Röstforskare studerar hur vi väcker empati
Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.
Som röstforskare och fonetiker är Gláucia Laís Salomão särskilt intresserad av de känslor som färdas från talare till lyssnare via rösten. Hon har just startat projektet ”Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster”.
Gláucia Laís Salomão är även musiker, och därför vet hon att det krävs mer än bara bra teknik för att väcka inlevelse hos en lyssnare – medvetet eller omedvetet.
– Vi använder oss bland annat av andning och ljudartikulation för att få lyssnaren att ”höra” vår sinnesstämning, säger Gláucia Laís Salomão.
Avgörande vibrationer för känsloförmedling
Stämläpparna (stämbanden) vibrerar på olika sätt vid utandning, beroende på våra känslor. Denna variation har en avgörande roll för röstkvaliteten – eftersom röstljudet påverkas direkt av hur stämläpparna vibrerar. Om stämläpparna möter varandra på ett pressat sätt, till exempel vid ilska, kommer vår röst att låta ’spänd’. Om stämläpparna möts på ett avslappnat sätt bidrar detta till en ’mjukare’ röstkvalitet.
Gláucia Laís Salomão samlar data med hjälp av den avancerade utrustning som finns på Centrum för hjärnavbildning vid Stockholms universitet, SUBIC. Där kan man till exempel använda funktionell magnetresonanstomografi (fMRT), för att skapa bilder av hjärnans aktivitet. Med hjälp av magnetkameran undersöker Gláucia Laís Salomão vad som händer i hjärnan när försökspersoner hör känslofyllda röster.
Det kan räcka med korta vokaliseringar eller små tjut – iiiih – som kan uttrycka rädsla
– Det behöver inte ens vara regelrätt tal, utan det kan räcka med korta vokaliseringar eller små tjut – iiiih – som kan uttrycka rädsla, eller små ljudstötar – uäck – för avsmak, demonstrerar Gláucia Laís Salomão.
Även personernas fysiologiska, kroppsliga, reaktioner mäts när rösterna når deras öron. Det sker bland annat genom galvanisk hudrespons (GSR), som fångar minimala förändringar i huden. När vi blir ledsna eller rädda kan till exempel ”mikrosvettningen” i vår hud variera.
Känslosvallet syns också i våra ögon; pupillerna vidgas eller dras ihop – och det kan fångas upp med så kallad pupillometri.
Lyssnarna får skatta sitt känsloengagemang
Gláucia Laís Salomãos syfte med dessa mätningar är att undersöka hur våra ”psyko-fysiologiska” reaktioner samvarierar med vår subjektiva upplevelse av empati.
– Personerna som får höra de känsloladdade rösterna ska också på olika sätt skatta sitt eget känslomässiga engagemang, säger Gláucia Laís Salomão.
Dessutom vill hon förstå vad som händer i hjärnan och kroppen när vi själva ger uttryck för sådant som glädje, sorg, ilska och rädsla med rösten – och hur röstuttryck och röstuppfattning samverkar i hjärnan.
Senast uppdaterad: 29 januari 2025
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik