FOTO: ANDRII MEDVEDIUK

Under covid-19-pandemin fick gymnasieskolor i Sverige med kort varsel övergå till distansundervisning. I den internationella litteraturen kallas det för 'Emergency Remote Teaching' (ERT), när undervisning som inte är planerad som sådan, akut måste läggas om till distansundervisning, med all kommunikation via internet.

Ett område där studien visar på skillnader är hur elever anpassade sig till den ökade flexibiliteten i att strukturera sin dag – nya morgonrutiner, att välja arbetsplats hemma och den minskade kontrollen från sina lärare. Medan vissa uppfattade den som utmanande, tog andra det som en möjlighet att bli mer självständiga (Ringer & Kreitz-Sandberg, 2022). 

–Något alla deltagare i studien upplevde svårigheter kring var att lära av varandra, till exempel att jämföra sin egen prestation med klasskamraters, föra djupa diskussioner, uppmuntra varandra och att organisera sig i en grupp, berättar forskarna Noam Ringer och Susanne Kreitz-Sandberg

Resultaten diskuteras i relation till tidigare studier och till teorier kring begreppet Design för lärande.
 

Den svenska strategin

Den andra artikeln belyser covidstrategin för den svenska utbildningssektorn under pandemin, då grundskolorna hölls öppna men gymnasieskolorna fick stänga och övergå till distansundervisning från vårterminen 2020. Strategin, som på många sätt skiljer sig från andra europeiska länders, undersöks ur ett studentperspektiv, med särskilt fokus på konsekvenser för elevernas lärande.

Studien bygger på intervjuer med en grupp 15- till 19-åriga ungdomar och beskriver hur de uppfattade övergången till digitalt lärande med tanke på tillgänglighet till digital infrastruktur och de nya förutsättningar som distansundervisningen innebar. (Kreitz-Sandberg, Ringer & Fredriksson, 2022). 

–Möjliga lärdomar att dra från pandemin i Sverige är att studenter är väl förberedda rent tekniskt för att arbeta med datorer, men mindre förberedda för att arbeta självständigt, säger Susanne Kreitz-Sandberg, en av forskarna bakom studien.

Artiklarna har publicerats i The International Journal of Educational Research Open och i ett extranummer av tidskriften Tertium Comparationis tillsammans med ett flertal studier från olika andra utbildningssystem. 

Om forskarna bakom studien

Susanne Kreitz Sandberg är universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Noam Ringer är universitetslektor vid Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.

Ulf Fredriksson är universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Referenser och länkar

Noam Ringer & Susanne Kreitz-Sandberg (2022). Swedish Pupils’ Perspectives on Emergency Remote Teaching during COVID-19 - A Qualitative Study. International Journal of Educational Research Open. Volume 3.  

Susanne Kreitz-Sandberg, Noam Ringer & Ulf Fredriksson (2022). We have our lessons in Teams’ – Strategies chosen in Swedish schools during the COVID-19 pandemic and consequences for students in upper secondary education. Tertium Comparationis 3(28), 250-273.