Syfte och målsättningar

Det övergripandet syftet är att bidra till att förverkliga ambitionen om alla barn och elevers rätt till ändamålsenlig utbildning oavsett skolverksamhetens förutsättningar.

Målsättningen är att kunna erbjuda forskningsbaserad kunskap om och för utvecklingsarbete hos verksamheter med stora utmaningar genom: 

• att stödja en vetenskaplig kraftsamling och framväxten av en gemensam nationell kunskapsnod,
• att utveckla kunskap om förutsättningarna för och ett ändamålsenligt stöd till skolverksamheter,
• att lägga en grundplatta för en ledande mångvetenskaplig forskningsmiljö inom kunskapsområdet,
• att bidra med vetenskapligt stöd och relevans för professionsutbildningar och samverkansinitiativ.

Fyra huvuduppgifter

1. Att initiera samverkan med skolhuvudmän: utforska möjligheter till samverkan, utvärdera förutsättningar för studier samt initiera gemensamma utvecklingsprojekt.
2. Att genomföra empirisk forskning med följande primära inriktning: a) kontextfördjupande studier, b) praktikutvecklande studier samt c) processvärderande studier.
3. Att främja kunskapsspridning: Främja kunskapsbyggande och kunskapsspridning inom och mellan medverkande lärosäten samt mellan forskare och praktiker.
4. Att söka ytterligare finansiering: Söka kompletterande finansiering från externa forskningsfinansiärer och skolhuvudmän utöver basfinansieringen från lärosätena.

Senaste utlysningen: Deadline 21 april

Utlysningens fokus och kunskapsintresse

Utlysningens fokus och kunskapsintresse riktas mot hur huvudmän, skolor och förskolor som möter stora utmaningar agerar för att förverkliga rätten till utbildning. Detta gäller oavsett om det rör sig kommunala eller fristående huvudmän, skolform eller var i landet verksamheten bedrivs.

• Huvudsökande ska vara anställd (minst 20 procent av en heltidsanställning) vid något av de samverkande lärosätena. För Stockholms universitet gäller utlysningen endast anställda vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Specialpedagogiska och Företagsekonomiska institutionen.
• Projektmedel kan sökas med upp till SEK 500 000.
• Forskningsprojekten förväntas starta upp inom tre månader efter besked om beviljade medel och genomföras inom 12 månader.
• Vi ser gärna ansökningar där forskare från flera av de samverkande lärosätena arbetar tillsammans.
• Skulle etikprövningsprocessen dra ut på tiden, kommer det att vara möjligt att få dispens för att förlänga projekttiden.
• Ansökningar ska ha inkommit senast aktuellt stängningsdatum 2024-04-21.

 

Närmare anvisningar

Utlysning av forskningsmedel gällande empiriska studier av skolverksamheter med stora utmaningar (166 Kb)

 

Kontaktpersoner för utlysningar

Martin Rogberg, projektledare

Nedan listas forskningsprojekt som beviljades medel i den andra utlysningen med deadline 21 april 2024.

 

Professionellas erfarenheter av en förbättringssatsning för förskolor med stora utmaningar. En longitudinell studie

Projektets huvudsakliga syfte är att bidra med kunskap om hur professionella, som har ingått i en nationell, flerårig, politiskt initierad förbättringssatsning (Samverkan för bästa skolan, SBS), erfarit och berörts av satsningen över tid. Syftet är vidare att belysa samband i dessa beskrivningar för att bidra till fördjupad kunskap om förbättringssatsningar i utbildningspraktiker.

Forskare: Maria Fredriksson, Högskolan DalarnaGudrun Holmdahl, Karlstad universitetMaria Olsson, Högskolan Dalarna

 

Matematik, Inkludering och Likvärdighet (MIL)

Matematikämnet är det ämne där flest elever missgynnas, något som är tydligt präglat av faktorer som rör kön, bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och var man går i skolan. I studien vill forskarna undersöka hur samhälleliga exkluderingstendenser kan bemötas i matematikundervisningen genom en undervisning som säkrar elevers likvärdighet och inkludering i lärandet i ämnet. Studien utförs i samarbete med socioekonomiskt utmanade skolor som har ett pågående arbete med inkludering och likvärdighet.

Forskare: Anette Bagger, Högskolan Dalarna; Helena Roos, Malmö universitet

 

Utvecklingsprocesser hos huvudmän efter avslutade SBS-processtöd: En spaning efter spår av SBS

Trots skollagens krav på en likvärdig och kompensatorisk utbildning har skillnaderna i skolornas kvalitet och resultat ökat. Satsningen "Samverkan för bästa skola" (SBS) riktar sig till skolor med stora utmaningar för att stödja förbättringsarbetet, men det är oklart hur utvecklingsprocesserna fortskrider efter att stödet avslutats. Syftet med studien är därför att undersöka hur rektorer och nyckelpersoner uppfattar att dessa processer lever kvar och kan förstås utifrån ett forskningsbaserat ramverk för förbättringskapacitet.

Forskare: Marcia Håkansson Lindqvist, Mittuniversitetet Lena Ivarsson, Mittuniversitetet; Agneta Persson, Mittuniversitet

 

Utprövning av Change Laboratory för att utveckla musikundervisningen i anpassad grundskola

Musikundervisningen i anpassad grundskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sköts huvudsakligen av lärare som saknar behörighet. Historiskt sett har skolformen haft fokus på omsorg istället för kunskapsutveckling. Projektet syftar till att tillsammans med ett urval musiklärare utveckla och pröva en modell för kunskapsutvecklande musikundervisning som kan användas som grund för kompetensutveckling för lärare, verksamma i anpassade grundskolan, som är obehöriga i musik eller har en kortkurs i musik.

Forskare: Anna Backman Bister, Kungliga Musikhögskolan; Diana Berthén, Stockholms universitet; Viveca Lindberg, Stockholms universitet

 

Perifera förskolors möjligheter och begräsningar i en statlig insats för skolutveckling

Samverkan för bästa förskola/skola (SBS) syftar till att öka likvärdigheten i utbildningen genom stöd till förskolor med stora utmaningar, men det finns skillnader i hur dessa insatser påverkar olika förskolor. Syftet med denna studie är att skapa ny kunskap och utveckla fördjupad förståelse om hur en statlig insats möjliggör, begränsar och skapar förutsättningar för perifera förskolor för skolutveckling i riktning mot en likvärdig utbildning.

Begreppen centrum och periferi förstås i den här studien som en relation mellan två parter där den ena är mer normerande än den andra.

Forskare: Sandra Lund, Mittuniversitetet; Susanne Sahlin, Mittuniversitet; Maria Styf, Mittuniversitet; Ulrika Wessel, Mittuniversitet

 

Didaktiska relationer i klassrum med socioekonomiska utmaningar

Syftet med projektet är att fördjupa kunskapen om didaktiska relationer som är synliga i undervisningskontexter i skolor med stora utmaningar. Didaktiska relationer i detta sammanhang förstås som det som händer i interaktionen mellan läraren, eleverna och det innehåll som behandlas. Följande frågeställningar kommer att vara ledande i projektet:

Forskare:Martin Malmström, Malmö universitet;Helena Roos, Malmö universitetDavid Rosenlund, Malmö universitet

 

 

Nedan listas forskningsprojekt som beviljades medel i den första utlysningen med deadline 17 september 2023

1. Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar

Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?

Ansvariga forskare

Åsa Sundelin, universitetslektor och Anneli Öljarstrand, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

2. Uppföljning av Samverkan för bästa skola-insatser ur elevers perspektiv

Vad tycker eleverna själva? Vilka insatser från skolhuvudmän och skolan har faktiskt potential att direkt beröra och påverka elevers välmående, lärande och skolresultat?

Ansvarig forskare

Ulf Jederlund, universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

3. Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden

Hur samverkar grundskolor med bibliotek för att främja flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling? En praktiknära studie med två deltagande skolor i socioekonomiskt utsatta områden i Karlstad och Malmö.

Ansvariga forskare

Anna Lindholm, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, Malmö universitet.

4. Skolors erfarenheter av lärosätets bidrag till stärkt förbättringskapacitet under regeringsuppdraget "Samverkan för bästa skola"

Hur kan externt stöd skapa förutsättningar för stärkt förbättringskapacitet i skolverksamheter? Vilket inflytande har stödet haft? Vilka är framgångsfaktorer och fallgropar?

Ansvariga forskare

Ann-Britt Enochsson, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Anette Forssten-Seiser, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Susanne Mellerskog, universitetsadjunkt och masterstudent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

5. Samverkan för bästa skola (SBS) i förskolor med stora utmaningar

Hur skapar rektorer, förskollärare och barnskötare i förskolor med svåra förutsättningar mening om och iscensätter förbättringsinitiativet ”Samverkan för bästa skola” (SBS) för att utveckla verksamheten?

Anvariga forskare

Maria Olsson, lektor i pedagogik, Högskolan Dalarna, Maria Fredriksson, lektor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna, och Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna(vetenskaplig rådgivare).

6. Elevröster i det systematiska kvalitetsarbetet

På vilka olika sätt används elevröster som underlag inom gymnasieskolans kvalitetsarbete på skol- och huvudmannanivå? Vad uppfattar skolchefer och rektorer att elevröster tillför?

Ansvariga forskare

Anna Östlin Brismark, fil.dr, pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna, Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete (PUD), Högskolan Dalarna och Anna Hannersjö, verksamhetsutvecklare vid pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna.

Medverkande lärosäten genomför dels forskning i samverkan och dels olika former av FoU-stöd för skolverksamheter med stora utmaningar. Nedan listas ett urval av pågående externa uppdrag:

• Lokalt FOU-stöd till huvudmän, skolor och förskolor som medverkar i Samverkan för bästa skola. Uppdragsgivare: Skolverket
• Nationellt FOU-stöd till Skolverket och medverkande lärosäten inom Samverkan för bästa skola. Uppdragsgivare: Skolverket
• Följeforskning kring kapacitetsbyggande för skolförbättring och likvärdighet. Uppdragsgivare: Västerås stad
• Utvecklingsinsatser på vetenskaplig grund till huvudmannanivå och skolnivå inom utbildningsförvaltningen. Uppdragsgivare: Stockholms stad
• Nätverk för rektorer som leder skolor med socioekonomiska utmaningar i Stockholmsområdet. Uppdragsgivare: Skolverket
• Kapacitetshöjande förbättringsstöd i kombination med undervisningsstöd i systematisk kvalitetsarbete och nyanländas lärande. Uppdragsgivare: Årjängs kommun, Säffle kommun, Uppvidinge kommun.

 

Carl-Henrik Adolfsson, Linköpings universitet

Magnus Erlandsson, Malmö universitet

Anette Forssten Seiser, Karlstads universitet

Åsa Hirsh, Göteborgs universitet

Jan Håkansson, Högskolan Dalarna

Marcia Håkansson Lindqvist, Mittuniversitetet

Ulf Leo, Umeå universitet

Martin Rogberg, Stockholms universitet

Niclas Rönnström, Stockholms universitet

 

Christine Alexandersson, Orsa kommun

Katarina Arkehag, Örebro kommun

Maarit Enbuske, Luleå kommun

Göran Isberg, Skolchef emeritus

Thomas Karlsson, Sydnärkes utbildningsförbund

Linda Lindahl, Enköpings kommun

Therese Linnér, Ljungby kommun

Christine Lysell, Orust kommun

Anna-Karin Mäntylä, Sundsvalls kommun

Anneli Schwarz, Malmö stad

Sarah Stridfeldt, Academedia

 

Samtliga skolchefer i referensgruppen är medlemmar i Föreningen Sveriges skolchefer (FSS).