Medierapporteringen om klimatkrisen ökar

Under sommaren har både svenska och internationella medier rapporterat om svåra skogsbränder, kraftiga översvämningar och rekordtemperaturer. Forskningen visar att klimatrapporteringen har ökat något samtidigt som redaktionerna använder krisbegreppet i större utsträckning. Just nu är medieintresset stort för FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow, som avslutas imorgon fredag.

Pressfotografer vid FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow 9 november 2021. Foto: UNFCCC © Kiara Worth 2021
"Mediernas rapportering om klimatkrisen har både breddats och fördjupats på senare år", säger medieprofessor Anna Roosvall som också följer rapporteringen från COP26 i Glasgow. Foto: UNFCCC/Kiara Worth © 9 november 2021
 

Följ COP26 live här 
 

PUBLICERAD: 11 november 2021

– Även om det bara är en liten ökning av användningen av begreppet så kan detta underlätta hantering av frågan som en kris och bidra till att öka krismedvetenheten, säger medieprofessor Anna Roosvall, Stockholms universitet, som är en av redaktörerna bakom ett specialnummer av den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Media Studies med fokus på medier och klimatkris.

Huvudredaktörerna till specialnumret Anna Roosvall och professor Risto Kunelius, Helsingfors universitet, skriver att den specialrapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte 2018, lade grunden till en förändring av redaktionspolicyer hos flera tidningar, bland annat på The Guardian. 2019 avgav redaktionen ett klimatlöfte och lovade att beskriva klimatläget med med ord som ”kris”, ”katastrof” och ”nödläge”. I slutet av samma år utlyste även Europaparlamentet ett klimatnödläge. Hon och Risto Kunelius noterar i specialnumret att klimatrapporteringen fick ett internationellt genombrott 2006-2008. I nyhetsbevakningen talas det oftast om ”klimatförändring” för att beskriva konsekvenserna av de ökade nivåerna av koldioxid i atmosfären. Men det har i viss utsträckning även börjat ersättas av begreppet ”klimatkris”. 

Bilden visar internationella mediers klimatbevakning. Grafik: Anna Roosvall/Risto Kunelius © 2021
Diagrammet är hämtat från specialnumrets inledning om medier och klimatkris. Grafen illustrerar internationella mediers bevakning av frågor kring klimatförändring och global uppvärming mellan 2004-2020. Grafik: Boykoff et al. © 2021 | Återpublicerad av Roosvall/Kunelius


Hur ser du på mediernas rapportering kring klimatkrisen?

– Mediernas rapportering om klimatkrisen har både breddats och fördjupats på senare år. Den ser samtidigt förstås olika ut i olika sammanhang, det finns forum för förnekande, det finns konstruktiva sätt att sprida kunskap via bilder, det finns videospel, Twitterkommunikation, lokaljournalistik och en mängd andra uttryck vid sidan av den nationella och internationella nyhetsförmedling som oftast undersökts. Detta är något som specialnumret ”Media and the Climate Crisis” skildrar, säger Anna Roosvall.

Antalet tidningsnyheter som skildrar klimatförändringen och uppvärmningen av jorden nådde en toppnotering 2010. Det visar studier av utvecklingen in 56 länder från 2004 fram till idag. Studierna har genomförts av den ledande medie- och klimatforskaren Max Boykoff, professor i miljövetenskap vid University of Colorado Boulder (USA), som också intervjuas i specialnumret.

–Rapporteringen har varit större tidigare än den är nu, men den har på senare år klättrat uppåt och ligger nu ganska högt igen, säger hon. 
 

Följ COP26 och diskutera klimatfrågan med en av våra experter
 

Varför anser du att medierna måste bli bättre på att sprida väsentlig kunskap om och underlätta åtgärder för att möta klimatkrisen?

– Medierna behöver bli bättre på att sprida väsentlig kunskap om klimatkrisen för att detta kan underlätta åtgärder för att möta den på konstruktiva sätt. De har en stor betydelse för vad människor kommer att veta och därmed kan bygga sina sätt att leva och sina beslut på. Det handlar inte bara om exakt vad som skrivs om klimatförändringars effekter på olika platser, utan också om hur väl man lyckas skildra hur platser och människor världen över hänger ihop – socialt, ekonomiskt, politiskt och via väder, klimat och utsläpp som inte alls bryr sig om landsgränser. Mediebevakning har betydelse för hur vi kan relatera till andra delar av världen. Det har betydelse för hur vi kan relatera till den politik som förs, lokalt, nationellt och internationellt, säger Anna Roosvall.

 

Vilken är den viktigaste slutsatsen man kan dra av specialnumret som du och Risto publicerat tillsammans med flera andra forskare i Nordic Journal of Media Studies? 

– Vad vi kan lära av specialnumret är bland annat att klimatkommunikation pågår i många olika kanaler, på många olika plattformar och att den kan se väldigt olika ut. Vad som också är värt att fundera över då är vem som kommer i kontakt med vad i denna mångfald av uttryck samt att även om kommunikationen utvecklats konstruktivt på senare år så finns det också starka uttryck för klimatförnekelse och så kallat klimatfördröjande i delar av kommunikationsfälten. Med en större kunskap om mångfalden av kommunikativa genrer, uttryck, angreppssätt och deltagare blir vi bättre rustade inte bara att förstå de kommunikationsvärldar vi nu har omkring oss, vi blir också bättre rustade att utveckla dem i framtiden. Det visas bland annat i numret att bildjournalistiken kan ha en del att lära från konstsfären. Detta och de andra bidragen i specialnumret kan inspirera till att se förgivettagna genrespecifika sätt att kommunicera i ljuset av andra sätt att uttrycka sig och därmed inte bara kritisera det som är och varit utan även fundera över vad som kan bli. På ett liknande sätt är numret tänkt att bidra till reflektion över vilken betydelse det kan ha vad vi kallar något: global uppvärmning, klimatförändring, klimatkris. Exakt vilken term vi väljer betyder inte allt, men det kan betyda mycket, säger Anna Roosvall.

Text av: Svante Emanuelli
 

Kort om specialnumret
Professor Anna Roosvall, Stockholms universitet, har tillsammans med professor Risto Kunelius, Helsingfors universitet, redigerat specialnumret av den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Media Studies. De två redaktörerna har skrivit en inledning om klimatkris som begrepp samt om medieforskning kring klimat mer allmänt. Specialnumret publicerades den 5 juli 2021.
Vissa artiklar i specialnumret fördjupar sig i olika medier och genrer, och tecknar en bild av ett mångfacetterat medielandskap som måste lära sig att bli effektivare i att förmedla väsentlig kunskap om och underlätta åtgärder för att möta den pågående klimatkrisen. Andra texter fokuserar på bilders betydelse i kommunikationen om klimatkrisen, medier och politik, klimatförnekande i svenska högerextrema mediemiljöer, och på videospel om klimatet. 
Läs specialnumret av Nordic Journal of Media Studies