Jag vill aldrig sluta läsa idéhistoria!

Alice är student vid Masterprogrammet i historiska studier, med inriktning mot idéhistoria. Foto: privat.

Alice är student vid Masterprogrammet i historiska studier, med inriktning mot idéhistoria. Efter examen vill hon fortsätta på den akademiska banan och på sikt doktorera.

Vad innebär det att läsa idéhistoria, vad får ni göra?
Vad idéhistoria egentligen är har kommit att bli en klassisk fråga inom ämnet – en sån där fråga som det finns många olika svar på. Man skulle väl ändå kunna säga att idéhistoria är studiet av människors föreställningar kring och förhållande till varandra, sig själva, och sin omvärld genom tiderna. När man läser idéhistoria läser man kanske främst (om) de historiska och samtida ”stora tänkarna” och ”dominerande idéerna” – men idéhistoriska studier innebär lika mycket en övning i kritiskt och problematiserande tänkande, och ger framför allt en ökad förståelse för människans mest grundläggande villkor. Idéhistoria är lika mycket tvärvetenskaplig bildning som samhällsnytta.

Det för mig roligaste med att läsa idéhistoria är absolut den frihet som finns i ämnesstudierna – praktiskt taget allt, inte minst de fenomen vi tar för mest givna, kan vara objekt för idéhistorisk forskning. Att tänka rätt är roligt, men att tänka fritt är roligare.

Hur ser en vanlig studievecka ut i din utbildning?
Jag spenderar väldigt mycket tid på att läsa olika grundtexter, mycket tid på att själv tänka och skriva kring dessa, en del tid på att diskutera texterna och tankarna på seminarium. Man ska inte sticka under stol med att idéhistoria är ett lästungt ämne – men det är också det som gör studierna så givande; man lyckas ta till sig otroligt mycket tankar på kort tid.

Märker man som student att vi har flera olika humanistiska ämnen vid institutionen?
Nu är jag kanske inte helt rätt person att svara på den här frågan eftersom jag bara har studerat på SU i en dryg månad, men det skulle jag nog säga att man gör. Idéhistoria är ju i sig ett tvärvetenskapligt humanistiskt bildningsämne, så det är oundvikligt att komma i kontakt med andra humanistiska ämnen i sina studier. Inom mitt program studerar jag också tillsammans med både studenter och lärare från från såväl idéhistoria som historia och ekonomisk historia

Vad vill du bli efter studierna?
Jag har planer på att fortsätta på den akademiska banan och på sikt doktorera. Jag vill aldrig sluta läsa idéhistoria!

Mer om ämnet Idéhistoria

Det är den bästa staden att studera konstvetenskap i hela Sverige. Det finns ingen annan plats med så många konstsamlingar.

Otto är masterstudent i konstvetenskap. Han började studera konstvetenskap för att han ville veta mer om vilka vi människor är och hur vi har sett på oss själva genom historien.

–En konstvetare studerar historiska föremål som en spegling av sin omgivning och av oss själva, förklarar Otto. Man kan använda visuell konst, arkitektur, monument, väveri, för att förstå hur vi betraktar oss själva genom historien.

–Man kan bli en massa saker, både inom privat och offentlig sektor. Man kan jobba på galleri, museum, restaurera konst, gå in i mediebranschen, jobba med sociala medier, bli kritiker.

Lärarna här är flexibla och shyssta och tar sig tid för sina studenter.

Ina är masterstudent i litteraturvetenskap.

–Det är förstås mycket läsning när man läser litteraturvetenskap. Det är bra att vara duktig på att lägga upp sina studier själv för oftast är det två eller tre seminarier i veckan, och resten av tiden läser man och studerar på egen hand, säger hon.

Vi har lärare som verkligen vill lära ut och är kunniga inom sina ämnen.

Malin är student i Kandidatprogrammet i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör, vid Institutionen för kultur och estetik. Foto: Privat.

Intervjun är från 2021:

Malin är student i Kandidatprogrammet i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör, vid Institutionen för kultur och estetik. När hon har tagit examen vill hon jobba i en koordinerande roll med ansvar inom musikbranschen.

Vad innebär det att läsa musikvetenskap, vad får ni göra?

I kandidatprogrammet som jag läser studerar man under första året allt från musikteori till musikhistoria, musikanalys, hur man kommunicerar om musik och mycket mer. Under andra terminen får man välja mellan att fördjupa sig inom filmmusik, musikteori eller musikteknologi och medier. Det andra året på programmet fungerar som ett breddningsår och möjligheten ges att läsa vad som helst inom de human- och samhällsvetenskapliga ämnena. För min egen del så valde jag att läsa företagsekonomi och globala affärsstudier under det andra året inom programmet.

Det sista året börjar med kurser som lägger en bra grund inför skrivandet av examensuppsatsen - vilken kommer att komma med stormsteg. Slutligen kommer den sjätte och sista terminen som är mer arbetslivsinriktad, med kurser i marknad och rättigheter, skrivande, samt ett projektarbete och praktik.

Vad tycker du är roligt med att läsa musikvetenskap?

Det jag gillar är främst bredden i utbildningen, och att vi har lärare som verkligen vill lära ut och är kunniga inom sina ämnen. Även om det ibland kan kännas lästungt, så skapar man gradvis en insikt om vidden av musik- och humanvetenskapens roll och betydelse både i nutid och dåtid. Utöver detta finns det goda möjligheter att studera utomlands 1-2 terminer, möjlighet att göra sin praktik utomlands, samt också att göra sin kandidatuppsats genom fältarbete utomlands.

Hur ser en vanlig studievecka ut i din utbildning?

Vanligen har vi 2-3 lektioner i veckan, och beroende på kurs så har vi olika uppgifter till varje lektion. Det vanligaste är läsuppgifter som tas upp och diskuteras då vi har seminarier. Ibland träffar man även upp klasskamrater för att studera tillsammans och bolla tankar om ämnet och tillsammans öka förståelsen.

Märker man som student att vi har flera olika humanistiska ämnen vid institutionen?

Jag märker det främst utifrån att jag är med i institutionens studentråd SIKE, där vi är en mix av studenter från många ämnen. Vid studieytorna i Manne Siegbahn-huset, där alla ämnen vid institutionen har majoriteten av sina lektioner, träffar man också studenter från de olika ämnena i huset. På institutionens sociala medier uppmärksammas de olika ämnena och det läggs bland annat ut information som visar på variationen av de humanistiska ämnena.

Vad vill du bli efter studierna?

Under mina två valbara terminer valde jag att studera kurspaket i företagsekonomi samt globala affärsstudier, så är min önskan att jobba med musik kopplat till dessa ämnen. Jag vill gärna jobba i en koordinerande roll med ansvar inom musikbranschen!

Kandidatprogram i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör

Mer om ämnet musikvetenskap

Att läsa teatervetenskap innebär att studera vår samtid och vår historia utifrån ett scenkonst-perspektiv.

Intervjun är från 2021:

Lovisa Adlersfeld är student vid kandidatprogrammet i teatervetenskap.

Efter examen vill hon antingen jobba med dramaturgi, regi inom scenkonst, eller vidareutbilda sig och forska om scenkonst och kultur.

Vad innebär det att läsa teatervetenskap, vad får ni göra?
–Att läsa teatervetenskap innebär att studera vår samtid och vår historia utifrån ett scenkonst-perspektiv. Vi får lära oss vad scenkonsten haft för funktion och karaktär i olika kontexter och tider och fördjupar oss i olika byggstenar utav scenkonsten och teatern som till exempel dramaturgi. Vi får öva oss i att utmana våra egna perception av vad teater och scenkonst är och vad denna har för roll genom att och se föreställningar, diskutera dessa och teorier kring scenkonst. Vi tar även del av historieskrivning genom att själva skriva om teater och scenkonst och skriva föreställningsanalyser.

Varför ska man läsa teatervetenskap, tycker du?
–För att det är ett viktigt och intressant filter att titta på vår värld genom. Vår scenkultur berättar om vår historia och vår värld. Det rör oss alla precis som kultur rör oss alla. Nästan alla konsumerar idag kultur på något sätt och läsa teatervetenskap ger oss bland annat verktyg för att kunna diskutera vår samtida kultur och ger oss en ökad förståelse för vår värld. Det som tagit plats på teatern i historien har speglat tidigare samhällen precis som vår samtida scenkonst och teater speglar vårt samhälle idag.

Finns det något med din utbildning som har överraskat dig?
–Den successivt ökande känslan av en fördjupad förståelse av världen under utbildningen och hur aktuellt ämnet känns i nuläget.

Anders Dolk, docent i kirurgi och student i litteraturvetenskap. Foto: privat.

Anders Dolk började läsa medicin på Karolinska Institutet (KI) 1972. År 2020 började han plugga litteraturvetenskap efter en karriär som både forskare och chef. Nu känner han igen sig i känslan som han hade då, av att möta en ny tankevärld. Att börja plugga ett nytt ämne efter att ha gjort karriär inom ett annat område beskriver han som extremt spännande och utmanande. Att diskutera med sina kursare, som kommer från olika bakgrund och med olika perspektiv, upplever Anders Dolk som särskilt lärorikt. Till någon som är mitt i livet eller äldre och funderar på att börja läsa vid universitetet skickar Anders Dolk en uppmaning:

Go for it! Tveka inte! Att vara riktigt intresserad av något och ha möjlighet att lära sig mer på universitetet är ju en helt makalöst fin möjlighet vi har.

Har öppnat nya dörrar

Studierna i litteraturvetenskap har öppnat nya dörrar och Anders Dolk rekommenderar den som funderar på att göra ett likande val att ta klivet in i de nya studierna.

Tveka inte att börja plugga igen! säger kirurgen som läser litteraturvetenskap

Funderar du på att börja plugga för att byta karriär eller förverkliga en dröm?

Du blir inte för gammal för att plugga!

Idéhistoria ger perspektiv

Karin Dirke är docent och undervisar på flera kurser i idéhistoria.

Hon forskar om människans relation till djur i historien. Det kan till exempel handla om idéer om djurskydd eller 1800-talets diskussioner om stora rovdjur. Och som lärare vid Institutionen för kultur och estetik undervisar hon till exempel på grundkursen Idéhistoria I. Där får du möta de tänkare som har formulerat idéer inom filosofi, politik och vetenskap från antiken till idag. Karin Dirke undervisar även på Masterprogrammet i historiska studier. Hon har också startat en ny kurs på forskarutbildningsnivå om miljöhumaniora.

Vem passar det att läsa idéhistoria?
–Den som är intresserad av historia och vill koppla ihop olika aspekter och perspektiv har glädje av ämnet. Många som läser idéhistoria tycker att det ger bildning. Idéhistoria används ofta för att ge bakgrund till, och förståelse för, andra ämnen. Jag tycker ämnet svarar på frågor som andra ämnen ofta missar, om hur föränderliga våra världsbilder är men hur vi ändå kan känna igen oss i hur människor tänkt förr.

Vad ger det en att studera idéhistoria?
–Perspektiv. Att få en förståelse för hur idéer, tankar, föreställningar och världsbilder har förändrats genom historien. Och så blir man bra på att samla information och att analysera större material och presentera det hela på ett begripligt sätt.

Har du några tips till den som vill söka en kurs i idéhistoria?
–Läs! Allt från dagstidningar till skönlitteratur.

Karin Dirkes forskning

Mer om ämnet idéhistoria

Konstvetenskap passar både den som är intresserad av historien och av samtiden,
och är en rolig och stimulerande ögonöppnare till hur vi påverkas av konstverk, byggd miljö och visuell kultur.

Catharina Nolin är professor och undervisar i konstvetenskap.

Catharina Nolin. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet

–När du studerar konstvetenskap får du lära dig att se stadens rum, som gator, platser, byggnader, att se hur de har utvecklats och förändrats historiskt, och relatera dem till de människor som använder dem. Mycket av undervisningen sker på museer, i kyrkor, vid byggnader och i offentliga miljöer.

–Genom att läsa konstvetenskap lär du dig tolka konstverks betydelser i ett historiskt perspektiv och idag. Du övar upp din förmåga att se, att betrakta konstverk och visuell kultur. Konstvetenskap täcker in i princip allt från antiken till samtiden: målningar, skulpturer, fotografier, byggnader,
trädgårdar, reklambilder, skivomslag, och konceptkonst.

Mer om ämnet konstvetenskap

Med litteraturvetenskap kan du resa i tid och rum på ett ganska miljövänligt sätt.

Anna Albrektson är professor och undervisar på flera kurser i litteraturvetenskap.

Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap. Foto: Ingmarie Andersson.

Just nu skriver hon om europeisk dramatik som handlar om Medea, känd från Euripides antika tragedi.

–Medea är en kontroversiell figur – hon dödar sina två söner – men det sena 1700-talets författare lyckas ofta göra henne till en ömkansvärd älskande kvinna och mor. Det finns en uppsjö Medea-dramer i olika genrer och från olika delar av Europa under upplysningens och revolutionernas tidsperiod (1750-1800). Jag vill visa att det finns viktiga skillnader mellan exempelvis en engelsk och en tysk Medea, men också hur 1700-talets syn på kvinnan och modern både blir en möjlighet och ett hinder i de nya versionerna av berättelsen, berättar Anna Albrektson.

Anna Albrektson undervisar på delkursen i den äldre litteraturens historia på vår grundkurs Litteraturvetenskap I. Där får du som student läsa klassiker från antiken till och med 1700-talet. Hon håller också i läskurser om 1700-talets litteratur.

Vad ger det en att studera litteraturvetenskap?
–Först och främst ger det läsupplevelser – läslusten är en bra drivkraft. Men du möter också nya texter och nya sätt att läsa. Utbildningen på Stockholms universitet har både ett historiskt och ett teoretiskt fokus – du kommer att upptäcka att litteratur är så mycket mer än den pocket du läser i tunnelbanan. Du får lyssna och smaka på rytmen i Sapfos kärleksdikter, fundera över hur manligt och kvinnligt gestaltas i Hamlet, och upptäcka att 1800-talsromanens cliffhanger beror på publikationssättet – ett kapitel i taget trycktes i pressen. Att läsa litteraturvetenskap gör att du kan resa i tid och rum på ett ganska miljövänligt sätt, och ger dig dessutom en humanistisk, kritisk och vetenskaplig skolning, säger Anna Albrektson.

Vem passar det att läsa litteraturvetenskap?
–Alla som vill ägna många timmar åt att läsa, och som är beredda att möta människor och föreställningar från alla tider och platser. Alla som vill skaffa sig en bra verktygslåda för läsning. Alla som är beredda att leta böcker på bibliotek, antikvariat, på nätet och i bokhandeln. Alla som orkar bära många böcker. Alla som vill pröva sina sinnen – litteratur är till för ögat, örat, känseln och – varför inte? – smak och lukt.

Blir man författare om man läser litteraturvetenskap?
–Nej, inte i första hand. Men alla som vill skriva, oavsett om det är vetenskaplig text, journalistik eller fiktion, har stor nytta av att läsa. Läs ofta, vitt och brett, och gärna med litteraturvetenskapliga perspektiv – det är spännande att förstå hur en författare skapar nya världar med hjälp av vanliga ord.

Vad kan man jobba med efter att ha läst litteraturvetenskap?
–Att kunna förhålla sig kritiskt och prövande till vår tids språkliga snårskog är viktigt för hela samhället. Eftersom man skaffar sig en god kunskap om texter och berättelser, om läsning och tolkning, kan man arbeta inom många områden inom privat och offentlig sektor. Flera av våra tidigare studenter arbetar som exempelvis redaktörer, kritiker eller lärare. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att studier i litteraturvetenskap inte är en yrkesutbildning. Men litteraturvetenskaplig kompetens är användbar i alla sammanhang där orden står i centrum.

Anna Albrektsons forskning

Mer om ämnet litteraturvetenskap

Här får du nya insikter om musik

Toivo Burlin är forskare och undervisar på flera kurser i musikvetenskap.

Han forskar om hur musik, teknologi och medier hänger ihop på olika sätt. Exempelvis hur musik i olika genrer produceras och skapas i inspelad form, om de tekniska förutsättningarna, hur det arbetas i studion och hur inspelad musik kan tolkas.

–Ett av mina stora forskningsintressen är musik och rumslighet, till exempel hur mixning av musik kan göras för att framhäva rum och hur mixen är bärare av mening, säger Toivo Burlin. 

Varför ska man studera musikvetenskap? 

–Om musik är ett stort intresse och du är nyfiken på hur musik egentligen fungerar på många skilda nivåer – historiskt och idag, i olika kulturer, medier och konstarter – ska du definitivt ge ämnet en chans.   

Blir man musiker om man läser musikvetenskap?

–Nej, men musikvetenskap ger teoretiska kunskaper och perspektiv som musiker eller blivande musiker behöver. Men du kan också ha andra ingångar till ämnet. Jag vill nog säga att det går att tillägna sig teoretisk förståelse av musik utan att själv direkt utöva den. Musikvetenskap motsvarar i stort sett musikens ”teori”, men den griper på olika sätt in i musikens ”praktik”. Som musikvetare kan du till exempel ägna mycket tid åt lyssning till olika slags musik, men också studera analyssystem och modeller och musik i såväl nedskriven som inspelad form.  

Vem passar det att läsa musikvetenskap?

–Du som har ett stort musikintresse, oavsett genre eller inriktning, och som vill arbeta eller arbetar professionellt med musik eller kultur i någon form, kan ha stor glädje och nytta av ämnet. Du som är en nyfiken lyssnare kan också ha stor behållning av musikvetenskap. Musikaliska förkunskaper till exempel i att själv musicera eller skapa musik, ökar nog möjligheterna att förstå musiken på en djupare nivå, men är inte nödvändigt för alla kurser. Ämnet är i sig öppet och rymmer ett oändligt antal sätt att undersöka och förstå fenomenet musik, inte minst i vår tid, till exempel kring upphovsrättsfrågor och medier. Du som studerande kan även bidra med dina specialkunskaper och själv utveckla musikvetenskapen!  

Har du några tips till den som vill söka en kurs i musikvetenskap?

–Var nyfiken på all musik, var den än finns, även den som du aldrig hört talas om eller som först ter sig främmande. Det finns mycket att upptäcka, jag lovar! Lyssna mycket och läs mycket och skaffa dig en bredd, bilda dig. Litteraturen kan ta tid att ta sig genom, och det finns inte alltid genvägar, så man måste avsätta tid. En del kunskap som den studerande får är färdigheter, som måste övas in och träning tar också tid. Men belöningar i form av nya insikter om musik gör det mödan värt.

Musik är mycket mer än det du känner.

Johanna Ethnersson Pontara är docent och undervisar på flera kurser i musikvetenskap.

Johanna Ethnersson Pontara. Foto: Stockholms universitet

–Mitt intresse för opera kom redan när jag var tio år och fick en CD-skiva med Best of Birgit Nilsson, där hon sjöng arior. Då blev jag väldigt intresserad och har sedan dess mycket mål­medvetet sökt mig mot opera genom att läsa teatervetenskap, litteraturvetenskap och musikvetenskap, innan jag kom in på forskar­utbildningen och disputerade på italiensk opera i Sverige på 1700-talet, säger hon.

–Just opera har en intressant historia. Den var ju populärmusik under stora perioder i historien och man sjöng arior hemma. Operan har påverkat dagens mediesamhälle på ett sätt som gör den ständigt aktuell. Det finns en dubbelhet i opera. Den är väldigt exotisk samtidigt som du kan upptäcka opera i många olika uttryckssätt idag, särskilt om du gillar film och tv-serier.

Du får ny förståelse

–När jag började utbildningen var det fantastiskt roligt att upptäcka nya sätt att förhålla sig till musik och olika uttryck. Jag fick lyssna på mycket ny spännande musik som jag inte kände till tidigare, till exempel tidig opera och tidig musik över huvud taget, men även 1900-talets mer modernistiska musik och populärmusik.

–När du läser musikvetenskap får du en ny förståelse för vad musik är. Jag tycker det är intressant att inte bara utgå från hur det känns när du lyssnar utan även reflektera över att musiken berättar något som inte bara handlar om dina egna känslor. Musik du själv kanske inte är känslomässigt engagerad i kan bli intressant när du börjar studera den, vilka tekniker som används och hur den kopplas till olika konventioner och koder i en viss tid. Musik är så mycket mer än det du känner.

Johanna Ethnersson Pontaras forskning

Mer om ämnet musikvetenskap

Teatern har varit en multimedial konstform i några tusen år, som ständigt utvecklas. Ser man i historien så har teatern spelat en viktig politisk roll. Vilken roll spelar den idag när den samhälleliga utvecklingen ständigt ställer nya frågor på sin spets?

Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet.

Rikard Hoogland är docent och undervisar på flera kurser i teatervetenskap. Han forskar om fria teatergrupper, svensk teater under inledningen av 1900-talet, svensk samtida teater, Bertholt Brecht och nutida teaterregi.

Vad ger det en att studera teatervetenskap?

–Det som gör teatervetenskap så spännande är att scenkonst innehåller en mängd olika konstnärliga uttryck: bild, gestaltning, representation, text, rörelse. Det har varit en multimedial konstform i några tusen år, som ständigt utvecklas. Inte minst intressant är relationen till publiken och samhället. Ser man i historien så har teatern spelat en viktig politisk roll. Vilken roll spelar den idag när den samhälleliga utvecklingen ständigt ställer nya frågor på sin spets?
Att studera hos oss ger nya perspektiv och en förmåga att se och analysera sammanhang. Att gå på scenkonst – teater, dans, performance, cirkus – blir en mycket rikare och mer utmanande upplevelse efter att du har studerat hos oss.

Blir man skådespelare om man läser teatervetenskap?

–Nej, men det är många skådespelare, regissörer, scenografer har börjat med att studera teatervetenskap, det ger en bra grund för fortsatt specialistutbildning.

Vad kan man jobba med efter att ha läst teatervetenskap?

–När man ser var våra tidigare studenter har hamnat i yrkeslivet så är det många som arbetar inom olika funktioner inom teatern och även inom kulturadministration eller -journalistik. Av att studera teatervetenskap, genom att analysera föreställningar, texter, och dramaturgi får du en uppövad analytisk förmåga som är en tillgång i många olika yrken.

Richard Hooglands forskning

Mer om ämnet teatervetenskap

Är du intresserad av att läsa idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap eller teatervetenskap och vill att dina studier ska leda till en kandidatexamen? Då finns det två vägar att gå – läsa ett kandidatprogram eller bygga din egen kandidatexamen av fristående kurser.

Mer information på våra examenssidor

Som registrerad student vid Institutionen för kultur och estetik kan du varje termin kvittera ut ett Grönt kort som ger dig rabatterade erbjudanden till flera av Stockholms kulturinstitutioner.

För att få kvittera ut ett grönt kort måste du först vara registrerad på en kurs hos oss innevarande termin. Kortet kan sedan hämtas hos någon av våra studieadministratörer på plan 2 i Manne Siegbahnhusen, hus A, Frescativägen 24E.

OBS. Ta med dig giltig ID-handling!

När du hämtar ut ditt kort får du också en lista på de erbjudanden som gäller under terminen.

Följande kulturinstitutioner samarbetar med Gröna kortet

• Berwaldhallen
• Dansmuseet
• Konserthuset
• Kulturhuset Stadsteatern
• Spritmuseum
• Strindbergs Intima teater
• Turteatern
• Weld

Fler erbjudanden kan komma att läggas till under terminens gång, så släng ett öga på den här sidan, vår Facebooksida, och på våra anslagstavlor då och då för att hålla dig uppdaterad.

Erbjudandena gäller alltid i mån av plats och mot uppvisande av grönt kort och giltig id-handling.