Nytt projekt om lukttermer i världens språk

Hur talar man om lukter i olika delar av världen? Ett nytt forskningsprojekt vid Institutionen för lingvistik vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam betydelsemässig struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer.

Västerländska språk har färre ord för luktupplevelser än vissa mindre, icke-västerländska, språk. Men ny forskning tyder på att olika språks luktvokabulärer ändå har vissa likheter med varandra. Kan det vara så att det finns en universell semantisk struktur för ord som beskriver lukter, precis som det finns likheter mellan språk när det gäller beskrivningar av färger och deras egenskaper? Det vill lingvistikforskaren Thomas Hörberg ta reda på. För projektet ”Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter” har han nyligen beviljats ett anslag på 5 046 000 kronor från Vetenskapsrådet.

Färgglatt diagram över luktord i engelskan.
En del ur ett diagram över luktord i engelskan.
 

Ska jämföra välkända och outforskade språk

Det tvärvetenskapliga projektet kommer att undersöka och jämföra luktvokabulärer i välkända språk som engelska, italienska, svenska och thailändska. Genom datorlingvistiska metoder kommer man att identifiera luktord i stora textmängder, så kallade korpusar, och kartlägga hur de används. Men projektet kommer också att titta på luktvokabulären hos ett några mindre dokumenterade och kulturellt avlägsna språk, till exempel det sydostasiatiska maniq. I dessa fall används mer traditionella lingvistiska metoder, såsom elicitering, där en modersmålstalare i samtal med forskaren får ge exempel på föremål som hen kopplar till ett visst luktord. Luktordens betydelse identifieras också med hjälp av likhetsbedömningar, där talaren får bedöma vilket av tre luktord som sticker ut mest (till exempel svara på vilket som utskiljer sig mest av 'unken', 'frän' och 'aromatisk').

 

Bidra till ny kunskap om luktkategorisering

Resultaten från projektets olika studier kommer att sammanställas och analyseras så att nya slutsatser om hur språk representerar lukter kan dras. Analyserna ger förhoppningsvis svar på om det går att tala om ett universellt mönster hos luktvokabulärer i alla språk, på samma sätt som när det gäller färger, eller om det finns avgörande skillnader mellan olika språks luktvokabulärer, som eventuellt är kulturellt betingade.

Närnild av Thomas Hörberg, forskare. Provat foto.
Thomas Hörberg leder projektet. Foto: privat

– Det här är ett innovativt projekt som använder unika datadrivna metoder för att identifiera luktord och sedan kartlägga deras semantiska struktur. Det kommer att bidra till fördjupade kunskaper om språkliga och kognitiva aspekter av luktkategorisering, och om hur luktvokabulär skiljer sig mellan kulturellt lika och kulturellt skilda språk, säger Thomas Hörberg. 

Mer om Thomas Hörberg