), samt statsvetaren Maria Wendt (Statsbetenskapliga institutionen).