Unga och barnfamiljer: De osynliga offren för vräkningar i Sverige
En ny studie av Ida Nilsson, doktorand vid institutionen för socialt arbete, visar att unga och barnfamiljer har högre risk att själva flytta efter hot om vräkning före myndigheters verkställande av vräkning, vilket utmanar den traditionella bilden av vem som drabbas hårdast av bostadskrisen.
En explorativ svensk studie har kastat nytt ljus över vräkningsproblematiken i Europa. Undersökningen, som baserades på data från en unik svensk databas innehållande nationella registerdata från Kronofogden och flera svenska myndigheter, hade ett urval på över 60 000 individer, visar att den traditionella bilden av vem som drabbas av vräkningar behöver nyanseras.
Studien skiljer sig från tidigare forskning genom att inkludera självinitierade flyttar, vilket ger en mer komplett bild av vräkningsprocessen. Resultaten visar att ekonomiska svårigheter och ensamhushåll är riskfaktorer för både självinitierade flyttar och tvångsvräkningar.
Särskilt intressant är att personer under 25 år, par med barn, boende i icke-storstadskommuner och infödda svenskar oftare väljer att flytta självmant vid hot om vräkning. Analysen visar också starka samband mellan unga kvinnor och kvinnor med svensk bakgrund och självinitierade flyttar.
Ida Nilsson betonar vikten av förebyggande sociala insatser som tar hänsyn till behoven hos denna större grupp individer som står inför vräkning i en bredare bemärkelse. Studien uppmanar till en omprövning av nuvarande politik och socialt arbete för att bättre kunna stödja utsatta grupper i bostadskrisen.
Resultaten understryker behovet av mer forskning och en mer nyanserad förståelse av vräkningsproblematiken för att kunna utveckla effektiva strategier som skyddar alla sårbara grupper i samhället.
Nilsson, I. (2024). Factors associated with self-initiated moves during the formal eviction process. The British Journal of Social Work. 10.1093/bjsw/bcae175.
Senast uppdaterad: 22 november 2024
Sidansvarig: Institutionen för socialt arbete