Lyssna på de ungas egna berättelser

Vi alla omges av kulturellt betingade berättelser. Berättelserna ger oss en plats i ett sammanhang, och ger oss en identitet och säger något om hur vi förväntas handla. Men styr de oss helt?

Nej, de kulturella berättelserna formar oss inte helt, och ofta gör vi motstånd mot dem. Även om omgivningen placerar oss i sina egna berättelser går det att ge personliga mot-berättelser, som ger en annan version av vad det är som händer och vilka vi egentligen är. 

Det är något som Stina Michelson sett när hon pratat med unga i socialt utsatta situationer. Samtidigt som de har förhållit sig till omgivningens sätt att tala om dem, har de utmanat dessa berättelser genom sitt eget sätt att beskriva sig själva och sin situation. Framförallt har det varit tre sådana typiska berättelser som de unga förhållit sig till: Att de unga beskrivs som de som har problem, att de unga kan förväntas ärva sina föräldrars problem, och slutligen att de unga inte förstår situationen lika bra som de vuxna. På olika sätt har de i sina personliga berättelser gjort motstånd mot omgivningens sätt att placera in dem i dessa.

För det sociala arbetets praktik är det här intressant, eftersom deras personliga berättelser kan säga oss något om vad de har för olika behov av stöd. Det motstånd de gör säger oss alltså något om det motstånd som de själva möter när de försöker komma fram till vilka de är och vad de kan göra med sina liv. 

Läs mer om studien

Michelson, S. (2022). Negotiating master narratives: The practice of ‘counterstorying’ in children's personal narratives about family-related adversities. Child & Family Social Work. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/cfs.12910
Ung flicka. Foto: Olexy Ohurtsov/Pixabay