Foto: @Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

Evenemanget var gratis, och publiken fick i femminuterspass höra om allt från vad som händer i hjärnan vid samtal, dövblindas tecknade känslokommunikation till ordlekande lexikala blandningar, italienskans utmaningar, barnriktat tal och dokumentation av gawarbati – ett språk som talas i gränslandet mellan Afghanistan och Pakistan.

Jag har länge längtat efter och efterlyst tillfällen där man kan få en samlad och samtidigt levande bild av den forskning som bedrivs på institutionen

En av arrangörerna är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik, som själv talade om ord som uttrycker ”sanning” och hur dessa fungerar i europeiska språk. Hon är mer än nöjd med evenemanget:

– Jag har länge längtat efter och efterlyst tillfällen där man kan få en samlad och samtidigt levande bild av den forskning som bedrivs på institutionen. Alltså inte bara enskilda seminarier, utan tillfällen där man kan se hela mångfalden, både hos forskningen och hos de individer som bedriver den, säger hon.

Professor Maria Koptjevskaja Tamm. Foto: Sören Andersson

Alexander Näslund är student på det nya masterprogrammet AI och Språk och amanuens på Institutionen för lingvistik. Han satt i publiken och är även han entusiastisk:

– Det var jättekul att få se den bredd som finns inom ämnet, och lyckat i att det kom så mycket folk! säger han. 

En ”utmärkt modell” för liknande evenemang fanns dessutom på plats, så man kunde koncentrera sig på att värva talare och locka publik:

– ”Dokfest” är vår återkommande och mycket uppskattade doktorandfestival på våren, berättar Maria Koptjevskaja Tamm. Och eftersom Institutionen har en sammansvetsad forskningsberedningsgrupp, som samlar representanter för de olika forskningsgrupperna, har det varit enkelt att äntligen ro i land projektet.

Ett evenemang av den här typen slår egentligen flera flugor i en smäll 

Ett evenemang av den här typen slår egentligen flera flugor i en smäll, menar Maria. Institutionen för lingvistik har flera avdelningar och forskningsgrupper – allmän språkvetenskap, fonetik, barns språkutveckling, datorlingvistik och teckenspråk – och är på sätt och vis ganska ovanlig i sin forskningsbredd. 

– Det bidrar också till att vi själva har svårt att hålla reda på vad alla håller på med! 

Så med ett sådant här evenemang får både medarbetare och publik samtidigt lättillgängliga smakbitar av institutionens allsidiga forskning. Studenter kan få ett större perspektiv på sin utbildning, upptäcka nya intressanta vinklar, komma på projektidéer med mera. 

Arrangörerna är speciellt nöjda med att det en så stor andel studenter hade hittat till hörsalen. Där fanns nyfikna och engagerade studenter på alla nivåer:

– Presentationerna var både roliga och intressanta, säger Alexander Näslund. Som student kunde man lära sig något om hur forskningsläget ser ut, vad det finns för problem – och var vi befinner oss i lösningarna på dessa problem.

Särskilt uppskattade Alexander Näslund professor emeritus Mats Wiréns föredrag om Swe-CLARIN, ett projekt som utvecklar öppen infrastruktur för forskare som använder data i form av naturligt språk.

Som student kunde man lära sig något om hur forskningsläget ser ut, vad det finns för problem – och var vi befinner oss i lösningarna på dessa problem

Stockholms universitet profilerar sig som Sveriges ledande lärosäte, där forskarna också är lärare. I ett evenemang som ”Upptäck språkforskning” knyts forskare och studenter närmare varandra – och om forskningen presenteras lättsamt och välkomnande blir tröskeln lägre för att studenterna själva ska våga ta steget in i forskarvärlden.

–  Vi seniora forskare fick här chans att tala om sådant som vi själva väljer att syssla med – något som väcker entusiasm och nyfikenhet. Med dessa presentationer kanske vi dessutom kan förstå varandra lite bättre; vi kan få en större känsla av samhörighet, stolthet – och kanske idéer för vidare samarbeten. Och våra studenter, som framför allt ser oss i undervisningssituationer, fick nu möjlighet att se oss i en annan, väldigt viktig roll, säger Maria Koptjevskaja Tamm. 

Hon tycker definitivt att evenemanget är värt att upprepa – och att andra institutioner bör ta efter konceptet:

– Absolut! Med det nya Forum för språk och litteratur hoppas jag att vi kan få till stånd regelbundna evenemang av detta slag. Det blev faktiskt mycket bättre än förväntat. Med tanke på hur stort och omedelbart gensvaret från forskarna blev när vi lanserat projektet, och på hur många i publiken som pratade med oss och tackade – både under och efter evenemanget – blev det hela väldigt lyckat. 

– Jag är också imponerad av hur väl alla forskarna lyckats med att hålla tiden under sina presentationer: fem minuter är ovanligt kort för de flesta …

Schema för forskareftemiddagen (52 Kb)

Här kan du ta del av presentationernas powerpoint-bilder (i pdf-format)

Session 1 – datorlingvistik (3346 Kb)

Session 2 – typologi (3937 Kb)

Session 3 – teckenspråk (18129 Kb)

Session 4 – fonetik (3664 Kb)

Session 5 – barnspråk (462 Kb)

Session 6 – neurolingvistik (2434 Kb)

Session 7 – allmänt (361 Kb)