Institutionen för lingvistik har våren 2023 antagit tre nya doktorander: Stina Andersson inom barns språkutveckling, Alice Bondarenko inom allmän språkvetenskap och Amanda Kann inom datorlingvistik.

Föräldrars anpassning i kommunikationen med barn

Stina Andersson har en grundutbildning i lingvistik och ryska och en masterexamen i lingvistik med inriktning mot barns språkutveckling.

Stina Andersson. Foto: Karin Lindahl

Det var som forskningsassistent inom MINT-projektet (se nedan) som Stina först kom i kontakt med forskningsämnet barns språkutveckling.

– Jag är intresserad av hur vi vuxna mer eller mindre omedvetet kommunicerar på ett lite annorlunda sätt med spädbarn och småbarn, vilket verkar främja barnens språkutveckling. I mitt doktorandprojekt kommer jag därför undersöka om och hur föräldrar anpassar kommunikationen med sina barn i takt med barnets språkliga utveckling, berättar Stina som återigen kommer att använda data från MINT.

Läs mer om projektet MINT: Om interaktionens roll i barns språkutveckling

Hur olika språk uttrycker 'tillsammans'

Alice Bondarenko har en magisterexamen i lingvistik och en magisterexamen i slaviska språk med inriktning ryska. Hon har tidigare skrivit uppsatser om suppletion i svenska sammansättningar, gjort en arealtypologisk studie om reflexiva verb i slaviska språk och korpusstudier om språklig variation i modern ryska. Hon är också utbildad kontakttolk.

Alice Bondarenko:

– I mitt doktorandprojekt undersöker jag hur språk i världen uttrycker betydelsen 'tillsammans'. Jag är intresserad av hur dessa markörer ser ut, var de kommer ifrån och vilka andra betydelser de har. Särskilt fokus ligger på vilken roll lexikal semantik spelar i hur språk uttrycker dessa betydelser.

Snabbkurs i språktypologi för språkmodeller

Amanda Kann tog sin kandidatexamen i lingvistik 2019 med en uppsats om automatisk extrahering av typologisk information ur stora flerspråkiga textsamlingar. I sin masteruppsats från 2022 studerade hon överdrivna tal (till exempel 'femtioelva') och deras egenskaper och spridning bland världens språk.

Amanda Kann. Privat foto.

Som doktorand kommer Amanda fortsätta att arbeta i gränslandet mellan språktypologi och datorlingvistik/språkteknologi. Hon kommer att undersöka hur stora flerspråkiga språkmodeller (som mBERT, XLM-R och mGPT) skulle kunna använda sig av typologisk information i olika språkteknologiska tillämpningar, särskilt för lågresursspråk som dessa språkmodeller ofta har problem med.

– Jag ska kort sagt undersöka om det går att ge stora språkmodeller en snabbkurs i språktypologi, säger Amanda. Jag kommer också att utveckla metoderna från min kandidatuppsats och se om automatiskt extraherad typologisk data kan användas för att informera flerspråkiga språkmodeller.

Läs mer om våra olika forskningsämnen här