Forskningsämnen

På Institutionen för svenska och flerspråkighet forskar vi inom de tre forskningsområdena svenska och nordiska språk, tvåspråkighet och översättningsvetenskap. Dessa är indelade i nio forskningsämnen, se nedan.

(Knappen nedan med forskningsområdet Didaktik hör till Institutionen för ämnesdidaktik, som vi delar forskningsämnet Svenska om andraspråk med.)

Forskning

Våra forskningsområden

Jordabalken UUB B 68. Landslagen från 1430

Svenska och nordiska språk

Inom svenska och nordiska språk ryms många olika infallsvinklar på språk och språkanvändning. Våra forskare studerar svenskan och de nordiska språken ur ett historiskt perspektiv, men också kommunikation i dagens mångspråkiga samhälle.

Tvåspråkighet

Tvåspråkighet (även flerspråkighet) betecknar fenomenet att fler än ett språk behärskas av individen eller används i samhället. Tvåspråkighetsforskning är det tvärvetenskapliga studiet av detta fenomen i all dess komplexitet.

Översättningsvetenskap

Översättningsvetenskapen bidrar med kunskap om tolkning och översättning; hur dessa aktiviteter utförs, under vilka olika villkor de utförs, och vilka betydelser tolkningar och översättningar har för individer och kulturer.

Forskningsämnen

Studenter med EEG-mössor. Foto: Jens Olof Lasthein

Den tvåspråkiga individen

Inom forskningen om den tvåspråkiga individen studeras två- och flerspråkighet i första hand som ett kognitivt fenomen, såväl vid informellt språktillägnande i autentiska språkmiljöer som vid formell språkinlärning i klassrum.

Karta Sverige med människor mångkulturell.

Flerspråkighet och samhälle

Inom forskningen om flerspråkighet och samhälle studeras två- och flerspråkighet som ett socialt fenomen, såväl i det mångspråkiga Sverige som på andra platser i världen. Centrala är även frågor om globalisering och transnationell flerspråkighet.

Samtal läkare patient. Foto: Andrey Popov, MostPhotos

Interaktion i det flerspråkiga Sverige

Klassisk interaktionsforskning handlar om samtal ansikte mot ansikte, där språket ses som social handling – något som ”görs”. På senare år har forskare också undersökt hur människor uppnår ömsesidig förståelse genom blickar, gester och kroppshållning – så kallad multimodal interaktionsforskning.

Om grammatik i SAOL, SO, SAOB. Källa: svenska.se

Struktur i svenskan och de nordiska språken

Forskning om det svenska språksystemet behandlar det vi i dagligt tal kallar grammatik (meningars och ords struktur) men även hur språket låter (fonologi) och hur det skapar betydelse (semantik).

Barn läser böcker i ett bibliotek. Foto: LightField. MostPhotos

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk är ett mångfacetterat forskningsämne med hög samhällsrelevans. Inom ämnet bedriver vi forskning om barns, ungas och vuxnas flerspråkighet, språkutveckling och språkanvändning i skola och andra formella och informella utbildningssammanhang, på arbetsplatser och i samhället.

Handskrit med Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet

Svensk och nordisk språkhistoria

Hos oss forskar språkhistoriker till exempel om förändringar i det grammatiska systemet, och om språkhistoria ur ett bruksperspektiv – med inriktningar som runologi, funktionell texthistoria och forskning om äldre skriftkulturer.

Informationscenter SU med olika texter, bilder och medier. Foto: Jens Olof Lasthein

Text och diskurs i det svenska språksamhället

Språkvetenskaplig text- och diskursforskning ser språk som sätt att skapa betydelse i en given situation. Det kan handla om både tal och skrift, liksom om bilder och andra visuella uttryck.

Tolkning

Tolkning mellan olika språk förekommer i en rad olika sammanhang. Det medför att forskare inom tolkning hämtar sin empiri från olika samhällsområden, t.ex. skolan, vården, rättsväsendet och EU:s organisationer.

Kvinna headset laptop anteckningar. Foto: Aleksandr Davydov MostPhotos

Översättning

Översättning mellan olika språk är en samhällsutvecklande verksamhet som förekommer inom många olika sektorer. Medan tolkar mest arbetar med muntlig kommunikation, arbetar översättare huvudsakligen med skriftlig.