Tidigare studenter vid Institutionen för kultur och estetik

Här berättar tidigare studenter, alumner, om sina nuvarande yrken, vad de har läst och hur studierna har påverkat deras yrkesverksamma liv.

Studier vid Institutionen för kultur och estetik uppövar din analytiska förmåga, ditt kritiska tänkande, ger dig kunskaper om komplexa kulturella sammanhang och uppövar din förmåga att uttrycka dig i tal och skrift. Viktiga färdigheter om du vill arbeta konstnärligt, akademiskt, administrativt eller som exempelvis skribent. Studenter som har läst hos oss har gått vidare till de mest skiftande yrkesbanor både inom och utom huvudområdet.

 

Idéhistoria

Idéhistoriker som inte verkar vid universitet och högskolor arbetar inom förlag och media, bibliotek och arkiv. Du hittar idéhistoriker som lärare, journalister, författare och översättare, på radio och TV. Dessutom har vi utmärkta idéhistoriker som valt andra yrken, som diplomat, läkare och mycket annat. Idéhistoriker försöker förstå idéerna i deras historiska, kulturella, etniska, politiska, ekonomiska, sociala och personliga sammanhang. Idéhistoria ger perspektiv på både historien och samtiden. Däremot bryr vi oss inte så mycket om ifall idéerna idag anses sanna eller inte. Det som tycks omöjligt i dag kan bli verklighet i morgon.

Isabelle Ståhl
Foto: Niklas Björling

Isabelle Ståhl är författare och fil.dr i idéhistoria. Hon har en doktorsexamen i idéhistoria från Stockholms universitet.

–Jag hade aldrig hört talas om det innan en bekant till en släkting tipsade om att det var ett intressant ämne, så jag började läsa det vid Lunds universitet, säger hon.

Det var också den filosofiska aspekten av idéhistoria som hon tilltalades av.

Martin Wallström. Foto: Privat.

Martin Wallström är journalist, redaktör och kommunikatör. Han har läst totalt 135 högskolepoäng i idéhistoria, med en kandidatexamen i ämnet och fyra masterkurser: Mediehistoria, Människans gränser, Naturvetenskapernas historia och Sinnenas idéhistoria. Han har också läst två mindre kurser i medicinhistoria.

Martin Wallström hittade till ämnet idéhistoria när han ville börja studera vid universitetet men inte var riktigt säker på vad han ville läsa. Då började han med grundkursen idéhistoria. Han tyckte att idéhistoria kändes som ett väldigt allmänbildande universitetsämne, så han fortsatte med termin två efter att han hade läst ekonomlinjen.

Läs intervjun med Martin Wallström

 

Konstvetenskap

Utbildning i konstvetenskap kan leda till tjänster inom den statliga och kommunala kultursektorn, till exempel museer och konsthallar, vid länsstyrelsernas kulturenheter, inom auktions- och galleriverksamheten, inom media såsom radio/TV, tidningar, tidsskrifter och bokförlag och som lärare, guide, konservator och arkivarie. Kunskap och förståelse av konst kan även vara till nytta för verksamhet inom näringslivet. I vilken verksamhet du än hamnar kan du få glädje av den analytiska förmåga som konstvetenskapen har att erbjuda.

Anna Jansson har läst konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Nu arbetar hon som kommunikatör vid Nationalmuseum.

Att läsa konstvetenskap blir som att knäcka en slags kod.

 

En film av Medieproduktion vid Stockholms universitet från 2020.

 

Cecilia Berggren

Cecilia Berggren är specialist på Stockholms Auktionsverk. Hon har en masterexamen i litteratur- och konstvetenskap.

–Jag har tidigare arbetat inom olika delar av konstvärlden: dels på galleri, inom konsthandel och även som frilansande guide.

–Under mina år på SU studerade jag litteraturvetenskap samt konstvetenskap med breddningsämnen inom projektledning, modevetenskap samt en termin i Rom på Svenska Institutet för klassiska studier.

 

Patrik Steorn

Patrik Steorn är museichef vid Göteborgs konstmuseum. Han har tidigare arbetat som lektor vid Stockholms universitet, där han framför allt har forskat och undervisat inom konst- och modevetenskap. Patrik Steorn har också gått forskarutbildningen på Stockholms universitet.

 

Kulturarvsstudier

Utbildning i kulturavsstudier förbereder för arbeten inom kulturarvsområdets myndigheter och organisationer som länsstyrelser, museer och kommuner samt konsultföretag och motsvarande aktörer som hanterar kulturarvsfrågor.

Helena Wärnhielm

Helena Wärnhielm är antikvarie på Sörmlands museum.

–Jag valde masterprogrammet i kulturarvsstudier då det är ett tvärvetenskapligt program som ger ett brett perspektiv på kulturarvsfrågor, och för att det är förberedande för både forskarstudier och arbete inom kulturarvssektorn. Utbildningen har gett mig just den breda kunskap i kulturarvsfrågor som jag sökte. I mitt jobb som antikvarie på Sörmlands museum har jag stor nytta av min utbildning, oavsett om jag jobbar med praktiska bevarandefrågor som byggnadsinventeringar eller producerar utställningar med kulturhistoriskt innehåll.

Henrik Nerlund

Henrik Nerlund är arkitekturhistoriker och sekreterare/kanslichef på Skönhetsrådet.

–Idag arbetar jag som sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet. Rådet är Stockholms stads expertorgan i frågor som berör stadsbild, stadsliv och kulturmiljö. Jag är arkitekturhistoriker, inriktad på efterkrigstidens planering och förändringsprocesser inom den bebyggda miljön. Inom detta område har jag också skrivit ett par böcker. Jag har en fil mag i kulturarvsstudier från Stockholms universitet.

 

Litteraturvetenskap

Litteraturvetenskap har stor betydelse för många yrkesgrupper. Bland de mest framträdande är lärare på alla stadier i skolan, bibliotekarier, journalister, kulturskribenter, kritiker och förlagsanställda. Den som arbetar med digitala medier, olika slags informatörer och utredare inom företag och förvaltning har också användning för kunskaper i litteraturvetenskap. Även många författare har läst vårt ämne.

I grunden finns kunskapen om litteraturens historia, om författarna, teorierna och verken. Litteraturvetaren har förmågan att kunna samla, organisera och analysera kunskap – färdigheter som är viktiga i många yrken. Den som läser litteraturvetenskap lär sig att läsa texter på djupet, att analysera och tolka, att se och diskutera texten ur olika perspektiv.

Utveckla ditt kritiska tänkande

Genom att läsa olika typer av texter utvecklar litteraturvetaren argumentationsförmågan, språket och det kritiska tänkandet. Den som läser litteraturvetenskap lär sig näranalys av en text och att dra stora historiska linjer genom större material, samt tränas dessutom i presentationer av analyser och översikter, både muntligt och skriftligt.

Litteraturvetaren är en högst anställningsbar person, kunnig och kompetent på många områden. Framhåll det när du söker jobb!

Emelie Cañadas
Foto: Pelle Mårtenson

Emelie Cañadas är lärare vid Tellusborgsskolan. 2023 fick hon utmärkelsen Årets lärare i grundskolan i Stockholm. Hon har en magisterexamen i litteraturvetenskap (4 år) plus den tidigare kombinationsutbildningen som gav en pedagogisk överbyggnad för att bli lärare.

–När jag var färdig med min magisterexamen tänkte jag att, om jag blir svensklärare, då får jag läsa och prata om litteratur varje dag.

Läs intervjun med Emelie

Sara Arvidsson, litteraturvetenskap
Foto: Caroline Andersson

Sara Arvidsson är redaktör vid Albert Bonniers Förlag. I sitt jobb som redaktör redigerar hon allt från prosalyrik till spänningsromaner till reportageböcker. Hon har en fil mag i litteraturvetenskap från Stockholms universitet och har även läst kursen i Förlagskunskap vid Historiska institutionen, och gjorde sin praktik på förlaget vilket ledde till anställning. Dessförinnan har hon bland annat frilansat som korrekturläsare och språkgranskare för tidskrifter, reklambyråer och organisationer. 

–Som redaktör sysslar jag egentligen med samma sak som när jag studerade litteraturvetenskap, fast i omvänd ordning: med andra ord hur litteratur fungerar, hur språk blir till berättande, hur litteraturens inverkan på läsaren rent konkret uppstår – bara innan boken är tryckt istället för i efterhand.

Magnus Bremmer
Foto: Stockholms universitet

Magnus Bremmer är forskningsredaktör vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet.

Han disputerade i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik 2015. Han skrev sin avhandling om hur man såg på den fotografiska bilden under 1800-talet. Nu driver han bland annat det digitala bildningsmagasinet Anekdot med poddcasten Bildningspodden.

 

Musikvetenskap

Studier i musikvetenskap är en bra språngbräda till den högre musikutbildningen vid de konstnärliga högskolorna, en kompetensbreddning för musiker, en fast grund för kulturjournalistik, och en tung post i din CV om du vill jobba med kulturadministration inom musikområdet. 

Men det är också en möjlig ingång till en karriär inom ämnet som sådant – det är intressantare än du kan ana, med kontaktytor både mot humaniora, kulturhistoria och det praktiska musiklivet.

Emma Thimgren
Foto: Privat

Emma Thimgren är musikredaktör på Nöjesguiden. Hon byggde en egen kandidatexamen där hon läste Musikvetenskap 1 och 2 samt kandidatkursen, kompletterat med kurser i kreativt skrivande, genusvetenskap och litteraturvetenskap.

–Är du kritiker inom de andra konstarterna är en universitetsexamen i ämnet norm, men så är det inte med musik. De som skaffar sig en examen i musikvetenskap bevakar oftast klassisk musik medan musikkritik av populärmusik ofta klassas som nöjesjournalistik. Det finns ett tillgänglighetskrav som alltid går före substans. Jag tycker popmusiken förtjänar samma grundlighet och analys, det är ju trots allt den som flest av oss möter dagligen. Musikvetenskapen har helt enkelt gjort mig till en bättre skribent och kritiker.

Läs hela intervjun med Emma Thimgren

 

Tony Lundman
Foto: Fredrik Nygren

Tony Lundman är redaktör och pressansvarig på Stockholms Konserthus. 

Han är även författare till en bok om tonsättaren Anders Eliasson och har tidigare varit verksam som musikkritiker och musikredaktör på Svenska Dagbladet. Han har studerat musikvetenskap, idéhistoria och filosofisk estetik, vilket ledde till en fil mag. Utöver det studerade han filmvetenskap och italienska ”för nöjes skull”. 

–Jag gjorde egentligen alla ämnesval baserat på lust och intressen, inte utifrån någon jobbstrategi. Samtidigt: ett till synes löst hopkok av ämnen visade sig vara ganska exakt det som jag sedan kunde bygga mitt yrkesliv på.

 

Johanna Paulsson

Johanna Paulsson är frilansande kulturjournalist och musikkritiker i bland annat Dagens Nyheter. Hennes bevakningsområde spänner från klassisk musik till Melodifestivalen, en bredd som hon menar hade varit omöjlig utan studier i musikvetenskap.

Utöver en kandidatexamen i musik- och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet har hon en påbyggnadsutbildning i journalistik från Uppsala universitet. Hon brukar även gästföreläsa om musikkritik varje termin på Institutionen för kultur och estetik. 

–Att återvända till institutionen är alltid en ynnest och påminnelse om hur studier och yrkesliv hänger ihop. Utan min akademiska bakgrund hade jag aldrig fått chansen att jobba med det som också är min hobby – musik.

Fredrik Schlott
Foto: Jerker Larsson

Fredrik Schlott är handläggare på enheten för kultur- och föreningsstöd, Stockholms läns landstings kulturförvaltning. Dessförinnan var han projektanställd som utredare på Musikplattformen (Musikverket) och bloggade för Scenkonstmuseet. På Stockholms universitet studerade han Kulturvetarlinjen med musikvetenskap som huvudämne och socialantropologi som breddningsämne. Genom att rikta sin kandidatuppsats mot en potentiell framtida arbetsplats fick han kontakter som ledde vidare till jobb. 

 

Teatervetenskap

Studier i teatervetenskap fördjupar din analytiska förmåga, utvecklar ditt kritiska tänkande, ger dig kunskaper om komplexa kulturella sammanhang och uppövar din förmåga att uttrycka dig i tal och skrift.

Dessa är viktiga färdigheter om du vill arbeta konstnärligt, akademiskt, administrativt eller som exempelvis skribent. Våra tidigare studenter arbetar idag som exempelvis regissörer, teaterchefer, dramaturger, dansare, kulturadministratörer, gymnasielärare, musiker, skådespelare, recensenter, bibliotekarier, forskare, dramatiker, producenter och redaktörer inom olika medier.

Farnaz Arbabi
Farnaz Arbabi. Foto: Mats Bäcker

Scenkonstregissören och dramatikern Farnaz Arbabi är konstnärlig ledare vid teatern Unga Klara, nationell scen för barn och unga. Hon läste Teatervetenskap I och II, och har också studerat filmvetenskap, pedagogik, kreativt skrivande, journalistik och har en kandidatexamen i teaterregi.

–Utöver all kunskap jag fick så var det underbart att få ägna sig åt teater i ett helt år! Dessutom träffade jag vänner för livet, och många som senare blev mina medarbetare och kollegor.

Vad gav teatervetenskapen dig?
–Verktyg för att analysera teater, förståelse för scenkonst i olika kulturer och delar av världen samt fördjupning i intressanta konstnärsskap. Och så får man se en herrans massa scenkonst!

 

Anna Karinsdotter
Anna Karinsdotter. Foto: Markus Gårder

Anna Karinsdotter är teaterchef för Drottningholms Slottsteater. Hon har en fil mag i teatervetenskap med dansinriktning.

Vad gav utbildningen dig?
–En fantastisk kunskapsbank och ett rikt kontaktnät som jag använder än idag.

Varför ska man läsa teatervetenskap?
–Teatern är en kommentar, referent och spegling av samhället.
Man ska läsa teatervetenskap för att få verktyg för att förstå alla parametrar som tillsammans skapar scenkonst (publiken ser bara toppen på isberget, men helheten behöver vara på plats för att slutresultatet ska fungera).
Man ska läsa teatervetenskap för att lära sig analysera scenkonst, vad är det som gör att jag uppfattar något som bra eller dåligt?
Man ska läsa teatervetenskap för att få den historiska tidslinjen som samtiden ofta refererar till och påverkas av.
Inom teatervetenskapen finns: teater, konst (scenografi), musik (opera), litteratur (dramatik och libretto), arkitektur (teaterhusen) och dans. Du får som student lära dig helheten.

Anna Karinsdotter har även läst musikvetenskap, konstvetenskap, religionsvetenskap, filosofisk estetik och en termin japanska.

 

Hannes Meidal
Foto: Dramaten

Hannes Meidal är skådespelare, dramatiker och teatervetare. Han har en fil.kand från Stockholms universitet (teatervetenskap, filmvetenskap, idéhistoria) 2003, och studerade därefter vid Teaterhögskolan i Stockholm 2003–07.

–Teatern är en komplex konstform: text, regi, skådespeleri, scenografi, kostym, ljus, ljud samverkar och bildar en helhet som, på en rad olika plan, kommunicerar med publiken. Teatervetenskapen ger en analysverktyg som hjälper en att förstå och sätta ord på det man upplevt. Eftersom teatern ”lånar” uttryck från så många andra konstformer är dessa verktyg dessutom i högsta grad applicerbara på fler områden. Många fenomen i den så kallade verkligheten, inte minst inom politiken, formas och styrs av grepp och effekter hämtade från teaterns värld.

–Teatervetenskapen har gett mig kunskaper som jag har användning av dagligen. Som skådespelare ger mig pjäs- och föreställningsanalysen ledtrådar in i ett verk. Jag har fått ingångar som gör det lättare att tänka, tala och skriva om teater. Den grundläggande undervisningen i teaterhistoria gör det möjligt för mig att orientera mig i världsdramatiken. Jag tror att alla som är intresserade av att på något vis arbeta med teater – som skådespelare, regissör, scenograf, dramatiker, dramaturg, producent eller kritiker – har glädje och nytta av att studera teatervetenskap.

 

Curating

Vårt internationella masterprogram i curating, med inriktning mot konst, management och juridik förbereder för arbete som curator, museiintendent, utställningsproducent eller projektledare och erbjuder goda möjligheter till ett brett kontaktnät för framtida yrkesverksamhet.

Våra tidigare studenter i curating arbetar över hela världen inom många olika branscher.

Möt våra tidigare studenter på vår engelska hemsida

På denna sida