Projektet undersöker empati som uppstår av känsloladdade röster med hjälp av funktionell magnetresonanstomograf(fMRI), galvanisk hudrespons(GSR) och information om deltagarnas egna upplevelser.

Är du intresserad av att knäcka historiska koder? Ta en titt på vårt projekt som syftar till att analysera och dechiffrera hemligt kodade historiska dokument.

Ögonkontakt har stor betydelse i samtal. Vi upprättar och bryter ögonkontakt med våra samtalsparter. Enligt observationer söker vi den andres blick när vi vill lämna över ordet eller ha bekräftelse, men det saknas ofta statistik på hur vanliga sådana beteenden är och när de förekommer.

För att behärska sitt modersmål krävs mer än att kunna uttal, stavning, ordkunskap och grammatik. Dessa kunskaper tillägnar sig de flesta redan som barn. Den verkliga gåtan är dock att lära sig kommunicera effektivt i olika sammanhang.

Utvecklingen av den kommunikativa förmågan pågår inte minst under ungdomsåren, men hur detta sker är inte kännt. Vi förstår inte heller de mekanismer som gör att vissa har svårt att kommunicera medan andra blir starka kommunikatörer.

Syftet med projektet var att samla och tillgängliggöra europeiska teckenspråksresurser genom forskningsinfrastrukturen CLARIN.

Projektet undersöker effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn.

Projektet undersöker den språkliga situationen för en särskild grupp migranter i Sverige, nämligen vuxna nyanlända som är döva.

Edusign & Signedu är ett europeiskt samarbetsprojekt som syftar till att öka samhällets medvetenhet om dövrelaterade frågor samt skapa möjligheter för fler länder att utbilda teckenspråkstolkar.

HELD-projektet undersöker hur hyperartikulation (tydlig artikulation) i barnriktat tal påverkar barns språkliga utveckling.

Socioemotionella aspekter av tal som känsla i rösten är etablerade komponenter av barnriktat tal, men har än så länge inte kunnat länkas till barns språkutveckling.

Det här projektet undersöker evidentialitet, det vill säga den språkliga kategori som i tal indikerar kunskap om något. Särskilt fokus ligger på evidentiella former i sydamerikanska minoritetsspråk.

Det här är Richard Kowaliks doktorandprojekt i lingvistik. Projektet har mynnat ut i avhandlingen "Towards a grammar of spoken South Saami".

Projektet studerar talutvecklingen hos svenska barn med särskilt fokus på akustiska egenskaper hos frikativor, det vill säga v, f, h, tje- och sje-ljuden.

Hur går det till när vuxna lär sig teckenspråk som andraspråk? Det här projektet undersöker andraspråksinlärning av språk som utryckts i en annan modalitet än talarens förstaspråk.

Målet med projektet är att generera nya kunskaper om dövas läsning och därmed bidra till förbättrad läsförmåga hos döva barn. Inom projektet testas och utvärderas ett nytt läsmaterial som bygger på både tecken och ord och vars syfte är att få barnen att koppla samman tecken, ord och bokstaveringar.

I projektet dokumenteras gawarbati, ett språk som talas i gränsområdet mellan Pakistan och Afghanistan. Målet är att sammanställa en annoterad korpus genom video- och ljudupptagningar samt att bygga en lexikal databas.

DIDI-projektet undersöker hur det går till när barn lär sig talljudskategorier.

Syftet med projektet är att skapa ett nätverk för teckenspråksforskare i nordiska teckenspråk. Projektet omfattar svenskt teckenspråk, norskt teckenspråk och de två teckenspråken i Finland – finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk.

LETO-projektet undersöker hur spädbarns upplevelse av språkets toner påverkas av språkmiljön. Projektet är en del av ett internationallt forskningssamarbete om hur spädbarn lär sig särskilja relevanta tonskillnader.

Projektet undersöker hur interaktionsbeteenden hos barn och förldrar påverkar barnets språkutveckling. Från 2013 till 2020 följdes 70-tal barn från spädbarnstiden upp till sjuårsåldern.

DigPhil är en forskningsmiljö för doktorander med syfte att kombinera studiet av historiska språk och deras varianter med automatisk analys av historiska källor med hjälp av språkteknologi.

Projektet undersöker variation av fonationsegenskaper som finns i spontana samtal såväl som dess prosodiska och kommunikativa funktioner.

Syftet med projektet var att fördjupa kunskapen om de prosodiska fenomen som är specifika för samtal. Detta är ett led i ett större arbete vars mål är att skapa en artificiell samtalspartner.

Vad hjälper små barn att hitta ord? PALL-projektet undersöker tre olika icke-språkliga faktorer och vilken roll de spelar i spädbarns språkinlärning.

Projektet jämförde 59 språk från sex olika språkgrupper och mynnade ut i online-databasen Hindu Kush Areal Typology.

I CAPSL-projektet undersöker vi om den språkrelaterade förmågan statistisk inlärning kan förklaras av en allmän mekanism som innebär att hjärnan automatiskt upptäcker när ljud följer olika mönster eller statistiska fördelningar.

Hur går vi från att hantera ett fåtal språk i modern språkteknologi, till att hantera tusentals? Det här projektet undersöker hur språkvetenskapens insikter och erfarenheter kan bistå i den språkteknologiska utvecklingen så att datorer smidigt ska kunna arbeta med ett ökande antal språk.

Annotera och analysera svenska och engelska texter med SWEGRAM

Svensk teckenspråkskorpus är en databas för det svenska teckenspråket. Korpusen är producerad av teckenspråkiga för att underlätta undervisning och forskning om teckenspråk.

Projektet handlar om undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk med särskilt fokus på utbildningen inom kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning.

Projektet undersöker korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet.

Detta doktorandprojekt undersöker hur "kunskap" och andra närbesläktade begrepp uttrycks i världens språk.