Bokens redaktörer, Daniel Hedlund, Dennis Martinsson och Kavot Zillén inledde med att berätta om bakgrunden till antologin. Foto: Natalie Oliwsson

Den 26 september 2024 ägde boksläppet för antologin Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige rum i Aula Magna vid Stockholms universitet. Flera av bokens författare samlades för att diskutera bokens centrala teman och aktuella samhällsfrågor. Panelsamtalen leddes av Daniel Hedlund, som modererade en djup och insiktsfull diskussion mellan deltagarna.

I den första panelen deltog Åsa Backlund, Danielle Ekman Ladru och Jon Nyhlén, som betonade de stora skillnaderna i barns och ungas livsvillkor beroende på var i Sverige de växer upp. De lyfte särskilt fram att barn som lever under svårare omständigheter ofta drabbas oproportionerligt hårt av åtgärder som till exempel visitationszoner. Detta bidrar till en ökad känsla av exkludering och skickar en tydlig signal till dessa unga om att de betraktas som ett problem i samhället.

Dold diskrimering bakom politiska reformer 

Panelen betonade också vikten av att kritiskt granska politiska reformer och lyfta fram den dolda diskriminering som kan äga rum genom lagstiftning. De förklarade att lagar som vid första anblick inte tycks rikta sig mot barn och unga i utsatta grupper, i praktiken ofta drabbar dem allra hårdast. Deltagarna underströk betydelsen av att forskare belyser dessa perspektiv, särskilt eftersom de representerar röster som har svårt att själva göra sig hörda i den offentliga debatten.

Jon Nyhlén påpekade att trots dystra perspektiv så finns även ljusglimtar på området, bland annat i form av medvetenhet och initiativ på kommunal nivå. Foto: Natalie Oliwsson

Den andra panelen, bestående av Ylva Lorentzon, Maria Rydell, Anna Lund och Rebecca Brinch, fokuserade på teaterns och kulturens betydelse i förortsområden. De lyfte fram hur kultur och språkpolitik kan spela en viktig roll för att skapa en mer nyanserad förståelse av samhällets komplexa strukturer. Samtidigt pekade de på att nedskärningar inom kultur och skola är ett stort hinder för denna potential. Ett centralt tema i denna diskussion var vikten av att stärka ett nyanserat perspektiv, där satsningar på exempelvis flerspråkighet inte ska ses som ett hot mot det svenska språket. 

Unga i utanförskap, i tid av kris

Panelen lyfte även fram hur en stor grupp unga i dag växer upp med känslan av att identifieras med grupper som de inte nödvändigtvis känner samhörighet med. Här kom även de pågående kriserna i världen på tal, som krig och konflikter, och hur detta ytterligare förvärrar den känsla av osäkerhet som många unga bär på. Engagemanget för dessa frågor är starkt, särskilt i skolor, men vid forskarnas besök i förorten har unga själva vittnat om att de upplever att samhällets insatser är tillfälliga och att ingen egentligen är där för att hjälpa dem - bara för att kontrollera dem.

Anna Lund, Rebecca Brinch och Ylva Lorentzon lyfter i sitt kapitel ”De där klyftorna. Det ska inte riktigt vara så.”: Teater och hoppet om förändring” ungas upplevelser av att göras till ”den andre” genom den politiska och mediala berättelsen om förorten. Foto: Natalie Oliwsson

Den tredje panelen bestod av David Pålsson, Stefan Wiklund och Karin Norman, som reflekterade över de sociala normer som präglar Sverige. Panelen uttryckte oro över att samhället idag befinner sig i en tid av snabb handlingskraft men utan tillräcklig eftertanke, och att många av dagens lagförslag fokuserar på detaljer utan att se till helheten. Exempelvis har 2000-talets lagstiftning mot hedersvåld riskerat att kategorisera hela familjer som potentiella hot, vilket kan leda till att socialtjänsten fokuserar för mycket på just hedersförtryck och därmed riskerar att missa andra typer av förtryck.

Ökad kontroll och tvång hotar förtroendet 

Frågan om tvångslagstiftning diskuterades också ingående. David och Stefan betonade att det saknas evidens för att tvångsåtgärder fungerar i längden, och att en ökad användning av tvång kan skada relationen mellan samhället och de som verkligen behöver hjälp. Här har forskare länge påtalat vikten av bland annat försiktighetsprincipen - att man ska undvika behandlingar som inte har tydlig evidens för att fungera. Att placera barn i olika vårdformer är ett sådant exempel där man ofta bryter mot denna princip.

Varför lyssnar de inte på oss?

Kavot Zillén avrundade evenemanget med en reflektion om forskarnas ansvar. "Varför lyssnar de inte på oss?" frågade hon, och belyste det faktum att forskare ofta ser vad som kommer att ske, men att deras varningar inte alltid tas på allvar av politikerna. Dennis Martinsson varnade samtidigt för att politiken, med dess ökande fokus på straff och kontroll, riskerar att leda till en framtid med mer privatisering och större inslag av kontrollsystem som kommer bli svåra – eller rent av omöjliga – att backa ifrån.

Karin Norman lyfte att många politiker utgår från att det som anses vara typiskt svenskt är rätt, och att allt annat är problematiskt; ”Det finns en föreställning om vad som är idealt”. Foto: Natalie Oliwsson

De olika paneldiskussionerna gav en bred och mångfacetterad bild av de utmaningar som barn och unga i Sverige möter. Samtidigt visade de också att det finns ett starkt engagemang för att lyfta fram lösningar och arbeta för en mer inkluderande och rättvis framtid. Boksläppet för antologin Sammanhållning eller splittring? underströk vikten av att fortsätta föra dessa diskussioner och belysa de strukturer som formar barns och ungas livsvillkor i dagens samhälle.

Boken finns publicerad med open access i det Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Varje kapitel avslutas med en populärvetenskaplig sammanfattning, vilket gör boken tillgänglig för en bred publik. 

Läs boken gratis online här
 

Text: Natalie Oliwsson