Verksamhetsplan 2021

Det huvudsakliga syftet med verksamhetsplanen för Institutionen för mediestudier, IMS, är att utgöra ett instrument för utveckling och förändring. Vid sidan av en kort beskrivning av institutionen fokuseras således konkreta mål och åtgärder för att nå dessa.

Omslagssida till institutionens verksamhetsplan. Grafik: Stockholms universitet © 2021
Verksamhetsplan Grafik: Stockholms universitet © 2021


Planen tas fram i dialog med de olika enheterna och delverksamheterna, uppdateras årligen, och fastställs av institutionsstyrelsen.

Planen struktureras som följer: efter inledande presentationer av forskning och utbildning följer en mer detaljerad plan för de olika huvudområdena. Avslutningsvis följer en verksamhetsplan för administration och verksamhetsstöd.

IMS Verksamhetsplan 2021 (pdf) (177 Kb)

 

Institutionens verksamhet omfattar fyra huvudområden: filmvetenskap, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap samt modevetenskap. Samtliga huvudområden erbjuder utbildningar upp till forskarnivå där journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap har en gemensam forskarutbildning. Verksamheten är förlagd till två separata byggnader, Garnisonen och Filmhuset. JMK och merparten av administrationen är förlagd till Garnisonen medan Filmvetenskapen och Modevetenskapen är lokaliserade till Filmhuset i två separata våningsplan.

I samband med tecknandet av nya hyresavtal har en rätt omfattande renovering av lokalerna genomförts. Under sommaren 2018 byggdes gemensamma studentutrymmen för film- och modevetenskap i Filmhuset. Under 2019 genomfördes renovering av kontor och korridor för filmvetenskapen. Ombyggnation av JMK-biblioteket i Garnisonen har skett under 2020.

Budgeten för verksamhetsåret 2021 uppgår till drygt 90 miljoner med 78 anställda fördelat enligt följande: 18 professorer; 10 lektorer; 1 biträdande lektor, 2 postdoktorer; 12 övrig lärar- och forskarpersonal (adjunkter, forskare, forskar- och projektassistenter); 18 doktorander samt 17 anställda inom administration. 

Under 2021 har två doktorander i filmvetenskap samt två i modevetenskap rekryterats. En lektor i modevetenskap samt två lektorer i filmvetenskap är också under tillsättning.  

Det sammanlagda antalet helårsstudenter (HÅS) för 2021 är 853, fördelat enligt följande: filmvetenskap 265; medie- och kommunikationsvetenskap 286; journalistik 170 och modevetenskap 132. 

 

IMS är en forskningsintensiv institution. Den budgetmässiga fördelningen mellan utbildning och forskning har dock utjämnats, främst p.g.a. att donationen till modevetenskapen utgick 2018 vilket innebär att Centrum för modevetenskap är en reguljär verksamhet inom huvudområdesmiljön modevetenskap. Under 2021 är institutionen involverad i åtta större pågående externt finansierade forskningsprojekt av vilka fem är finansierade av Vetenskapsrådet och tre av Riksbankens Jubileumsfond. Humanistiska fakulteten har utsett två ledande forskningsområden vid IMS: Filmvetenskap samt Global Media Studies and The Politics of Mediated Communication (JMK). 

2020 har inneburit stora förändringar för verksamheten i och med övergång till online-undervisning och distansarbete med anledning av coronapandemin. Det har fört med sig ändrade förutsättningar och prioriteringar med både pedagogiska och forskningsmässiga utmaningar. I synnerhet är det viktigt att notera sådant som behöver följas upp i ett längre perspektiv. 

Rektors beslut om ekonomi i balans 2023 präglar fortsatt det långsiktiga arbetet med verksamheten under 2021.

En övergripande målsättning för institutionen är att nå en högkvalitativ forskning och utbildning på grund, avancerad och forskarnivå, och att dessa är rätt dimensionerade med ett jämnt in- och utflöde av studenter och doktorander. För att nå målsättningen om att vara internationellt framstående allokeras forskningsmedel inom samtliga huvudområden för internationell publicering och internationalisering. 

Den huvudsakliga utmaningen för grundutbildningarna vid IMS är att hålla jämna steg med den snabba medieutvecklingen. Inte minst gäller detta våra yrkesförberedande utbildningar. 

Inom forskarutbildningen samordnas de högre seminarierna och gästforskarvistelser i syfte att skapa och öka kontaktytorna för såväl forskare som doktorander. Gästforskarvistelserna skall användas dels till att utveckla ämnesmiljöerna, dels till att stödja doktorandernas karriärplanering. Prioriterade arbetsområden inför 2021 är utveckling av forskarutbildningen och den administrativa organisationen. 

Institutionen arbetar med en aktiv miljöpolicy och har infört egna reserekommendationer.

 

Filmvetenskap vid Stockholms universitet är en samlingsbeteckning för studiet av rörliga bilder från tiden före filmens genombrott till det samtida medielandskapets bildskärmar, dukar och digitala plattformar. Ämnesfokus gäller i betydande utsträckning mediala brytpunkter för film, television och digitala medier i brett perspektiv – teoretiskt, historiografiskt, estetiskt och kulturhistoriskt.
 
Kursutbudet kan delas in i tre huvudområden: 

  1. Filmmediets estetiska, narrativa och kulturella uttryck och historia. 
  2. Filmkulturen och dess förändring vad gäller publik, visningskontexter, distribution och produktion; samt 
  3. Jämförande mediehistoriskt perspektiv i vilken audiovisuell kultur i förändring diskuteras.

Inriktningen på forskning och kursutbud speglar varandra. Forskningsobjektet befinner sig i förändring med konstant omförhandling av teoribildning och metodologi; filmvetenskapen är teoretiskt, metodologiskt och historiografiskt differentierad och tvärvetenskaplig.
 
Huvudområdets övergripande utmaning inför verksamhetsåret är att upprätthålla och även ge förutsättningar som främjar en forskning- och forskarutbildningsmiljö som motsvarar ämnets status som ledande miljö. 

 
Mål

  • Fortsatt arbete med att öka prestationsgrad och antal registrerade studenter på grundutbildningen.
  • Fortsatt arbete med kvalitén på examensarbeten på kandidatnivån.
  • Att verka för en tillräckligt stor kritisk massa vad gäller forskarutbildning samt enhetens behov av lärare och forskare.
  • Utveckling av kurser inom forskarutbildningen.
  • Utveckla filmvetenskapen som ledande, internationell forskarmiljö.

 
Åtgärder

 

  • Regelbunden analys och uppföljning av kursutbud, kursupplägg, HÅS-prognos och prestationsgrad, samt utveckling av nya fristående kurser såsom en praktikkurs som startats ht 2020.
  • Förbereda studenterna inför de krav som ställs på kandidatnivån genom upprättande av manualer, och införande av moment såsom seminarier och kursuppgifter som aktiverar studenterna.   
  • Rekryterat två doktorander och två lärartjänster är under tillsättning. I övrigt fortsatt arbete med att skapa ekonomiskt utrymme för anställning av doktorander och forskare.
  • Vidareutveckla den teori- och metodkurs inom forskarutbildningen som gavs ht 2019, samt utveckla ytterligare kurser i samarbete med internationella gästprofessorer.
  • Prioritera internationell verksamhet inom publicering, konferenser och nätverk samt genom inbjudan av gästprofessorer, gästforskare och gästföreläsare.

 

 

Vid JMK finns en lång tradition av kritiska forskningsperspektiv på mediernas betydelse för makt, demokrati, politik och kultur. Verksamma forskare vid institutionen representerar både humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner och metoder, vilket innebär att forskningsmiljön vid JMK karakteriseras av tvärvetenskaplighet. Komparativa mediestudier – över tid, mellan olika medier och mellan olika kulturer – utgör ett särskilt kännetecken för forskningen.

Den aktuella forskningen i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap kan delas in i tre områden: 1) medierad kommunikation, politik och samhälle, bland annat källkritik, nyhetsförmedling, kulturjournalistik, politisk kommunikation och digitala plattformar; 2) globala mediestudier, bland annat klimatrapportering, hållbarhet och mänskliga rättigheter; 3) teknologi och kultur, bland annat affektstudier, digital humanvetenskap, människa-djur-kommunikation.

Huvuddragen i utbildningen i journalistik på grundnivå rör journalistiska arbetsprocesser och produkter samt journalistik som institution i samhället. Undervisningen förenar yrkesinriktade praktiska moment med teoretiska perspektiv inom journalistik. De praktiska momenten omfattar insamling, bearbetning, granskning och gestaltning av journalistiskt material samt publicering för olika medier och medieplattformar, medan de teoretiska studierna fokuserar på journalistikens samhällsroll (historisk utveckling och produktionsvillkor, samt medierättsliga och etiska ramverk), och vetenskapliga undersökningsmetoder och presentationsformer. Kandidatprogrammet i journalistik lägger särskild tonvikt vid dokumentärt berättande och samhällsgranskande journalistik. Masterutbildningen i journalistikstudier har från och med höstterminen 2020 ett teoretiskt fokus i syfte att stärka forskningsanknytningen och den forskningsförberedande utbildningen inom huvudområdet journalistik. Utbildningen behandlar den teoretiska och empiriska forskningen om journalistikens makt och roll i samhället och dess produktionsprocesser och strukturella villkor, samt hur journalistiken används och tolkas av publiken. Utbildningen tar sig an dessa områden utifrån ett förändringsperspektiv med särskilt fokus på journalistikens digitalisering och demokratiska roller.

Grundutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap behandlar såväl traditionella massmedier, digitala medier och kommunikationsprocesser, med särskild betoning på mediernas betydelse i samhälle och kultur. Historiska och samtida perspektiv på medier belyses utifrån nationella och internationella kontexter och åskådliggör samspelet mellan medier, samhälle och kultur på olika nivåer. Det internationella masterprogrammet ger fördjupade ämneskunskaper med särskild inriktning mot forskningsområdet globalisering och medier. Vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv som främjar kritisk analys av medieinnehåll och medieanvändning ges stort utrymme på både grund- och avancerad nivå. 

De övergripande utmaningarna inom JMK är fortsatt att se över genomströmningen på och utvecklingen av forskarutbildningen samt att bevaka ekonomin och resurserna inom forskningen. 


Journalistik
 

Mål 

  • Etablera masterprogrammet och stärka forskningsanknytningen.
  • Utveckla pedagogik för distansundervisning.
  • Säkra att kandidatprogrammet håller jämna steg med medieutvecklingen och  stärka utbildningens profilområden.  

Åtgärder

  • Arbeta fortlöpande med kursutveckling och informera utåt om masterprogrammet för att öka antalet sökande. 
  • Stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete och idéutbyte i kollegiet och i lärarlag.
  • Fortsätta arbetet med kursöverskridande och kursspecifika insatser för att fördjupa och aktualisera studier i olika metoder och områden, däribland datajournalistik, källkritik och journalistikens berättarformer.


Medie- och kommunikationsvetenskap
 

Mål

  • Utveckla och främja kollegiala samtal om undervisning och pedagogiska frågor, med särskilt fokus på erfarenheter från distansundervisningen under 2020.
  • Fortsätta arbetet med utveckling av grundkurserna med målsättning att färdigställa dessa till vt 2022.

Åtgärder

  • Ha regelbundna lärarkollegier med utrymme för kollegial diskussion kring pedagogiska och studierelaterade frågor.
  • Revidera helterminskurserna med utgångspunkt i aktualisering av kursinnehåll och kurslitteratur – utifrån underlagen framtagna av de terminsvisa arbetsgrupperna. Vid behov även revidering av kursplaner.


Forskarutbildningen
 

Mål

  • Öka samverkan mellan doktoranderna och forskarutbildningen på enheterna.
  • Stärka arbetet med genomströmning och planering av doktoranders avhandlingsarbete och progression. 

Åtgärder

  • Arbeta med samverkan av forskningsseminarier och gästforskarvistelser över enheterna.
  • Regelbunden uppföljning av individuella studieplaner i samråd med studierektor, samt fortsatta utvecklingssamtal för doktorander med studierektor där forskarutbildningen är i fokus.
 

Modevetenskap kännetecknas av tvärvetenskaplighet där mode studeras ur ett historiskt, kulturellt, samhälleligt, ekonomiskt och estetiskt perspektiv. Utbildningen följer en progression som börjar med en historisk överblick över det västerländska modets utveckling till dess globala expansion, dess tolkning i skönlitteraturen, i bild samt i medierna. Den avancerade nivån omfattar en fördjupning av de historiska perspektiven samt samhälls- och kulturvetenskapliga teorier för studiet av olika modeföreteelser. Metod fokuseras särskilt då modevetenskap har både kultur- och samhällsvetenskaplig inriktning. Genus- samt klass- och hållbarhetsaspekten genomsyrar hela utbildningen. 
 
Modevetenskap har haft en stark tyngdpunkt på forskarutbildning samtidigt som man utvecklat och stabiliserat en utbildning på grund- och avancerad nivå. 
 
Den övergripande utmaningen för modevetenskapen är övergången från externfinansierad forskning och forskarutbildningsmiljö till att bedriva den verksamhet som kännetecknar ett huvudområde vid Stockholms universitet. Forskningsmiljön har förstärkts med en biträdande lektor samt en lektor under tillsättning. Därmed förstärks både lärar- och forskarkollegiet och bättre förutsättningar skapas för att ansöka om externa forskningsmedel och konsolidera utbildningarna på såväl grund- och avancerad nivå, som på forskarnivå. 
 

Mål

  • Fortsätta med att konsolidera modevetenskap som huvudområde med forskarutbildning. 
  • Skapa en god forskarutbildningsmiljö och bjuda in externa forskare.
  • Utveckla det nordiska samarbetet för att stärka modevetenskapen nationellt och internationellt.

 
Åtgärder

  • Utveckla högre seminariet genom roterande ansvar bland institutionens lärare och regelbundna inbjudningar av externa forskare, samt institutionsgemensamma aktiviteter.
  • Fortsatt arbete med medelansökan för att upprätta ett systematiskt samarbete med relevanta nordiska akademiska miljöer.
  • Hazel Clarkes från Parsons The New York School har bjudits in som gästprofessor under vt 2021.
 

Institutionen som bildades 2012 är lokaliserad till två byggnader: Garnisonen (Karlavägen) och Filmhuset (Borgvägen). Studieadministration, IT och kommunikation finns i båda byggnaderna medan ekonomi och personal är samlad till Garnisonen. En del av den administrativa personalen som är placerad i Garnisonen arbetar även i Filmhuset. I Filmhuset är den teknisk-administrativa (TA) personalen samlokaliserad.

Det som kännetecknar flera av utbildningarna vid IMS, framför allt filmvetenskap och journalistik, är att de ställer speciella krav på lokaler och verksamhetsstöd, vilket är förklaringen till enheternas placering och ett utökat tekniskt-administrativt stöd. I och med att institutionen blivit ensamt ansvarig för JMK-biblioteket integreras ytterligare en verksamhet i administrationen.


Delmålen för de specifika verksamheterna inom TA är följande:
 

Studieadministration, alumn samt studie- och karriärvägledning


Mål

  • Vidareutveckla samarbetet mellan de två studieadministrativa enheterna.
  • Utveckla rutiner och stöd till kärnverksamheten gällande Athena, Ladok, TimeEdit och kursvärderingstjänsten.
  • Bevaka situationen för studenter med särskilda behov gällande resursrum och stöd vid salstentor enligt universitetets nya centrala tentamenshantering.
  • Förbättra förutsättningarna för digital utlämning av dokument som gamla tentor och uppsatser.
  • Underlätta för distansundervisning i första hand kopplat till Covid-19, men även fortsättningsvis, om behov finns.
  • Skapa stöd för möten och lärande mellan studenter och alumner.
  • Följa upp det nya kursvärderingsverktyget.
  • Skapa institutionsgemensamma blanketter för hela IMS. 


Åtgärder

  • Fortsatt integrering av de två enheterna genom gemensamma rutiner och arbetssätt.
  • Löpande utvärdera arbetssätt och rutiner kring schemaläggning och användandet av Athena i dialog med lärare och studenter. 
  • Skapa lokala rutiner för att hantera den centrala tentamensadministrationen. 
  • Uppdatera rutiner för arkivering av digitala och fysiska dokument. Digitalisera vissa tentor, uppsatser och andra dokument som idag bara finns på papper.
  • Skapa/uppdatera/tillgängliggöra handledning för lärare i användandet av digitala verktyg som Athena och kursvärderingstjänsten.
  • Delta i det centrala mentorsprogrammet 2020/21.
  • Ta del av kursrapporterna och analysen av kursvärderingarna i syfte att fånga upp studenters studiesituation.
  • Se över blanketter för studieuppehåll samt studieavbrott.


IT och vaktmästeri


Mål            

  • Gemensamma lösningar inom IT.
  • Tillgodose institutionens specifika IT-behov inom utbildning och forskning.
  • Säkerställa gott skalskydd.
  • Ökad tillgänglighet till våra lokaler.

Åtgärder

  • Enhetlig datormiljö för kontor och arbetsrum.
  • Anpassning av institutionens datorer till universitetets inloggningssystem.
  • Underhålla och utveckla forskningsdatabaser och tekniska lösningar för tv/radio/webb. 
  • Fortsatt arbete med att uppdatera larm/dörrkoder.
  • Översyn och anpassning av lokaler för personer med funktionsvariationer.

 

Ekonomi och personal


Mål    

  • Implementering av universitetets nya ekonomisystem och ekonomimodell i institutionens arbetsflöde.
  • Bättre tillgång till arkiverad information för snabbare återkoppling till kärnverksamheten.


Åtgärder

  • Strukturera processerna för implementering av nytt system och ekonomimodell.
  • Omstrukturering och uppdatering av mappar och dokument i Box.

 

Kommunikation


Mål

  • Producera filmer för studentrekrytering till utbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik inför ht 2021.
  • Uppmärksamma intressanta forsknings- och utbildningsnyheter.
  • Fortsatt uppgradering av IMS hemsida inom ramen för det universitetsgemensamma projektet Webb 2021. 


Åtgärder

  • Se över resurser för att kunna genomföra produktion i egen regi.
  • Producera redaktionellt innehåll om forskning och utbildning.
  • Gå internutbildning i publiceringsplattformen Polopolys nya mallar. Migrering av forskningsinnehåll inom ramen för Webb 2021. 


Bibliotek


Mål 

  • Förbättra tillgänglighet, studie- och arbetsmiljö på biblioteket.
  • Synliggöra den forskning som bedrivs på JMK. 
  • Upprätthålla samlingarnas aktualitet.


Åtgärder 

  • Slutföra arbetet med att utforma och inreda bibliotekslokalen (inklusive kontorsdelen) på ett ändamålsenligt sätt.
  • Upprätta en särskild utställningsdel för material författat av JMK-anställda. Uppmuntra forskare knutna till institutionen att hålla bokreleaser och dylikt i biblioteket. 
  • Inventera, gallra och flytta vid behov material till magasinet. Köpa in nya relevanta titlar.
På denna sida