Crina Tudor. Foto: Privat

Crina Tudor, doktorand i datorlingvistik:

– Stora språkmodeller har blivit allestädes närvarande – alla har väl hört om ChatGPT – men det finns just nu inte så mycket forskning som tar hänsyn till historisk text.

– Jag läste min master på Uppsala universitet och skrev min masteruppsats under ”DECRYPT-projektet”. Uppsatsen hade fokus på historiska chiffernycklar och deras systematiska analys. Efter det blev jag anställd som forskningsassistent under samma projekt – och då fick jag chansen att utveckla min professionella och akademiska kompetens. Senare jobbade jag också med så kallad Named Entity Recognition för ”Labour's Memory”-projektet – ett projekt som digitaliserar material från svenska fackliga organisationer från 1880-talet och framåt.

Nu ser jag fram emot att bredda mina kunskaper genom att forska om flerspråkiga språkmodeller som är anpassade till historisk text

– Mina erfarenheter grundar sig framför allt i studier av språk och lingvistik. Jag började redan 2014 med att plugga till en kandidat i språkvetenskap och litteratur, med engelska som huvudområde och svenska som biområde. Nu ser jag fram emot att bredda mina kunskaper genom att forska om flerspråkiga språkmodeller som är anpassade till historisk text. Jag är jättetaggad inför att kunna bidra till forskningen inom detta spännande område!

Läs om datorlingvistik

Läs om Den Nationella forskarskolan för Tidiga Språk och Digital Filologi

Micaella Bruton. Foto: Privat

Micaella Bruton, doktorand i datorlingvistik: 

– Ärligt talat kom jag in på lingvistik som ämne för jag är en supernörd och älskar Start Trek! I Star Treks universum finns en sak som heter Universal Translator. Och jag tänkte: varför inte skapa en sådan i verkliga världen? Det finns ju en mycket stor mängd krypterade historiska dokument, som kostar både tid och pengar att dekryptera. 

– Självklart är det inte lätt att bygga ett system för automatisk dechiffrering av dokument skrivna i kod, och det kommer nog heller aldrig att bli helt perfekt. Men med de nya modellerna och verktygen för att bearbeta naturligt språk (NLP), tror jag att det finns stora möjligheter att bygga ett system som kan hjälpa till att avslöja hemligheter som annars skulle gå förlorade för eftervärlden.

Jag tror att det finns stora möjligheter att bygga ett system som kan hjälpa till att avslöja hemligheter som annars skulle gå förlorade

– Genom att dekryptera sådana dokument kan vi bättre förstå vår historia och de sammanhang som ligger bakom den. Det är också intressant att se hur språk, mänskligt beteende och krypteringsmetoder förändras över tid.

– Jag kommer från USA och är lingvist i grunden. Jag har två kandidatexamina: en i allmän språkvetenskap med inriktning på fonetik och fonologi, och en i spanska med inriktning på spansk lingvistik. Min masterexamen tog jag i språkteknologi på Uppsala universitet. Min förhoppning är att min bakgrund inom lingvistik och språkteknologi ska göra det möjligt för mig att utveckla metoder för att hjälpa till att dekryptera historiska dokument.

Läs om DECRYPT-projektet

Qiang Xia. Foto: Privat

Qiang Xia, doktorand i fonetik:

– Under pandemin förändrades vårt sätt att kommunicera. Jag blev fascinerad av hur vi klarade av alla fjärrsamtal via Zoom. Hur funkade turtagningen vid dessa samtal – hur fördelades ordet mellan deltagarna? I min masteruppsats jämförde jag därför turtagningsmönstren i samtal via Zoom med mönstren i samtal ansikte mot ansikte. Dock misslyckades jag med att testa effekterna av fördröjningar i Zoomsamtalen i en kontrollerad miljö. Detta ledde mig till att i stället påbörja en doktorandstudie inriktad på att förstå hur sådana fördröjningar påverkar våra turtagningsbeteenden. 

Jag blev fascinerad av hur vi klarade av alla fjärrsamtal via Zoom. Hur funkade turtagningen vid dessa samtal – hur fördelades ordet mellan deltagarna?

– Jag har en kandidatexamen i tysk filologi och en masterexamen i allmän språkvetenskap från Humboldt-Universität zu Berlin i Tyskland. Under mina studier där väcktes mitt intresse för fonetik. Jag började som studentassistent på två projekt, DoReCo och Quest, vid Leibniz-Centre General Linguistics (ZAS). Där lyssnade jag igenom ljudarkiv med flera hotade språk, och korrigerade automatiskt genererade språkgränser.

– Jag har dessutom ett starkt intresse för språks fonetiska estetik. Enkelt uttryckt, varför låter vissa språk vackrare i våra öron än andra? Jag har testat ett dussin konstruerade språk för att utforska detta mysterium.

Läs om fonetik