Ordval påverkar besluten när flyktingar får hjälp

Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Karin Idevall Hagren. Foto: privat
Karin Idevall Hagren. Foto: privat

– Språkbrukare kategoriserar världen och människorna omkring oss. För det första kan man använda olika benämningar för samma kategori, som ”migrant”, ”invandrare”, ”ekonomisk flykting” eller ”riktig flykting”, säger Karin Idevall Hagren.

Hon forskar på hur normer, sociala relationer och maktstrukturer skapas genom språket – och hur det i sin tur skulle kunna skapa en bild av att vissa flyktinggrupper ses som mer berättigade till skydd än andra..

För det andra så har vi de egenskaper och handlingar som vi knyter till dessa kategorier, som ”att fly från krig”, ”utnyttja Sveriges välfärdssystem”, ”behöva skydd” och ”vara kriminell”.

Ukrainska blågula flaggan med texten Ordval påverkar besluten

Om tillräckligt många under tillräckligt lång tid använder exempelvis ”riktiga flyktingar”, och kopplar ihop det med vissa flyktinggrupper och inte med andra, så kommer de föreställningar som begreppet innebär att normaliseras – vissa flyktinggrupper ses då helt enkelt som mer ”äkta” eller berättigade än andra, säger hon.

Läs hela artikeln på forskning.se:

Därför öppnar vi famnen för flyktingarna från Ukraina

Karin Idevall Hagren