”Vi kan ju faktiskt bidra till att begränsa klimatförändringarnas effekter”

Johan Eriksson studerar femte terminen på kandidatprogrammet i biogeovetenskap, där man lär sig om berg och jord, vatten och hav, klimat och miljö, och hur de tillsammans samspelar med livet på jorden.

Hittills har de olika kurserna inom Kandidatprogram i biogeovetenskap (NBIGK) han gått haft stor koppling till målen i Agenda 2030.

Studierna innebär fältstudier och exkursioner för att ta reda på vad planeten består av. Man lär sig geologiska tidsskalor, livets utveckling och inte minst vilka processer och kemiska kretslopp som ligger till grund för klimatförändringar. Johan gillar fältstudier där man får känna och se på plats, det skapar både engagemang och gemenskap.

– När man jobbar i grupp får man se vad man själv och projektgruppens medlemmar är bra på, lära sig att planera, kommunicera och samarbeta för att processa och analysera data. Mina kurskamrater är uppdelade i två grupper, de som är intresserade av havsekologins större frågor, och de som mer vill ägna sig åt till exempel en arts överlevnad och påverkan.

Johan Eriksson, student på Kandidatprogram i biogeovetenskap. Fotograf Jens Olof Lasthein.
Johan Eriksson, student på Kandidatprogram i biogeovetenskap. Fotograf Jens Olof Lasthein

Johan tycker att marinekologi är intressant. Den kursen innebär bland annat två veckors fältstudier på västkusten för att få artkunskap om alger, sjöstjärnor och krabbor. Därefter följer en ekologisk del för att ta reda på hur vattnet påverkar, vem som äter vem och vad som gynnar olika arter. Studierna görs genom snorkling och på en båt där man tar prover och får lära sig om olika metoder. En av lärarna hade med sig en så kallad remote operated vehicle (ROV), en farkost som man manövrerar utan störningar på havet. Johan imponerades av såväl farkosten som av att läraren själv jobbar i fält och kan ge praktiska tips om arbetslivet.

– Specifikt är det vattenbruk som intresserar mig just nu. Vi behöver bli bättre på socio-ekonomiska-politiska frågor så att till exempel ostronodlingar kan få statligt stöd, det kan vara en hållbarhetsnyckel.

Johan längtar efter arbetslivserfarenhet när examen är klar. Men vill man ha påbyggnad så finns masterkurser och andra kurser kring hållbarhet. För visst känns framtiden komplex, med så många olika delar som påverkar miljön. Och även en biogeovetenskapsstudent kan ibland känna sig maktlös inför att jobba med klimatförändringarnas effekter.

– Samtidigt gör studierna att man blir engagerad och alltmer intresserad, vi kan ju faktiskt bidra till att begränsa klimatförändringarnas effekter genom att till exempel rädda en art!

Texten är publicerad först i Stockholms universitets magasin 2021, beställ ditt magasin här su.se/magasinet

 

Kontakt

Studievägledare
På denna sida