Att titta på mobilen när någon pratar är exempel på negativt bekräftelsemönster. FOTO: ALEKSANDR DAVYDOV

Hon följde under många år ett femtontal chefer, främst på mellannivå, och studerade och analyserade möten som de ledde. Enligt Susanne Andersson kan maktfördelningen observeras redan innan ett möte börjar, exempelvis genom att notera vem som anländer tillsammans med vem och vems närvaro som signalerar att mötet kan starta. Även placeringen i rummet spelar roll – den som tar plats vid kortändan förväntas ofta leda samtalet. 

Mötesagendan kan också avslöja hierarkier, där ämnen högre upp på dagordningen ofta signalerar större inflytande. Däremot är det ett misstag att likställa taltid med makt. Istället sker socialt inflytande genom bekräftelsemönster, där positiva signaler som nickningar, ögonkontakt och verbalt stöd stärker en talare, medan negativa reaktioner som suckar, mobilanvändning eller avfärdande kommentarer kan underminera en persons position.

Utöver explicita bekräftelsemönster finns även implicita sådana, där vissa personer systematiskt får stöd oavsett vad de säger, medan andra ignoreras. Andersson betonar att möteskulturer inte är oföränderliga – de skapas av deltagarna och kan därmed också omformas. En chef, menar hon, har ett särskilt ansvar för att skapa mer jämlika villkor, vilket stärker både individen och organisationen i stort.

Negativa bekräftelsemönster

• Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.
• Inte lyssna aktivt.
• Titta på mobilen eller kolla på klockan.
• skriva på datorn.
• Himla med ögonen, stöna eller sucka.

Positiva bekräftelsemönster

• Instämma, eller berömma ett förslag.
• Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.
• Nicka, le eller se glad ut.
• Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.
• Nicka, eller humma gillande.

Sammanfattning baserad på en intervju i Dagens Nyheter, 2025-01-30. Susanne Andersson medverkade samma dag även i P4 Stockholm och hon har även blivit intervuad av  Tidningen.

Vem har social makt på jobbet? Så kodar du dolda signaler på möten (DN, Insidan. Betalvägg)

Länk till Eftermiddag i P4 Stockholm (2:14.25 in i programmet)

Social makt på jobbet – så avkodar du hemliga spelet på mötet.  (Tidningen Chef)

Om Susanne Andersson

Susanne Andersson, Institutionen för pedagogik och didaktik

Susanne Andersson är fil. dr i pedagogik med inriktning på organisationspedagogik. Hennes forskning fokuserar på genus, ledarskap och organisationsförändring, med särskilt fokus på mellanchefers roll i hållbar förändring.

Hon har erfarenhet av forsknings- och utvecklingsprojekt inom både offentlig och privat sektor och har utvecklat metoder för aktionsorienterad genusforskning. På senare år har hennes arbete även omfattat sambandet mellan genus och innovation, där hon bland annat utvecklat modellen NORM-OM för normmedveten innovation.

För närvarande är hon engagerad i projekt som syftar till att stärka jämställdhet och innovationsförmåga i organisationer, bland annat inom akademin och fordonsindustrin.

Forskningsprojekt

Växla upp: Implementering av en modell för mångfald och inkludering

Projektet sker i samarbete med Volvo och ska bidra till ökad normmedvetenhet bland chefer och medarbetare för stärkt innovationsförmåga.

Publikationer

“Kvinnor talar ju också mycket på möten, så vad är problemet?”
Rapport från ett FoU-projekt vid Malmö universitet.

Hur kön och social makt görs i organisationer (kapitel i bok)

Ingår i: Att arbeta för lika villkor: Ett genus- och maktperspektiv på arbete och organisation / [ed] Britt-Inger Keisu, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, s. 253-272. Artikel kan beställas direkt av författaren.