15 miljoner till forskningsprojekt vid MND

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) har glädjande nog beviljats medel för tre olika forskningsprojekt. Ett projekt har fått medel från Vetenskapsrådet och två beviljades forskningsmedel från Skolforskningsinstitutet. Sammanlagt innebär det cirka 15 miljoner till forskning inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Dessa två projekt beviljades medel från Skolforskningsinstitutets utlysning av forskningsbidrag:

 

Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling: Didaktiska modeller för undervisning för barn i yngre åldrar

Projektet är ett samarbete mellan Borlänge kommun, Uppsala universitet och Stockholm universitet.

-Det är fantastiskt kul att vi kan fortsätta arbetet med att studera hur barn, 3-8 år, skiftar mellan olika typer av resonemang när de fördelar resurser. Vi har sett i förstudierna att yngre barn tenderar att överge division när det finns information om individerna som ska få resurserna, men vi har ännu inte haft möjlighet att fördjupa oss i argumenten till varför detta sker, säger Lovisa Sumpter docent i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet och projektledare för projektet.

-Äldre barn kan å andra sidan använda matematik för styrka sina argument till varför något ska fördelas i olika stora mängder. Detta är ett tillskott, både i matematikdidaktik och hållbar utveckling. Division är ett intressant område då det ligger till grund för förståelse för bråktal, och tidigare forskning har främst fokuserat på addition och multiplikation. Det finns en föreställning att man måste vänta med division till dess man har arbetat med de andra räknesätten först, men det här projektet visar att barn kan förstå och hantera division och bråktal redan från unga år, berättar Lovisa.

 

Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar ges möjligheter att bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk?

Projektet är ett samarbete mellan Loviselundsskolan i Hässelby, Grimstaskolan i Vällingby, Nacka kommun, Stockholms stads utbildningsförvaltning och Stockholms universitet.

- Detta projekt inriktar sig på yngre elevers undersökande arbete i naturvetenskap och särskilt på hur lärare kan kommunicera bättre i sådana lärandemiljöer för att stödja elever med svenska som andraspråk från icke-akademiska bakgrunder, berättar Per-Olof Wickman professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet och projektledare för projektet. Sammanhanget för studien är undervisning på låg- och mellanstadiet inom ramen för skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) i klasser med hög andel elever med målgruppens bakgrund.

Syftet med projektet är att validera och vidareutveckla didaktiska modeller för lärare som undervisar målgruppen och att studera hur modellerna kan göras vidare användbara bland lärare. Här granskar vi de kommunikativa processerna och genererar kunskaper som är till gagn för skolutveckling i allmänhet. Samtidigt skapar vi resultat som är till direkt nytta för ett stort antal lärare och elever. Vi frågar oss:

1.    Hur kan några didaktiska modeller för lärares kommunikation med elever göras användbara för undervisning i naturvetenskap för yngre åldrar i grundskolan och särskilt gentemot elever med svenska som andraspråk från icke-akademiska bakgrunder?
2.    Hur kan forskningsresultat omformas så de kan tas om hand av lärare för kollegial spridning i ett nätverk?

Se även artikeln:
Bidrag för praktiknära skolforskning vid universitetet
 

Vetenskapsrådets utlysning inom Utbildningsvetenskap har beviljat medel till projektet:

 

In(ex)kludering i högre utbildning i matematik och fysik: Identitet, utbildningsbanor och vetenskapliga praktiker i samspel

Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Stockholms universitet.

- Vem vill läsa matematik och fysik på högskolenivå? Matematik och fysik har hög status i vårt samhälle, men fortfarande är svenskfödda män med välutbildade föräldrar i klar majoritet bland studenterna. Tidigare forskning har visat att det inte är främst matematisk eller naturvetenskaplig förmåga som avgör dessa val, utan det är snarare en fråga om vem som känner att hen passar in. Vi ställer oss frågan: vem känner sig välkommen inom matematik och fysik på högskolenivå och varför? säger Paola Valero professor i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet och projektledare för projektet.

- Syftet med det här projektet är att undersöka inkluderings och exkluderingsprocesser i högre utbildning. Med fokus på studenters erfarenheter och målbilder kommer vi undersöka hur underrepresenterade grupper uppfattar matematik- och fysikutbildningar.

Det viktigaste bidraget är inte bara att en ökad mångfald uppfyller samhällets behov av studenter som fullföljer sin utbildning i matematik och fysik, utan projektet berör också en större fråga: rättvisa.

Se även artikeln:
Forskning inom utbildningsvetenskap får bidrag från Vetenskapsrådet


Mer information


 Skolforskningsinstitutet

Vetenskapsrådet


Kontakt

Lovisa Sumpter

Paola Valero

Per-Olof Wickman