Forskare föreläste om ekonomiskt bistånd via Zoom

Den 19 januari var det dags för del tre i webbinarie-serien om forskning i socialt arbete – den här gången på temat ekonomiskt bistånd. Några av de frågor som behandlades är hur bedömningar skiljer sig mellan olika handläggare och vilken betydelse klienternas kön och etnicitet har.

Åke Bergmark, Hugo Stranz, Nora Germundsson och Klara Hussenius 

Åke Bergmark inledde webbinariet med att redogöra för upplägget av ett projekt som ligger till grund för huvuddelen av dagens presentationer. 

– Runt 1 000 handläggare vid 49 socialkontor runt om i landet har fått fatta beslut i åtta olika fiktiva ärenden (s.k. vinjetter). Detta gör studien till den ojämförligt största i sitt slag i Sverige. Vårt fokus har riktats mot variationer avseende bifall och beviljade belopp. Några preliminära resultat kommer också att presenteras, säger Åke Bergmark.

Därefter tog Hugo Stranz vid och talade om bedömningar av rätten till ekonomiskt bistånd under tre decennier.

– Med stöd av vinjettbedömningar från tre olika projekt, genomförda vid mitten av 1990-talet, 2000-talet och 2010-talet, presenteras och diskuteras resultat som bland annat visar på variationer i handläggares bedömningar av ärenden samt förändringar i bifallsgrad och generositet, säger Hugo Stranz. 

 

Diskriminerande bedömningar och utfall av automatiserat beslutsstöd

Klara Hussenius talde sedan om diskriminerande mönster i bedömningar av rätten till ekonomiskt bistånd. En av frågorna som undersöktes i vinjettstudien var om klienternas kön och etnicitet har betydelse för handläggarnas benägenhet att bevilja ekonomiskt bistånd. 

– Resultaten visar att klienter med utländskt klingande namn generellt sett tenderar att bedömas mer strikt än klienter med svenskklingande namn. Bedömningsmönstren visar sig samtidigt vara intersektionella, då de största skillnaderna framträder när man tar hänsyn till klientpositioner karakteriserade av olika kombinationer av etnicitet, kön och familjeroller, säger Klara Hussenius.

Mot ökad likriktning – om utfall av automatiserat beslutsstöd i arbetet med ekonomiskt bistånd. Det är rubriken på Nora Germundsson avslutande föreläsning. Projektet syftar till att beskriva och analysera vilka förändringar införande av automatiserat beslutsstöd medför för arbetet med, och besluten om, ekonomiskt bistånd.

– Genom kvantitativa data inhämtade från aktmaterial är avsikten att studera eventuellt ökad likriktning i beslutsfattandet, skillnader i bifallsgrad och utbetalda bistånd, samt i vilken mån socialarbetarna följer det förslag som beslutsstödet ger. Därutöver kommer fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, personer i chefsbefattning och medarbetare med ansvar för implementeringen av beslutsstöden att behandla erfarenheter som tar sikte på bland annat förändringar avseende handlingsutrymme och arbetsuppgifter, säger Nora Germundsson.

Läs om del ett i webbinarie-serien – Substansbruk

Läs om del två i i webbinarie-serien – Barn & unga

Läs mer om och anmäl dig till del fyra - Äldreomsorg