"Vi har ett ansvar att skaffa oss kunskaper om samiska språk"
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling i lingvistik om sydsamiska, ett språk med cirka 500 talare i Norge och Sverige. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
Berätta, varför blev det en avhandling om sydsamiska?
– Det var en kedja av tillfälligheter som gjorde att det blev just sydsamiska. Delvis fanns det en forskningslucka att fylla, men jag har också länge varit intresserad av samiska språk. Det är viktigt med kunskaper om språk i allmänhet eftersom de bidrar till en bättre förståelse av vår värld. Sydsamiska talas av ett urfolk i Sverige och har länge varit ett hotat språk. Med dess status som nationellt minoritetsspråk har vi ett ansvar att skaffa oss kunskaper om det. Att jobba med samiska språk innebär också fältarbete i fjällen, och det gillar jag!
Vad är det mest intressanta du funnit?
– Arbetet har bjudit på många små spännande upptäckter i alla delar av grammatiken: inom fonologin, att det gick att reducera alla språkets ljud till ett ganska överskådligt antal fonem; inom morfologin, att det finns en variant av en personändelse på verb och inom syntaxen, att negationen rymde flera oväntade konstruktioner.
Är det något annat som överraskat dig?
– Ja, och det är komplexiteten av den sociolingvistiska situationen för sydsamiska. Som jag ser det pratar talarna som bidragit till studien den mest "innovativa" sydsamiskan, medan den revitaliserade varieteten innehåller fler arkaismer och fastare strukturer. Sydsamiska är ett litet språk som sträcker sig över ett väldigt stort område och som samtidigt är inbäddat i moderna stater som är otroligt resursstarka och kan stötta revitalisering på flera olika nivåer.
Vad har du för tankar om sydsamiskans framtid?
– Jag är ganska säker på att språkgemenskapen runt sydsamiska kommer växa sig starkare igen, det håller den redan på att göra. Sedan håller det revitaliserade språket även på att standardiseras och en del variation kommer nog försvinna i den processen. Personligen kan jag tycka det är synd, men det kommer kunna växa fram ny variation i framtiden. Eventuellt kan mitt arbete vara ett bidrag här, för att sprida kunskap om variation. Det viktigaste ur talarnas synpunkt är att språket lever vidare.
Samiska språk
- Samiska är inte ett språk, utan nio. Hit räknas sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska och de östsamiska språken enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska.
- Språken tros ha utvecklats från ett samiskfinskt urspråk som talades för 4 000 år sedan.
- Samiska språk räknas som nationella minoritetsspråk i Sverige, precis som finska, jiddisch, meänkieli och romska.
- Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de talats här under lång tid, men för flera av dem minskar antalet talare. För att språken inte ska dö ut krävs insatser från samhället för att uppmuntra användning och göra det enklare för dem som talar språken att föra kunskaperna vidare till nästa generation.
Källa: Institutet för språk och folkminnen (Isof)
Senast uppdaterad: 17 mars 2023
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik