Forskningen lyfter fram hur större museer och botaniska trädgårdar försåg många skolor med föremål att använda i undervisningen och att detta intresse ofta drevs underifrån; skolorna själva efterfrågade objekt att använda i undervisningen. Det fanns även en längtan till museerna, som värderades för sina mer omfattande samlingar och vetenskapliga tyngd, men också för sin förmåga att levandegöra utanför klassrummet. Skolbesök på museum var inte bara vanligt från slutet av 1800-talet, flera museer kom också att skapas med skolelever i åtanke.

Från skolornas praktsalar till undanskymda förråd

Skolsamlingarnas historia och det därtill knutna objektbaserande lärandet har dock karaktären av en utpräglad uppgång och fall-process. Många av de under decennier mödosamt uppbyggda samlingarna flyttades från 1960-talet bort från skolans praktsalar till undanskymda förråd eller slängdes bort. Idag finns dock ett förnyat intresse av att föra dessa två centrala kunskapsinstutitioner närmare varandra igen.

Foto: Arne Dahlberg, ATA/Riksantikvarieämbetet

-Vi vill utifrån ett historiskt perspektiv skapa en fördjupad förståelse för relationen mellan skolor och museer och särskilt samlingarnas didaktiska funktion i skolan såväl som på museer. I studien sammanför vi två starka forskningsområden, didaktik och utbildningshistoria, till ett gemensamt område, didaktikhistoria. På så sätt kan nya frågor ställas och ny kunskap fås, säger Eva Insulander.

Kort om projektet

Projektet ”Samlingarnas didaktik: En historisk studie av relationer mellan skola och museum 1880-1980” ska genomföras under fyra år och organiseras i två övergripande teman: Skolsamlingen -museet i skolan och Museididaktiken – skolan i museet.

Projektet påbörjades januari 2022 och pågår till 2025.
 

Frågor till forskarna
 

Vad var det som gjorde att ni intresserade er för just detta ämne?

Tidigare forskning har uppmärksammat olika aspekter av antingen museernas, skolornas eller samlingarnas funktion och betydelse. Det finns dock en brist på historiska undersökningar om relationen mellan museum och skola, där samlingarnas roll särskilt sätts i fokus. Vi ser ett behov av att förnya och bredda förståelsen av skolans historia och visa att den sträcker sig utanför själva skolbyggnaden in i museerna, men samtidigt visa att rörelsen är ömsesidig. Även museernas historia måste förstås i ett vidare perspektiv. 

På vilket sätt är frågan aktuell idag? 

Det har länge har funnits ett intresse av att skola och museum ska närma sig varandra och att relationerna ska fördjupas. Så sent som i oktober 2020 kom en rapport från Riksantikvarieämbetet som efter uppdrag från Regeringen kartlade kulturarvsarbetets, och därmed museernas, betydelse för skolväsendet. Kartläggningens resultat låg till grund för förslag på hur samarbete mellan kulturarvsinstitutioner och skolan ska kunna stärkas.

Kan ni berätta lite mer om fallstudierna ni ska genomföra?

Projektet består av två delstudier, skolsamlingen, det vill säga museet i skolan samt museididaktiken, det vill säga skolan i museet. Vi vill försöka rekonstruera skolsamlingarnas funktioner och uppkomstvillkor, vilket främst görs genom att studera hur de växte fram och hur de användes i undervisningen. När det gäller museerna vill vi undersöka hur museisamlingarna användes i mötet med skolan, det vill säga framväxten av en svensk museididaktisk praktik.

Ska ni göra något praktiskt tillsammans med museer och skolor?

Eftersom detta är ett historiskt projekt så är det främst arkivstudier vi ägnar oss åt, men vår förhoppning är att vi tillsammans med de museer som ingår i undersökningen kommer att kunna samproducera aktiviteter av olika slag för att uppmärksamma och diskutera resultat. På önskelistan står både utställningar och en mer populärvetenskapligt orienterad bok.

Läs mer på institutionens forskningssidor

Kontakt:
Eva Insulander: eva.insulander@edu.su.se
David Thorsén: david.thorsen@edu.su.se