Julen är för många en tid för glädje och samvaro, men för vissa barn kan den i stället bli en smärtsam påminnelse om det som saknas. För barn som växer upp med föräldrar som har ett alkoholberoende kan julen innebära en orolig och riskfylld tid. Många beskriver hur förälderns beteende växlar mellan att vara omhändertagande och kärleksfull som nykter, till att bli känslig och lättirriterad, eller trött och frånvarande under påverkan av alkohol.

Barnen får ofta hantera vuxna som dricker sig berusade och bråk som eskalerar, ibland till och med till våld. För att hantera den osäkra miljön drar sig barnen undan, skyddar syskon och försöker dölja problemen från omvärlden. Under julen, när bilden av familjelycka är stark, känner sig dessa barn särskilt annorlunda och bär ofta på tunga känslor av ensamhet, ledsenhet och rädsla.

En annan sårbar grupp är barn som har förlorat en nära familjemedlem. Julen kan förstärka saknaden och bli en påminnelse om hur livet var innan förlusten. För barn som sörjer kan det vara svårt att prata om känslorna inom familjen, vilket gör att de ofta bär sorgen ensamma. Förlust genom självmord kan vara särskilt smärtsamt och väcka frågan ”varför” familjemedlemmen tog sitt liv. Barn kan undra om det var deras fel och också känna sig övergivna. Julen kan, trots sorgen, också bli en möjlighet att minnas inom familjen och tillsammans skapa en gemensam mening i det svåra.

I situationer som dessa kan personer i barnens närhet spela en avgörande roll. Genom att våga fråga, lyssna och finnas där kan vuxna ge barnen ett viktigt stöd under en särskilt känslig tid på året.