Anne Hammarström, läkare och forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, har i en unik studie följt en grupp kvinnor och män under deras liv – från det att de ett år efter skolavslut varken hade arbete eller gick utbildning, till att de 40 år senare som medelålders reflekterat över hur det gått för dem. Resultatet av denna studie presenteras i en ny artikel där Anneli Silvén Hagström, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, är huvudförfattare. Fokus i analysen har legat på hur deltagarna själva berättat om hur deras arbetsliv och hälsa utvecklats, för att se vad det finns för variationer och gemensamma nämnare.

Till en början uttryckte alla deltagarna lättnad över att slippa skolan men det dröjde inte länge förrän de mötte svårigheter i form av osäkra anställningar och ohälsosamma arbetsförhållanden. Ekonomin var dålig och flera deltagare beskrev att de inte mådde bra, men samtidigt normaliserade de situationen genom att se den som typisk för åldern. De flesta var ekonomiskt beroende av sina föräldrar, vilka i sin tur kämpade med lågbetalda yrken. De pendlade här mellan hopp och en känsla av maktlöshet och resignation.

Efter denna gemensamma startpunkt går det att urskilja olika livsbanor, där de intervjuades arbetsliv och hälsa tar olika riktning. Hur har det då gått för dem? Hur tänker de själva kring sina liv?

De tre livsbanor som går att urskilja i deltagarnas livsberättelser är:

1. Ett osäkert könat arbetsliv med negativa hälsoeffekter. Denna livsbana har präglats av en livslång kamp med osäkra anställningar. Över tid upplevde deltagarna sociala problem, sjukdom och försämrad hälsa.
2. Ett stabilt könat arbetsliv i hälsoutmanande jobb. Till skillnad från den första livsbanan präglas denna av tryggheten som följt av att ha ett fast arbete, även om det varit fysiskt påfrestande och ibland lett till negativa effekter på hälsan.
3. Ett självförverkligande könat arbetsliv med förbättrad hälsa. I den tredje livsbanan hade deltagarna lyckats få fast anställning i ett arbete som upplevdes självutvecklande, ofta som följd av att fått möjlighet att vidareutbilda sig. Här tillskrevs socialt stöd från omgivningen ha fått betydelse, liksom deltagarnas egen handlingskraft, vilket också beskrevs ha lett till förbättrad hälsa.

En gemensam nämnare för deltagarna, oavsett livsbana, har varit att deras liv och arbete varit tydligt könskodat. Medan männen ofta drogs till fysiska arbeten med hög risk för olyckor och skador, har kvinnorna arbetat med omsorg där risken i stället legat i höga krav i kombination med små möjligheter att kontrollera sin egen arbetssituation. Detta är en känd risk för att utveckla utmattningsdepression. Kvinnorna har även haft huvudsakligt ansvar för hem och barn och ofta varit ensamstående, vilket har begränsat deras möjligheter till vidareutbildning och avancemang i arbetslivet. Kvinnorna var överrepresenterade i de två första livsbanorna medan männen dominerade i den tredje livsbanan.

Studien visar att även i ett välfärdssamhälle som Sverige kan avhopp från skolan leda till ojämlika förutsättningar för arbetsliv och hälsa. Trots Sveriges aktiva arbetsmarknadspolitik och deltagarnas egna ansträngningar hamnade många ändå i osäkra och hälsovådliga arbetssituationer. Författarna rekommenderar socialpolitiska åtgärder som minskar arbetslöshet, bekämpar otrygga anställningar, skapar fler subventionerade arbetsmöjligheter för unga i hälsosamma miljöer, samt förbättrar utbildningsmöjligheter – särskilt för gruppen ensamstående mammor och kroniskt sjuka som utgör en särskilt sårbar grupp.

Studien belyser behovet av att analysera hur hälsa hos unga som hoppar av skolan tidigt påverkas av livssammanhang och kön men visar också på att det behövs ytterligare forskning på området, inte minst i ljuset av de förändringar i välfärdsregimen som skett under de senaste decennierna.

Silvén Hagström, A. & Hammarström, A. (2024). A life marked by early school leaving: gendered working life paths linked to health and well-being over 40 years. BMC Public Health, 24:1966. https://doi.org/10.1186/s12889-024-19447-0

Läs mer om Anneli Silvén Hagström
Läs mer om Anne Hammarström