Tillgänglighet till grönområden – både mentalt och praktiskt

En närliggande park eller skog kan vara ett "Mount Everest", omöjligt att ta sig över – men kan bli tillgängligt. I en ny studie beskrivs tillgängligheten till urbana och stadsnära grönområden. Genom relativt enkla åtgärder kan upplevelsen av stadens gröna rum bli mer tillgängliga även för de i rullstol, de med andra funktionsvariationer samt de unga och de äldre.

Forskarna undersöker hur ett allt mer varierat nyttjande påverkar urbana grönområdens tillgänglighet för alla och i relation till ekologisk hållbarhet. Resultaten kan användas för fortsatt fördjupad forskning samt av stadsplanerare och de som designar och sköter urbana grönområden i Sverige och i omvärlden.

Världens städer växer och förtätas snabbt. Medvetenheten om betydelsen av städernas grönområden ökar, vilket också intensifierar behovet av kunskap om var de finns, vilken natur som finns där, hur de förändras och vad de används till och av vem.

- Det här är kärnan i vårt forskningsprojekt Green Access (finansierat av Formas) som med perspektiven miljörättvisa och tillgänglighet undersöker vilka som har tillgång till stadens natur och hur den upplevs och används, säger Annika Dahlberg vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och Sara Borgström, KTH, Stockholm. 

Genom fallstudier i Stockholm och jämförelser med andra städer i världen, undersöker forskarna hur ett allt mer varierat nyttjande påverkar grönområdenas förmåga att vara tillgängliga för alla och samtidigt fungera ekologiskt. 

En utflykt i ett urbant grönområde
En utflykt i ett urbant grönområde där en blandad grupp är ett sätt att öka känslan av trygghet vid oförutsedda hinder. Här i Jordbro, i södra utkanten av Stockholm. Foto: Max Rautenberg.

Stadsnära natur av stor betydelse för en hållbar utveckling ur olika perspektiv

Stadens gröna strukturer som till exempel parker, skogar, kyrkogårdar och alléer är viktiga för biologisk mångfald och många ekosystemtjänster av betydelse för hållbar utveckling. Grönskan kan t.ex. ge skugga och nedkylning under värmeböljor och ta upp vatten vid skyfall, exempel på viktiga funktioner i ett förändrat klimat. De är också viktiga för befolkningens fysiska och mentala välmående, vilket är väletablerat inom forskningen och blev mycket tydligt under pandemin och det som främst uppmärksammas i denna studie. 

Trots grönområdenas många viktiga funktioner är de under ständigt hot i tider av snabb urbanisering. Parker, skogsdungar, skogar, naturreservat, träd längs våra gator, gårdar, utsikt från fönstret ger oss många positiva upplevelser – som alla människor har rätt till. En förutsättning för detta är tillgänglighet – både mental och praktisk – vilket är vad denna studie handlar om.

Hur förbättrar vi tillgängligheten för alla till de gröna stråken?

I ett nyligen publicerat bokkapitel (se referens nedan) frågar vi oss hur rättvist stadens grönområden är planerade, skötta och använda utifrån perspektivet tillgänglighet för grupper som inte så lätt gör sin röst hörd. Vår fallstudie berör personer som är beroende av rullstol för att kunna besöka stadens grönområden. Än så länge finns det väldigt lite forskning om detta och syftet med vår studie är att vidga och fördjupa kunskapen kring värdet, begränsningar och möjliga förbättringar av tillgänglighet för denna grupp. Vi vill också nyansera och diskutera hur forskning och stadsplanering tänker och använder begreppet tillgänglighet.
 

Ett exempel på hinder som gör det komplicerat eller omöjligt för personer i rullstol att fortsätta på sin naturutflykt. Exemplet från Lidingö, NE Stockholm Foto: Max Rautenberg.

Oförutsägbara barriärer för besök i grönområden

Vi har intervjuat personer som använder rullstol samt representanter för organisationer som arbetar med denna grupp. Detta kompletterade vi med en enkät och observationer då vi deltog i naturbesök med rullstolsburna.
 
- Våra resultat visar tydligt att tillgänglighet till stadsnaturen måste förstås och tolkas utifrån många olika perspektiv. Det handlar inte bara om att kunna ta sig runt i ett grönområde, utan tillgänglighet handlar även om att ta sig till och från området fysiskt, mentalt och socialt, berättar Annika Dahlberg.

Trappor, bussar utan ramp, brist på assistans, avstängda hissar, färdtjänst som inte hittar, och brist på skyltning är exempel på stora och många gånger oförutsägbara barriärer. Kognitiv och social tillgänglighet är minst lika viktigt, där oro för att kunna ta sig dit och hem, rädsla för att få slut på ork eller frysa om man stöter på hinder, ovana vid att vara ute i naturen kan medföra att man inte tar sig till grönområden även om man vill. Då är tillgång till sociala kontakter för sällskap och stöd viktigt för upplevd och faktisk tillgänglighet. 

All typ av natur upplevs som värdefull

Samtidigt som deltagarna i studien starkt betonade problemen med tillgänglighet, lyfte de lika mycket fram det stora värde som stadens grönområden ger dem. Det var alltifrån den näraliggande parken till vistelse i ett naturreservat. Att känna frid, skönhet, den sociala samvaro som besök tillsammans med andra kunde ge, den fysiska aktiviteten, spänning och upptäckten av nya områden, var värden som beskrevs. Det var tydligt att all typ av natur var av värde. Beroende på grad av funktionsvariation, vana och intresse kunde det vara lika värdefullt att se ut genom fönstret på träden utanför som att uppleva naturens mångfald i ett stort naturreservat. 

- Vår studie ger värdefull, ny och konkret kunskap som direkt kan användas av till exempel stadsplanerare och de som designar och sköter stadens grönområden. Även genom relativt enkla åtgärder kan tillgängligheten för de i rullstol förbättras avsevärt. Ett avgörande steg är att inkludera människor som använder rullstol i alla faser av planering och skötsel av stadens grönska, säger Annika Dahlberg. Och hon tillägger att det behövs mer forskning om detta – i Sverige och i andra länder.

Studien är en viktig pusselbit i tolkningen av miljörättvisa och tillgänglighet

Denna studie bygger vidare på den alltmer aktuella forskningen, bland annat inom forskningsfältet politisk ekologi, om hur urbana områden förändras och hur detta påverkar olika grupper i samhället på gott eller ont. Vilka är vinnare och vilka är förlorare? Här tillför vi vidgade och fördjupade diskussioner kring hur olika begrepp som miljörättvisa och tillgänglighet kan och bör tolkas och användas inom såväl forskning som planering.

Tillgång till picknickområden och utsiktsplatser även i knepig terräng kan möjliggöras. Här i Flatens naturreservat, södra Stockholm. Foto: Anders Andrae.

Referens:

Annika Dahlberg, Sara Borgström, Max Rautenberg and Nienke Sluimer, 2022: A Nearby Park or Forest Can Become Mount Everest. Access to Urban Green Areas by People in Wheelchair from an Environmental Justice Perspective: A Stockholm Case. In: Plüschke-Altof B, Sooväli-Sepping H (eds) Whose green city? Contested urban green spaces and environmental justice in Northern Europe. Springer Nature, Switzerland AG, Cham. p. 19-40. (Del av Sustainable Development Goals Series, book series (SDGS), Springer. 

Kontakt:

Annika Dahlberg.
Annika Dahlberg.

Annika Dahlberg 
annika.dahlberg@natgeo.su.se
 

 

 

 

 

 

Sara Borgström.
Sara Borgström.

Sara Borgström 
sara.borgström@abe.kth.se