Är det dags att byta ut de och dem till dom? Och hur går en språkreform till egentligen?

De senaste veckornas debatt med bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki om pronominen de och dem i skrift ska bytas ut till dom, är inget nytt fenomen – den diskussionen har funnits sedan åtminstone 1970-talet. Varför grälas det då om en grammatisk regel och hur går en språkreform till egentligen?

Lena Lind Palicki. Foto: Pia Nordin

Lena Lind Palicki säger i en artikel i SVT Nyheter att när de och dem byts ut mot dom så kommer vår syn på äldre texter att förändras.

– Det som kommer att hända är att gamla texter med de och dem ganska snabbt kommer att kännas föråldrade.

På frågan om det inte är ett problem, svarar hon:

– Det är oundvikligt framför allt. Språket förändras ju vare sig vi vill eller inte. De flesta är överens om att det är en naturlig process att språket förändras, men få människor vill att språket ska förändras under den egna livstiden.

Det är bättre att skriva dom än felaktiga de och dem.

I en intervju i SVT Morgonstudion konstaterar Lena Lind Palicki:

– Det är bättre att skriva dom än felaktiga de och dem.

Olle Josephson. Foto: Pia Nordin

Om det nu blir en språkreform – eller snarare en grammatikreform i skriftspråket – hur skulle det gå till? Och hur vet man att det är dags för en reform? Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk, konstaterar i Sveriges Radios program Talkshow i P1, att när folk börjar gräla om en vanlig språkfråga och det blir en oproportionerligt stor debatt om det, ja, då är det dags.

– När det blir väldigt många fel, för det är ju det det blir nu, också när erfarna skribenter ska skriva de och dem, säger Olle Josephson. – Man hittar det i de stora dagstidningarna, fel varje dag. Han fortsätter:

– Och när det tar orimligt mycket tid i skolan att undervisa om det som ska vara en praktisk, enkel fråga – då är det i ett läge att det kan vara dags för en grammatikreform för skriftspråket.

Det blir förändringar i talspråket som gör att klyftan mellan tal och skriftspråk blir mycket större, och då blir det lite fler fel.

Enligt Olle Josephson är en reform något som sker över tid och är en lång process.

– Steg 1. Det blir förändringar i talspråket som gör att klyftan mellan tal och skriftspråk blir mycket större, och då blir det lite fler fel. Han fortsätter: – Sedan kommer steg 2 med en massa debatt och diskussion, innan steg 3.

Vilka måste man få med sig för att få igenom en dom-reform? Enligt Olle Josephson är det skribenter med riktigt hög status som ska använda dom och då kommer de stora tidningarnas kultursidor och ledarskribenter att följa efter. Därefter kommer skolorna säga att eleverna får välja hur de vill skriva och slutligen kommer de som bestämmer över myndighetsspråket säga att nu ska vi skriva dom i lagar och förordningar.

Hur lång tid tar då en reform?

– Det behöver inte ta mer än tio år, konstaterar Olle Josephson.

_________

Lena Lind Palicki är språkforskare och Olle Josephson är professor emeritus i nordiska språk, båda vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Lena Lind Palicki

Olle Josephson