Så har kulturjournalistiken utvecklats

2016 gick startskottet för ett unikt forskningsprojekt om kulturjournalistik. Nu presenterar medieforskarna Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert slutresultaten av projektet "Kulturjournalistikens världar" i en ny bok med samma namn.

Delar av omslaget till den nya boken Kulturjournalistikens världar. Foto: Nordic Academic Press
Delar av omslaget till den nya boken Kulturjournalistikens världar. Foto: Nordic Academic Press

Redan i februari 2018 beskrev forskarna sina preliminära resultat vid konventet Folk & Kultur i Eskilstuna, vilket uppmärksammades i flera medier.  

SVT: Så har kulturjournalistiken förändrats genom åren

DN: Så har svensk kulturjournalistik förändrats sedan 80-talet

I boken har forskarlaget undersökt genrens utveckling mellan 1985 och 2015. De har kartlagt innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuat kulturjournalister. Författarna diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik. 

"Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter", skriver författarna i bokens baksidestext. 

Det fyraåriga projektet som pågick mellan 2016-2019 finansierades av Vetenskapsrådet. 

Boken släpps den 25 augusti 2022

 

Mer om forskarlaget

Kristina Riegert är professor i journalistik vid Södertörns högskola. Hennes forskning fokuserar på hur händelser och kontexter i olika delar av världen skildras i nationella och transnationella medier. Hon har studerat krigs- och krisrapportering, arabiska bloggares roll i det offentliga samtalet samt hur populärkultur speglar det politiska. 

Anna Roosvall är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Hon forskar vid sidan av kulturjournalistik huvudsakligen om klimatrapportering och intresserar sig för spänningsfälten mellan det nationella och det transnationella samt mellan kultur och politik. Hon fokuserar på agens och studerar bland annat hur aktivism, rättvisa, solidaritet och demokrati framträder i relation till medierade texters och bilders uttrycksformer. 

Andreas Widholm är docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Han inriktar sig främst på digitaliseringens och globaliseringens betydelse för journalistiken. Vid sidan om kulturjournalistik är framträdande teman i hans forskning konfliktrapportering, digital politisk kommunikation och hur utvecklingen av sociala medier förändrat relationerna mellan journalisterna, källorna och publiken.