"Jag önskar att det multimodala perspektivet kan bli standard inom språkforskning"
Universitetslektorn och forskaren Carl ”Calle” Börstell visste redan som 15-åring att han ville plugga lingvistik. Som student kom han sedan i kontakt med svenskt teckenspråk och idag är just tecknade språk hans huvudsakliga forskningsområde.
– Det bästa med mitt jobb är att jag får syssla med mitt största intresse och dessutom arbeta i en flerspråkig miljö. Att inte bara forska om språken utan även på språken är ganska fantastiskt. Under en och samma dag kan man gå från ett möte på svenskt teckenspråk till ett seminarium på engelska till en föreläsning på svenska.
Men hur hamnade du inom lingvistiken från början?
– Språk är något jag varit intresserad av hela livet. Inte så mycket av enskilda språk, utan av språk i allmänhet. I 15-årsåldern upptäckte jag att det fanns ett ämne som handlade om just detta och jag visste direkt att det var det jag ville läsa efter studenten. När jag sedan började plugga på Institutionen för lingvistik kom jag i kontakt med svenskt teckenspråk. Jag hoppade på introduktionskursen och blev fast! Idag är tecknade språk mitt huvudsakliga forskningsområde.
Vad intresserar dig i egenskap av forskare?
– Allt som rör språk! Men med min bakgrund från Stockholms universitet är jag särskilt intresserad av språktypologi, det vill säga att jämföra och utröna strukturer över en större mängd språk. Här det förstås viktigt att ta med tecknade språk i beräkningen, för historiskt (och än idag) undantas de ofta från jämförande språkforskning. Jag önskar att det multimodala perspektivet kan bli standard inom språkforskning, oavsett om det handlar om enskilda språk (till exempel hur mycket av vår kommunikation på svenska som egentligen sker genom gester och kontextbundna uttryck som inte är "ord") eller jämförelser och definitioner av allmänna språkliga strukturer (till exempel hur vi kan definiera språkliga fenomen utifrån både talade och tecknade språk).
Du har undervisat på kurserna Teckenspråk – lär dig grunderna I & II. Vem borde läsa en sådan introduktionskurs?
– Alla! Det svenska teckenspråket har en ställning motsvarande de officiella minoritetsspråken. Jag skulle uppmuntra alla som har möjlighet att prova på en kurs i något av dem, om inte av andra skäl, så för att få upp ögonen för kulturell och språklig mångfald här i Sverige. Just teckenspråket är extra spännande eftersom det är ett visuellt språk. Vem vill inte kunna slå över till ett språk där man kan kommunicera genom fönsterrutor, tvärsöver ett stort rum, eller i en dålig ljudmiljö med oväsen eller hög musik?
Carl Börstell är forskare i lingvistik med inriktning mot teckenpråk. Han är utbildad vid Institutionen för lingvistik. Efter sin doktorsexamen 2017 jobbade han utomlands några år, dels inom ett forskningsprojekt i Nijmegen, Nederländerna och dels som lektor i Hamburg, Tyskland. I oktober 2021 blev han antagen som docent av Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. Han är också verksam vid Universitetet i Bergen.
Senast uppdaterad: 2 juni 2022
Sidansvarig: Institutionen för lingvistik