Formalia framför ideal i civilsamhällets demokratilärande

Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för den demokratiska utvecklingen och det demokratiska lärandet. Men demokratin som lärs ut inom föreningslivet verkar mer handla om att lära ut demokratitekniker än att utbilda demokrater. Det menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Möte i mötessal
Foto: Mostphotos

I avhandlingen Demokrati på köpet? gör historikern Niklas Hill en djupdykning i det svenska föreningslivets demokratisyn genom att granska vilka idéer och normer som förmedlas i drygt 130 föreningshandböcker från perioden 1949-2010. Med undersökningen vill Hill nyansera bilden av civilsamhället som demokratiskola och bidra till att skapa bättre förutsättningar för föreningars demokratiskapande.

–Mer än hälften av Sveriges befolkning engagerar sig ideellt, vilket innebär att den demokratisyn som råder inom civilsamhället påverkar en stor del av befolkningen. Inte minst de som på olika sätt är med och driver samhällsutvecklingen, konstaterar Hill.

En av de tydligaste slutsatserna i avhandlingen är att stort fokus i handböckerna läggs på föreningsteknik, betydligt mindre fokus på att lära ut demokratiska principer som delaktighet och inkludering.

När föreningar låser sig till att fostra i föreningsteknik menar Hill att det finns en överhängande risk för ett demokratiskt underskott. Detta bland annat på grund av människors olika förutsättningar att förstå och anpassa sig till de rent tekniska ramarna.

–Civilsamhället gör anspråk på att vara en plattform för att kanalisera medborgarens röst, men riskerar med den här typen av demokratilärande att försvåra deltagandet för dem vars röster ofta marginaliseras, säger Hill och fortsätter:

–I längden innebär det att det kan vara lättare för en ideologiskt övertygad antidemokrat att göra sig hörd i en förening än en ideologiskt övertygad demokrat med begränsad kunskap om föreningsteknik. 

Avhandlingen visar att föreningshandböckerna dock efter millennieskiftet blivit mer reflekterande och lägger större vikt vid delaktighet. Men det skapar nya utmaningar, menar Hill.

–Utvecklingen går åt rätt håll, men många av de som är föreningsaktiva idag fick sin skolning i föreningskunskap för flera decennier sedan och har sedan aldrig vidareutbildat sig. När de möter yngre föreningsaktiva, med en annan demokratisyn, kan det skapa rejäla generationskrockar.  

Niklas Hill är historiker och disputerar med sin avhandling  vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Niklas Hill. Foto: Natalia Medina
Niklas Hill. Foto: Natalia Medina
 

Titel på avhandlingen

Demokrati på köpet? Demokratisynen i svenska föreningshandböcker 1949–2010

Länk till avhandlingen (DiVA portal)

 

 

Disputation

4 nov 13.00 Sal 2403 (IPD), och via Zoom:  https://stockholmuniversity.zoom.us/j/66664559559

 

 

Kontakt

Niklas Hill: niklas.hill@trinambai.se

Per Jacoby, kommunikatör institutionen för pedagogik och didaktik

 

 

Liknande forskningsprojekt vid institutionen

Elevrörelsen och skoldemokratin