Här lyckas flest elever på introduktionsprogram
En forskargrupp från Stockholms och Umeå universitet har försökt hitta svar på hur möjligheterna att komma vidare i utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg kan förbättras. Något som förvånade forskarna var att elever i landsbygdskommuner, trots sämre förutsättningar, klarar sig bäst på introduktionsprogram.
Unga som saknar gymnasiebehörighet hänvisas idag till introduktionsprogram (IM), men övergången till gymnasieutbildning, och i förlängningen arbetslivet, kan dock för många unga vara svårt och kräver rätt form av stödinsatser. Totalt saknade 15 av 100 niondeklassare behörighet att söka till ett nationellt gymnasieprogram efter vårterminen 2022. Det motsvarar cirka 18000 elever enligt Skolverkets senaste statistik.
Studien
Forskarna i projektet har undersökt vad som måste göras för att elevers möjligheter att komma vidare i utbildning och arbete ska bli bättre, men även vilka de unga är och hur de ser på framtiden och sina möjligheter. Fokus har legat på hur de två största introduktionsprogrammen Individuellt alternativ och Språkintroduktion fungerar i tre olika typer av kommuner: pendlingskommuner nära storstad, mindre stad eller tätort mellan 15 000 och 40 000 invånare och landsbygdskommuner.
–Det finns stora skillnader mellan kommuntyperna om man tittar på hur många elever som tar sig vidare till de nationella programmen och avslutar studierna med gymnasieexamen eller studiebevis, säger Åsa Sundelin, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms Universitet.
Av de tre kommungrupper som forskarna undersökt klarade sig eleverna på introduktionsprogram i landsbygdskommunerna bäst under åren 2016 till 2021 med undantag för år 2017. Eleverna i pendlingskommunerna uppnådde i lägst grad gymnasieexamen eller studiebevis.
Stödet behöver förändras
Åsa Sundelin beskriver IM som en vändpunkt för många elever, men att om fler elever ska ha förutsättningar att gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram, så behöver stödet förändras.
–Våra uppföljningsintervjuer visade att övergången till ett nationellt program blev besvärlig för många elever, så de behöver rätt stöd. Andra saker som är viktiga är flexiblare program och en aktiv skolledning.
Mer om projektet går att läsa i en artikel i Skolledarna och på projektsidan.
Länk till artikel i Skolledarna
Om projektet och forskarna
Projektet
Att komma vidare. Unga på introduktionsprogram och stödet för att finna framtidsvägar
Forskarna
Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet (Projektledare)
Universitetslektor Åsa Sundelin, Stockholms universitet
I forskargruppen ingår även docent Per-Åke Rosvall, docent Joakim Lindgren och doktorand Jonna Linde vid Umeå universitet.
Senast uppdaterad: 17 mars 2023
Sidansvarig: IPD