Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och samhällskunskap och jag har disputerat med en avhandling som handlar om det skriftbruk gymnasiets lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl). 

Kan du berätta om din bakgrund och din relation till Yrkeslärarprogrammet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och samhällskunskap och har mestadels arbetat på yrkesprogram. Jag gick sedan en nationell forskarskola i Yrkesdidaktik och disputerade med en avhandling som handlar om det skriftbruk gymnasiets lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl). Skriftbruk handlar om hur man interagerar med olika slags texter i vardagen, exempelvis på en arbetsplats, vilka texter som används och till vad. Under avhandlingstiden började jag undervisa på yrkeslärarprogrammet.

– Resultaten min avhandling visade att vissa elever inte ges möjlighet att delta i skrivandet av centrala texter under den arbetsplatsbaserade delen av utbildningen, och det väcker frågor om hur dessa elever förbereds för arbetsplatser där textbaserat arbete blir allt vanligare.

Finns det något i utbildningen som kommer att behöver utvecklas för att möta framtidens behov på arbetsmarknaden?

– Här på Stockholms universitet har vi två inriktningar på yrkeslärarprogrammet, en mot vård och en så kallad allmän inriktning. Inom den allmänna inriktningen finns ett stort antal olika yrken eller yrkesämneskombinationer representerade. Behoven varierar beroende på yrkesinriktning. Exempelvis finns det få behöriga yrkeslärare inom yrkesområden som VVS- och fastighet, Industriteknik, Fordon- och transport, El och energi och Bygg- och anläggning. Detta är också branscher där det finns ett stort behov av kvalificerad arbetskraft. Det finns dessutom flera förslag om nya slags yrkesutbildningar, dels tvååriga yrkesutbildningar på gymnasiet, dels yrkesutbildningar på grundläggande nivå inom komvux. Om dessa förslag blir av kommer det ställa krav på att som yrkeslärare kunna möta dessa delvis nya slags elevgrupper.

De studier jag genomfört visar bland annat att det finns aspekter av yrkeskunnande som är centrala för yrket och för att bli yrkeskunnig som eleverna varken kommer åt i skolan eller under apl. Exempelvis räcker det inte att vara tekniskt skicklig, utan yrkeselever behöver lära sig tolka och värdera det estetiska i hantverkets utförande, i förhållande till kostnader, intäkter och materialval.

Vad forskar du om? Vad visar era resultat i studierna?

– I min forskning om yrkesutbildning har jag framförallt fortsatt forska om gymnasieelevers lärande under apl (arbetsplatsförlagt lärande), bland annat vilka aspekter av yrkeskunnande elever får (eller inte får) tillgång till under apl. Jag har även fokuserat på så kallade elever i behov av stöd under apl och vad olika skolaktörer gör när elever riskerar att inte bli godkända under apl. 

– De studier jag genomfört visar bland annat att det finns aspekter av yrkeskunnande som är centrala för yrket och för att bli yrkeskunnig som eleverna varken kommer åt i skolan eller under apl. Ett exempel är att det inte räcker att vara tekniskt skicklig, utan yrkeselever behöver lära sig tolka och värdera det estetiska i hantverkets utförande, i förhållande till kostnader, intäkter och materialval. Gällande elever i behov av stöd framkommer att yrkeslärare ofta lämnas ensamma med att försöka hitta lösningar när elever blir av med sina apl-platser, samt att stöd sätts in i gymnasiegemensamma ämnen men inte i yrkesämnen eller under apl.

Läs mer om Enni Pauls bakgrund och forskning