Vilken AI-kompetens behöver lärare? Hur kan den läras ut under och bli till en del av lärarutbildningen? Genom tre workshoppar, som samlar ledande experter inom området, hoppas vi få svar på dessa frågor och bidra till framtida lärarutbildning.

Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?

Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Enligt den nationella digitaliseringsstrategin ska barn inom förskolan ges förutsättningar att utveckla en digital kompetens och ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. En grundläggande fråga för detta projekt är vilka förutsättningar personalen inom förskolan har och ges för att uppfylla detta.

Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi

Hur förmedlar massmedia vetenskapliga kunskaper om hjärnan för en bredare allmänhet? Med utgångspunkt i publicerade texter i svenska dagstidningar under ett års tid (2019) syftar studien till att öka förståelsen för hur kunskaper från neurovetenskapen presenteras i massmedia och hur vikten av sådan kunskap framställs.

Rådgivning, instruktion och återkoppling är socialt känsliga och tas emot olika av mottagaren. Mottagaren kan reagera känslomässigt och defensivt, vilket är ett problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap och hälsovård.

Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna söker svar på i detta projekt.

Att leva med demens blir en verklighet för allt fler personer, familjer och gemenskaper i Sverige, och därför är det nödvändigt att ställa frågan hur det är möjligt att leva ett bra liv med demens.

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Kreativitet är en viktigt kompetens för att driva samhällsutvecklingen framåt och elever ska enligt läroplanen och EU-förordningar ges möjlighet att utveckla sin kreativa förmågor. Detta betyder att lärare måste ha kompetens för att bedriva undervisning som gynnar detta.

I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

Målet med projektet är att undersöka framväxten av förskolan i Bangladesh. Projektet undersöker även en intressant förskolepedagogisk trend, där låginkomstländer som Bangladesh går från formellt till lekbaserat lärande medan vi i Sverige går den motsatta vägen, från lekbaserat till formellt lärande.

Vid tjänstetillsättningar ska bedömning av både pedagogisk och vetenskaplig skicklighet göras, och med lika stor omsorg . Detta projekt syftar till att undersöka utmaningar i samband med att bedöma pedagogisk skicklighet.

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 uppstod feministiska massrörelser i de västeuropeiska industristaterna som drev frågan om demokrati och allmän och lika rösträtt. Syftet med projektet har varit att försöka förstå arbetarkvinnornas handlande och vad som kan förklara att de valde den borgerliga feminismen framför klassolidariteten.

Hur kan universitetslärare främja ett mer studentcentrerat och inkluderande lärande inom högre utbildning? Vid sju europeiska universitet utvecklas i projektet nya undervisningsprocesser baserade på evidensbaserat och individanpassat lärande.

En forskargrupp har sedan millennieskiftet studerat företeelsen delat ledarskap mellan chefer i svenskt arbetsliv. Centralt har varit att förstå det delade ledarskapets former, arbetsprocesser och möjligheter. Därutöver har omfattningen av delat ledarskap kartlagts och de juridiska aspekterna utretts, både allmänt och specifikt inom skola och förskola. 

Under covidpandemin framträdde den svenska elevrörelsen som en stor kritiker av distansundervisningen, men hur har det sett ut historiskt? Hur uppstod de svenska elevförbunden? Hur har deras politik och idéer utvecklats i relation till förändringar inom svensk politik, skolsystemet och ungdomskulturen?

Med tanke på att internatskolors långa historia i Sverige och dess betydelse för utbildning och fostran av eliter i det svenska samhället, är forskningen om internatskolor förvånansvärt begränsad.

Lärares kunskap och kunnande ligger till grund för lärares arbete. Men vem, vilka eller vad bestämmer vilket kunnande som är viktigt för en lärare? I min avhandling intresserar jag mig för hur detta kommer till uttryck i texter från lärarutbildningen och i granskningsrapporter från Skolinspektionen. Hur skapar de tillsammans en kunskapsregim?

Projektet handlar om framväxten av kunskaper för internationella jämförelser som utvecklades efter andra världskriget för att på global nivå forma den moderna skolan.

Skolan har länge betraktats som en central plats för demokratisk fostran. Trots det har den utbildningshistoriska forskningen sällan intresserat sig för hur, varför och i vilken utsträckning de demokratiska idealen i praktiken fått eller inte fått en plats i skolan. I projektet vill vi bland annat undersöka elevers demokratiska inflytande över skolan.

Lärare och studenter vid Stockholms universitet var snabbt tvungna att anpassa sig till undervisning online som svar på Covid-19-pandemin. Syftet med projektet, som även innefattar jämförande, internationella studier från universitet i Australien och USA, är att förstå effekten pandemin på undervisning och lärande.

AI-tekniker är kraftfulla och har stor disruptiv potential. Men tekniken medför också grundläggande etiska och juridiska utmaningar, inte minst inom högre utbildning. I detta projekt sammanför vi offentliga och privata utbildningsintressenter för att undersöka värderingar och etiska förhållningssätt i praktiken.

Religionskunskap och psykologi är skolämnen med tydlig koppling till identitets- och världsåskådningsfrågor, som kan upplevas ”livsnära”. Vi undersöker hur undervisningen kan utformas så att lärare kan erbjuda elever ökade möjligheter till ämnesförståelse i mötet med ämnet på ett integritetsfullt sätt.

Hur är det att vara ung vuxen i glesbygd och förortssområden? Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Vilka skillnader finns mellan och inom orterna? I studien har vi intervjuat ungdomar i åldrarna 18-25 år i en bruksort i glesbygd och i Stockholmsförorten Dalen.

För att upprätthålla kvaliteten och för att klara kompetensförsörjningen behövs det fler disputerade lärare inom hälso- och sjukvårdsutbildningar . Forskarskolan innebär en möjlighet att utveckla kunskap, både på individ och organisationsnivå, som kan påverka och bidra till en bättre evidensbas och forskningsförankring av utbildningarna.

Under de senaste decennierna har Sverige upplevt två stora förändringar: en övergång från en industribaserad till en kunskapsintensiv och globaliserad arbetsmarknad, parallellt med en ökad immigration. Studien undersöker vilken roll yrkesutbildningen har spelat och kan spela för inkluderingen i samhället och etablering på arbetsmarknaden av migranter. 

I projektet tittar vi närmare på orsaker till tidiga avhopp inom gymnasial yrkesutbildning och sätt att förebygga dessa. Vilken koppling har till exempel olika undervisningsstilar samt olika typer av pedagogik till studieresultat och tidiga av avhopp? Hur kan vi förebygga tidiga avhopp?

Är nomineringsprocessen för utnämningen av årets lärare på Stockholms universitet påverkad av genusstereotypt tänkande?

Lärar- och läkarstudenter upplever en rad situationer under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som väcker obehag och känslor av otillräcklighet. Projektet vill bidra till studenters lärande i sådana situationer och till att bättre förstå hur handledare och mentorer kan bidra till att övergången till arbetslivet underlättas.

Att vara anhörig till någon med demenssjukdom är ofta påfrestande. Många utvecklar en empatitrötthet som påverkar både den egna hälsan och relationen med den anhörige. Projektets syfte är att undersöka upplevd hälsa hos anhöriga till personer med demenssjukdom.

Forskningen visar att ens hälso- och sjukdomsrelaterade identitet är avgörande för vilka hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder den enskilde gör. Hur personerna uppfattar sig själva i bemärkelsen frisk, sjuk med mera, framstår därmed som en viktig bas för människors framtida hälsa. 

Skolor med engelsk inriktning som ger undervisning på engelska i olika ämnen blir allt vanligare. Detta forskningsprojekt kommer att fokusera på engelskspråkiga lärare i engelskspråkiga skolor i Stockholmsregionen och hur deras identitet formas i relation till den lokala skolkontexten och den nationella kontexten.

Vilka faktorer spelar roll för att nå studieframgång? Vi är en grupp forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola som forskar om ungdomar som är framgångsrika i skolan i Stockholms- och Mälardalsområdet. Det vi vill veta är hur eleverna har lyckats med sina studier och vad det är som inspirerar dem till fortsatta studier. 

Underrepresentationen av vissa grupper inom högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap och teknik, leder till bristande mångfald. I förlängningen får detta negativa effekter för den teknikintensiva industrin, bland annat då det begränsar deras förmåga att förnya sig och att svara på globala utmaningar.

Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.

Kulturell integration med hjälp av sociala robotar och konversations-AI, är det möjligt? Ja, vi tror det! Målet med projektet är att utveckla ett språkinlärningssystem som tar hänsyn till kulturella aspekter som kommer göra det möjligt att träna på, visserligen AI-genererade, autentiska situationer.

Stark motivation, handlingskraft, språkkunskaper och stödjande sociala nätverk är nycklar för en hållbar integration av yrkeserfarna migranter i deras tidigare yrken i Sverige. I studien intervjuades 20 yrkeserfarna migranter och fem arbetsgivare.

Sociala robotar i undervisningen? Human-Robot Interaction, HRI, är det senaste i utvecklingen av talteknologi, det vill säga system som kan fungera som samtalspartners. I projektet vill forskarna undersöka hur HRI kan användas för att stödja studenters lärande inom yrkesutbildning, med särskilt fokus på studenter med svenska som andraspråk.

Det här forskningsprojektet syftar till att utveckla samhällskunskapsundervisning om klimatförändringar som fokuserar på lösningar och bidrar till att ge unga människor känslan av hopp och att de kan göra skillnad.

Sociala medier har blivit en viktig plats för att diskutera samhällsfrågor. Projektets syfte har varit att undersöka hur olika kollektiva identiteter formas i grupper på Facebook där samhällsfrågor diskuteras.

Pedagogiska AI-system kan ge människor värdefullt stöd vid inlärning och träning. Med sociala robotar kan AI-stödet göras ännu effektivare. Men robotarna behöver bli mer anpassningsbara för elevgrupper och individer med olika bakgrund.

Detta projekt syftar till att undersöka lärandet hos läkare från olika specialistområden. Både vad gäller deras informella och formella kompetensutveckling i olika utbildningsmiljöer samt hur denna bidrar till utveckling av den kliniska verksamheten. 

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.

I detta projekt undersöker vi lärar- och läkarstudenters professionella utveckling i relation till professionell självtillit, känslomässiga utmaningar samt moralisk stress under de första åren i sin utbildning

Hur tar maskulinitet gestalt i terapirummet? Vad innebär maskulinitet och hur kan den ges mening – för patienten och för terapeuten? I detta projekt tolkas maskulinitetens olika innebörder inom ramen för psykodynamisk psykoterapi.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

Under de senaste decennierna har digital teknologi kommit att spela en alltmer central roll inom de flesta områden I samhället. Inom museernas verksamhetsområde har ny teknologi bland annat inneburit nya möjliga sätt att arbeta med förmedlingsuppdraget.

I Stockholmsområdet finns det fler än 200 gymnasieskolor att välja mellan och ett stort antal program och inriktningar, något som gör valet svårt för många. Denna avhandling behandlar detta ämne genom att undersöka erfarenheterna av gymnasievalet hos en särskild grupp elever, de som är nyanlända till Sverige.

Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?

En ny chef kliver in genom dörren på jobbet, utan kännedom om medarbetare, organisationskultur eller historik och ska leda ett utvecklingsarbete under ett halvår utan egen framtid i verksamheten. Detta är ett allt vanligare scenario idag, där konsulter utgör en växande del av arbetskraften. Men hur funkar det när till och med chefen är där tillfälligt?

Vidareutbildning för erfarna lärare som saknar examen (VAL) är en möjlighet för oexaminerade lärare att ta sin lärarexamen och bli behöriga. I projektet intervjuas lärare under och efter examen för att ta del av deras erfarenheter och hur det påverkat dem som lärare.

I svensk offentlighet har den akademiska pedagogikdisciplinen ibland blivit ifrågasatt, inte minst på senare tid, samtidigt som den anses vara central för skola och samhälle. Denna tvetydiga roll har manifesterats många gånger genom disciplinens historia.

Den nationella forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” är en unik satsning på utbildningshistorisk forskning som syftar till att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildningshistoriska forskningsfältet genom att utveckla forskningsinriktningen ”tillämpad utbildningshistoria.”

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?

Syftet med studien är att undersöka nationella, organisatoriska och individuella dimensioner relaterade till 15-17-åriga ungdomars skolfrånvaro i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan. Länderna har valts utifrån sina olika välfärds- och skolsystem.

När forskaren Ebba Christina Blåvarg började titta närmare på psykologiämnet slogs hon av att det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi. Hur hade det blivit så här? Vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet?

Projektet kommer att studera de svenska yrkeshögskolornas sociala rekrytering och deltagarnas övergång till arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan är ett av de nyare tillskotten till det svenska utbildningssystemet och har expanderat kraftigt under det senaste tio åren.

Från sent 1800-tal och framåt fanns det ute på svenska skolor stora museisamlingar som användes didaktiskt i undervisningen. Men vad hände sen? Vilken roll har museet haft i undervisningen och hur har den förändrats över tid är några av de frågor som forskarna Eva Insulander och David Thorsén vill besvara i detta forskningsprojekt.

Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola.

Mitt forskningsprojekt som doktorand handlar om att beskriva och analysera skolresultat i grundskolans senare år, främst årskurs 9, mellan 2010-2020. Ett mål med projektet är att hitta faktorer som kan förklara skolresultaten.

Förutom att lära ut kunskaper är skolan även en viktig plats för elever att utveckla sociala kompetenser. I detta projekt undersöker vi närmare hur lärarutbildningen vid Stockholms universitet förbereder lärarstuderande för detta.

Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.

I en globaliserad och snabbt föränderlig värld av ökande komplexitet och osäkerhet behöver organisationer ha förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetenta ledare, vilket gör kompetens- och ledarskapsutveckling till ett prioriterat område. Forskningsprogrammet fokuserar på utmaningen att få investeringar i ledarskap att betala sig.

I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid.

Uppopet #TystnadTagning 2017 satte fingret på ett stort problem - tystnadskulturen kring sexuella trakasserier inom scenkonstbranschen. Projektets syfte är att samla kunskap för att främja en jämlik och hållbar arbetsmiljö.

Vem kan jag som kursdeltagare bli i relation till det som gestaltas på en skolas hemsida? Antagandet är att det som formuleras på en skolas hemsida, i form av skrivna texter, bilder och filmer, kan ses som sociala handlingar. Det som gestaltas på hemsidorna får då konsekvenser för tankar, känslor och handlingar hos besökaren.

I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.

Mitt forskningsprojekt är inom fältet utbildningsfilosofi och mer specifikt inom normativ etik. Mitt primära fokus är att utforska hur värdighet kan vara relevant i relationer mellan barn och vuxna i grundskolan. 

Mångfald ses av Volvo som ett verktyg att rekrytera eftertraktad personal som kan bidra till stärkt innovationsförmåga. För att det ska bli verklighet visar forskning att mångfald behöver paras med ett aktivt arbete för inkludering.

Yrkeslärare har en nyckelroll i samhället för att förbereda framtidens arbetskraft för arbetsmarknaden. Vilka kompetenser har de och vilka kompetenser tycker de är viktiga? Med en relativt stor andel obehöriga yrkeslärare är Sverige särskilt intressant för forskarna att studera i sammanhanget.