Etablerade teleskopord, som lånats in från engelskan, är motell (motor + hotel) och brunch (breakfast + lunch). Nybildade svenska är hemester (hemma + semester) och jobbonär (jobba + pensionär).

– De här blandorden sticker ut och retar vår hjärna, säger Daniel Kjellander, lektor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet och en av få forskare i teleskopord. 

Han föredrar att kalla dem lexical blends, en bredare term som fångar den rika variation som de är exempel på. 

Kommersiellt gångbara nyord

Orden används sedan länge i kommersiella eller opinionsbildande syften; de är effektiva för att uppmärksamma dagsaktuella begrepp, just för att de är så iögonfallande, roliga och utmanande för tanken. 

Romantasy hamnade på nyordslistan för 2024. Foto: Pexels och Pixabay

När Språkrådet och Språktidningen presenterar sin nyordslista i slutet av varje år, letar sig typiskt något sådant här ord in. En ny litterär genre hamnade till exempel på 2024 års lista: romantasy – bildat av romance och fantasy – som på grund av den lexikala uppmärksamheten kanske får en plats såväl i vårt medvetande som i våra bokhyllor.

Och på 2023 års lista fanns Barbenheimer, en sammanslagning av Barbie och Oppenheimer, två filmer som lanserades samtidigt. En konkurrens uppstod, men ordet var också ett smart marknadsföringsknep för bägge filmerna.

Att vi lägger märke till blandorden kan också vara en anledning till att de uppfattas som vanliga. I en krönika i Dagens Nyheter skriver till exempel Karin Skagerberg: ”I de nyordslistor som har gjorts sedan 1986 är 3 procent teleskopord – och andelen växer stadigt.” Från forskningshåll hävdas också ofta att dessa ord blir fler. 

– Men om man tittar på frekvens så de fortfarande väldigt ovanliga. Fast det är ändå möjligt att en kvantitativ ökning drivs av de sociala medierna, medger Daniel Kjellander. Jag samarbetar med lingvisten Suzanne Kemmer vid Rice University i ett projekt som fokuserar på ”blends”, och hon nämner ofta att hon hittar många exempel på kattnördsidor. I catnado har cat satts ihop med tornado – för att beteckna en bildlig virvelvind av katter.

Engelskan främsta källan

Engelskan har dessutom lyfts fram som ett språk där lexikala blandningar är särskilt frekventa, och det är också därifrån många av dem kommer in i svenskan. I sin avhandling från 2022 djupdyker Daniel Kjellander i amerikanska lexical blends, och redan i avhandlingstiteln pekar han ut just mångtydigheten – ambiguiteten – som en av deras mest utmärkande karaktärsdrag: Ambiguity at Work – Lexical Blends in an American English Web News Context.

– En central del av lexical blends är att de har mångtydighet som en funktionell egenskap, förklarar Daniel Kjellander. När de ingående orden överlappar varandra går det inte att avgöra vilken del som hör till vilket ord. Det är en ambiguitet som kan relateras till binocular rivalry, där hjärnan blixtsnabbt växlar mellan två bilder. Man kan bara se ett ord åt gången, men inte bägge samtidigt. 

”Face-vase” är ett klassiskt exempel på ”binocular rivalry”. Illustration: Researchgate

Ett exempel i avhandlingen är hip-hopera – en mix av hip-hop och opera – där man antingen ser hela ordet opera, och då blir det förkortade segmentet hip-h. Eller så ser man hela ordet hip-hop, och då blir det förkortade segmentet -era. 

Kognitiv lingvistik som ramverk

– Det är kognitivt godis för hjärnan, menar Daniel Kjellander, som också använder Kognitiv lingvistik (CL) som teoretiskt ramverk i sin avhandling. 

Kognitiv lingvistik fokuserar på sambandet mellan språk, tanke och mänsklig erfarenhet, och utgår från att språket inte är en isolerad modul i hjärnan utan sammankopplat med våra andra kognitiva funktioner. 

– Det finns också ”grafemiska blends”, där du inte kan höra på ordet att det är en ordblandning. Det är först när du ser det i skrift som uppfattar ordleken. Då har hjärnan ändå aktiverat både den ljudmässiga och den visuella formen. Och de krockar med varandra. 

Detta sker bland annat i ordet czechout, en mix av Czech, tjeckisk, och out, som uttalas precis som det vanliga engelska ordet checkout. I sin skriftliga representation kan det däremot omtolkas till en analogi till brexit (en annan blend). 

Fyra egenskaper hos lexical blends

Czechout är ett exempel på så kallad structural profiling – en av fyra specifika egenskaper hos lexikal blends som Daniel Kjellander undersöker i avhandlingen. 

– I structural profiling leker man med ordens struktur. Källorden hör inte ihop på något annat sätt än i just den här mixen. Det här är också en av grunderna till ”traditionella” ordlekar, som bygger figurativt språk – som metaforik och metonymi – och en mångtydighet som utmanar hjärnan. Därför uppfattas orden ofta som roliga och smarta.

Nästan alla lexical blends med en överlappning i mitten besitter den här egenskapen, menar Daniel Kjellander. För att få den mångtydiga strukturen behöver man en likhet just där orden möts, antingen en ljudmässig eller skriftmässig likhet. 

För att få den mångtydiga strukturen behöver man en likhet just där orden möts

Men det finns också lexical blends som bygger på en semantisk – betydelsemässig – likhet. Den egenskapen kallar Daniel Kjellander för domain proximity. 

Kombinationen spoon och fork blir spork. Illustration: chatGPT:s DALL·E

– En konventionaliserad blend med detta drag är spork, som är en fusion av spoon och fork. Där finns väldigt lite strukturell likhet; i stället är betydelsen avgörande – källorden tillhör samma semantiska domän: cutlery, ”bestick”. Och eftersom det är en begränsad domän har du inte samma möjlighet att leka med strukturen. I spork finns en grafemisk och prosodisk likhet mellan orden – de är enstaviga. Men där stannar det.

En tredje egenskap kallar han pseudomorphemic transfer. Den appliceras på ord som appletini, av apple och martini, där -tini ”beter sig” som en orddel med egen betydelse – ett så kallat morfem. Men -tini betyder ju inget. Det är lätt att avgränsa morfemet apple från -tini, så man kan säga att -tini har blivit ett ”pseudomorfem”. Ett nytt svenskt exempel är havregurt, av havre och yoghurt, där -gurt har separerats från yo- och börjat leva sitt eget liv som pseudomorfem. Det har dessutom hoppat runt och satt sig på andra växtbaserade, yoghurtliknande produkter, som sojgurt, av soja och -gurt.  

Det finns många ”blend”-segment som på detta sätt befinner sig i en process mot produktiv morfemstatus. De förekommer då ofta i serier där samma del återkommer. Den egenskapen refererar Daniel Kjellander till som seriality. 

– Ett klassiskt exempel är -gate, vars ursprung ligger i Watergateskandalen. Det närmar sig ett ”bundet” morfem med egen betydelse, och har gett upphov till tusentals nya ord. Om man lägger på ett -gate, så flaggar man direkt för att det rör sig om en skandal. ”Danielgate”, skulle kunna referera till skandalen med en språkforskare som snodde kaffe i köket. 

En stökig och svårdefinierad ordgrupp

I många fall är det alltså svårt att avgränsa lexical blends från reguljära sammansättningar och avledningar. 

– Teoretiskt är de ”stökiga” och knepiga att definiera, vilket nog har avskräckt många forskare. Det händer så mycket i de här orden som är svårfångat. Det är också en anledning till att jag undviker att klassificera dem i min avhandling. I stället beskriver jag egenskaperna.

När man tittar på enskilda instanser, kan man dessutom ofta urskilja fler än en egenskap hos blandorden. Daniel Kjellander har också en stark känsla av att en särskilt lyckad blend är en som knyter till sig så många av de beskrivna egenskaperna som möjligt.

I herstorical tvingas du analysera om historical

– Det finns en som jag själv tycker är synnerligen lyckad: herstorical. Den fångar så otroligt mycket i ett och samma lexem. I herstorical tvingas du analysera om ordet historical – his i historical har ju egentligen inget med pronomen att göra, men det har her, ”hennes”, i herstorical. Strukturellt har is bara bytts mot er, i övrigt är ordet intakt. Men herstorical för ändå med sig ett helt koncept; det synliggör kvinnornas historia som en del av helheten.