Studera hos oss

Varje år studerar cirka 5000 personer hos oss. Här får du ta del av några av våra tidigare studenters tankar och erfarenheter. Låt dig inspireras och välj utbildning i vårt breda kurs- och programutbud. Kanske att du blir en av våra studenter och vill dela med dig framöver?

vitt i mot mörkblå bakgrund

COVID-19. Både distans- och campusundervisning vid institutionen. FAQ

Undervisningen vid vår institution kommer fortsätta att ges mestadels online under första halvan av höstterminen 2021. Det kommer enbart vara ett fåtal tillfällen med undervisning och examination på campus.

Mer om undervisningen vid institutionen under pandemin.


 

Hitta en språkkompis via tandemprogrammet

Hos Språkstudion vid Stockholms universitet kan du delta i ett så kallat tandemprogram, vilket ger dig möjligheten att öva språk på ett roligt och avslappnat sätt samtidigt som du får lära känna en ny människa och en ny kultur.

Tandem innebär att två personer systematiskt hjälper varandra att lära sig varandras modersmål. Det handlar inte om språkundervisning, utan i stället om ett formellt språkutbyte och gratis språkträning där ni själva bestämmer formerna.

Hitta en språkkompis via tandemprogrammet


 

Möt våra studenter

Anke Schmidt-Felzmann. Foto: H-H.Schmidt-Felzmann
Anke Schmidt-Felzmann har läst svenska som främmande språk. Foto: H-H.Schmidt-Felzmann

Våra studenter har olika bakgrund och olika mål med det de studerar hos oss. Du kanske har en helt annan bakgrund?

  • En del studerar för första gången, andra har en examen med sig i bagaget, och några börjar forska för att doktorera i nordiska språk, tvåspråkighet eller översättningsvetenskap.
  • En del studerar heltid och arbetar extra, andra arbetar istället heltid och studerar kvällstid för att vidareutbilda sig.
  • Många kommer från andra länder och lär sig svenska för att kunna läsa vidare på universitetsnivå i Sverige.

Läs om deras erfarenheter och låt dig inspireras.

Anke Schmidt-Felzmann. Foto: H-H.Schmidt-Felzmann
Anke Schmidt-Felzmann. Foto: H-H.Schmidt-Felzmann

När Anke Schmidt-Felzmann fick en postdoktortjänst i Stockholm 2011 bestämde hon sig direkt för att lära sig svenska. Hennes kollegor tvivlade på att det skulle gå, och de flesta pratade engelska med henne, men Anke envisades med svenskan.
– Den svenska kulturen gör det svårt att lära sig språket, och man känner sig som en treåring i sandlådan till en början, men det gäller att inte ge upp!

När kulturen försvårar språkinlärningen

Anke Schmidt-Felzmann är doktor i statsvetenskap och intresserad av europeisk säkerhetspolitik och Ryssland, specialiserad på internationella samarbeten i Nordeuropa, både inom ramen för EU och NATO. Hennes kunskap om de aktuella frågorna tog inte bara Anke till Stockholm, utan även snabbt in i SVT:s morgonsoffa där hon som forskare inom Utrikespolitiska institutets Europaprogram fick kommentera oroligheterna på Krimhalvön.
– Jag hade just börjat på UI när flygplanen sköts ner i Ukraina sommaren 2014 och det började diskuteras sanktioner mot Ryssland. Min svenska kändes fortfarande sådär när SVT hörde av sig och det kändes nervöst att öva på den i tv, men mina kollegor var på semester och jag kunde inte skylla på att det inte var mina forskningsfrågor, för det var precis mina forskningsfrågor. Så det var bara att kasta sig ut från klippan.

Ursprungligen är Anke från Tyskland, och innan hon flyttade till Sverige för att forska på statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet med Vetenskapsrådets stipendium har hon arbetat i Glasgow, Maastricht och Bryssel. Hon gillar Stockholm, men tycker det är en svår stad att lära sig svenska i.
– Alla kollegor kan engelska och vill ju gärna prata engelska. Och efter jobbet går svenskarna hem. Då måste man vara lite kreativ för att få prata svenska, jag började till exempel spela fotboll i ett korpenlag. Det var det bästa sättet att lära mig mer svenska och samtidigt ha kul!

Dessutom är svenska ett svårt språk att lära sig.
– Det är det här med satsmelodin och betoningen! Man kan uttala alla ord rätt och ändå inte bli förstådd. En gång beställde jag en laktosfri cappuccino men betonade fel och fick en latte och en cappuccino, ingen av dem laktosfria. Då kände jag lite ”kom igen, det var inte klockrent, men jag var nära”!

Kulturen hämmar språkinlärningen

– Andra platser jag har bott räcker det med att kunna språket hyfsat så hjälps folk åt och gissar sig fram, men svenskar uppfostras inte riktigt till att försöka förstå. Här är pyttesmå nyanser viktiga och fast man är hyfsat nära räcker det inte. Det är den största svårigheten man möter när man försöker lära sig svenska i Sverige.

Anke har lärt sig svenska med ”IKEA-modellen” som hon kallar den – man hämtar olika delar och sätter ihop själv. Några delar har hon fått från kurserna i svenska som främmande språk på Stockholms universitet.
– Jag började direkt på kurs 4 och gick vidare till kurs 5 för internationella studenter och forskare, så jag hade velat ha mer kunskap om grundläggande grammatik. Sedan läste jag Muntlig interaktion på svenska i akademiska sammanhang, som var just inriktad på den akademiska miljön, vilket jag uppskattade mycket. Det var väldigt värdefullt att förstå det typiskt svenska. Bara en sådan sak som att vänta på sin tur i samtal. Jag har haft väldigt trevligt med svenskar men så är det något i mötessituationer som blir fel, man märker hur det uppstår frustration men förstår inte varför. Det var en aha-upplevelse under kursen: okej, svenskar tycker att man avbryter om man pratar lite över varandra. För mig var det så ovant, att så fort någon har sagt något ska man ta en liten paus!

Hipsters, nollåttor och svampar

För att bygga upp sitt ordförråd har Anke läst skönlitteratur utanför kurserna. Men det gäller att välja rätt böcker för att lära sig vardagsspråkets ord och användbara fraser.
– Wallander passar inte så bra, för hur ofta pratar man om att någon fått en yxa i ryggen eller hittat ett lik i en sjö? Jag plöjde istället igenom alla möjliga kärleksromaner som utspelar sig i Stockholm. De var lättillgängliga, och kanske inte alltid så intellektuellt stimulerande, men jag lärde mig en hel del om Stockholm med ord som jag inte stött på tidigare. Om södermalmshipsters, nollåttor, Stureplan och Spy Bar - ”vi möts vid svampen”!

Läsning är bra, men det viktigaste tipset Anke har till andra som vill lära sig svenska är ändå att fortsätta prata även när det tar emot.
– När man kommer som vuxen till ett annat land och försöker lära sig språket känner man ju sig jättedum och obegåvad – som en treåring i sandlådan! Man kan inte säga allt, och man förstår inte allt heller, och man vill inte säga fel, men intellektuellt har man mycket mer att bidra med till diskussionen som man inte lyckas uttrycka. Och eftersom svenskar så gärna pratar engelska är det lätt att välja den enkla vägen och inte träna på svenskan. Men fortsätt envisas, de kommer byta tillbaka till svenska efter ett par meningar.

Idag, sju år efter att Anke flyttade till Stockholm, pratar hon flytande svenska.
– Av de språk jag lärt mig är svenska det jag har börjat använda utan att behärska det, för att jag var tvungen. Jag visste att jag måste lära mig svenska under stipendiet jag hade för att ha en chans att få en vidare anställning. Det första ett och ett halvt året var riktigt plågsamt. Men det gäller att kämpa på och inte vika ner sig. Man kan inte vänta med att pratat tills man kan uttrycka sig korrekt, då kommer man aldrig lära sig. Man får inte vara en fegis!

Text: Mårten Michanek

Kurser i svenska som främmande språk

Kathrin Kafhold
Kathrin Kafhold

Ord och terminologi är lätt att lära sig – men hur får man det till ett språk?

Att lära sig att kommunicera på ett nytt språk i professionella sammanhang kan innebära en stor utmaning – inte minst i akademiska sammanhang. Det vet Kathrin Kaufhold, lektor och forskare i lingvistik på Stockholms universitet, som själv använder mestadels engelska men också svenska som arbetsspråk.

Kathrin Kaufhold doktorerade i lingvistik i Storbritannien år 2013 och är nu biträdande lektor i lingvistik på Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen inkluderar det akademiska skrivandet på engelska, professionell/institutionell kommunikation, engelska i flerspråkiga sammanhang och kvalitativa forskningsmetoder.

Förutom att Kathrin forskar om språk har hon själv deltagit i kurser i svenska för (ny)anställda som inte har svenska som förstaspråk. Kurserna ges vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Hon talar själv flera språk, bland annat tyska, engelska och spanska.

Vilka är utmaningarna med att kommunicera på svenska i akademiska sammanhang?

– Det gäller att hitta tillfällen/situationer när svenska används, säger Kathrin. Jag arbetar på Engelska institutionen och där använder vi ofta engelska i undervisning och på möten, samtidigt som det administrativa språket är svenska. Protokoll och mötesanteckningar är till exempel ofta på svenska och likaså styrdokument och andra texter kring universitetets regelverk. En annan viktig sak är att kunna förstå och delta i småprat i olika situationer på arbetsplatsen, menar hon.

För Kathrin har det varit bra att träna sin svenska på de kurser hon har deltagit i. Hon menar att det kan vara lättare att prova att prata och öva svenska tillsammans med andra personer som också är andraspråkstalare än att direkt försöka ha en konversation med kollegor som har svenska som förstaspråk.

Vad behöver man som akademiker med svenska som andraspråk träna på då man vill börja använda svenskan i akademiska sammanhang?

– Ord och terminologi är lätt att lära sig – men hur får man det till ett språk? frågar sig Kathrin. Man behöver givetvis hitta lexikala och grammatiska strukturer, men för att kunna kommunicera behöver man till exempel veta hur man ställer och följer upp en fråga på ett möte, hur man argumenterar, hur man uttrycker sig i mejl och så vidare.

Enligt Kathrin kan det därför vara bra att auskultera vid möten och i andra situationer där arbetsspråket är svenska. Det kan också vara bra att kunna presentera sig själv och sin forskning eller det man arbetar med lite kort på svenska.

Kan du ge tre goda råd till någon med ett annat förstaspråk som ska börja använda svenskan i akademiska sammanhang?

– För det första skulle jag säga att det är viktigt att hitta eller skapa möjligheter att använda svenska. För det andra kan det vara bra att läsa på svenska om det man ska arbeta med, som i mitt fall att läsa och analysera några artiklar från mitt forskningsområde som är skrivna på svenska. Och för det tredje kan det vara bra att hitta ett projekt på svenska, även utanför det akademiska sammanhanget, att delta i så att man blir tvungen att använda språket på det viset.

Text: Eva Nobel & Vendela Blomström

Swedish Language Courses for International Employees at Stockholm University

Jag ser mer analytiskt på språk och texter och kan därför förstå mer av hur eleverna tänker och kommunicerar och hur man därmed kan handleda dem.

Lärarstudent som har läst svenska.

Läs mer om ämnet svenska

______________________________________

Nu känner jag mig betydligt säkrare både på att bedöma och skriva egna texter. Jag har också lättare att motivera mina synpunkter och idéer, vilket gör att jag är både tydligare och snabbare i mitt jobb som informationschef.

Student som har läst Skrivande i yrkeslivet (som ingår i ämnet svenska).

Läs  mer om ämnet svenska

______________________________________

Jag är civilekonom och denna utbildning har gjort mig till en bättre talare, men även gett mig andra kunskaper som underlättar min vardag.

Student som har läst Praktisk retorik (som ingår i ämnet svenska).

Läs mer om ämnet svenska

______________________________________


 

Alumn (tidigare student)

Kvinna på kontor skrattar så hon kiknar, manlig kollega o profil skrattar. Foto: Aleksandr Davydov
Foto: Aleksandr Davydov, MostPhotos

Har du läst vid Stockholms universitet? Visste du att du är en alumn? Stockholms universitets alumnnätverk är till för dig som tidigare har studerat hos oss och som vill behålla kontakten med universitetet och tidigare kursare.

Ordet alumn kommer av latinets alumnus, som betyder lärjunge eller skyddsling. Idag används alumn i betydelsen av tidigare studenter från universitet eller högskola.

Mer om Stockholms universitets alumnnätverk: Alumn

Vi har cirka 5000 studenter per läsår:

  • svenska och nordiska språk ca 2100 varav lärarutbildningen i svenska är ca 900
  • svenska som andraspråk ca 650 varav lärarutbildningen 120
  • tvåspråkighet ca 230
  • tolkning och översättning ca 400
  • svenska som främmande språk ca 1600.

Våra utbildningar

 

Kontakt

Utbildningsadministration – Lärarutbildningarna i svenska
Studievägledning/utbildningsadministration – Svenska och nordiska språk
Studievägledning/utbildningsadministration – Svenska som andraspråk (sva)
Studievägledning/utbildningsadministration – Svenska som främmande språk
Studievägledning – Tolkning/översättning
Utbildningsadministration – Tolkning/översättning
Studievägledning – Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (KTT)
Studievägledning/utbildningsadministration – Tvåspråkighet
Utbyteskoordinator
På denna sida