Folkrätten - ett år efter invasionen av Ukraina

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under det senaste året har miljoner ukrainare flytt kriget och det har vid upprepade tillfällen rapporterats om olika förbrytelser mot "krigets lagar". Vi ställde tre snabba frågor till våra experter i folkrätt om vad vi kan utläsa av det år som har gått - och vad det kan innebära för framtiden.

"Framtida historiebeskrivningar kommer att prata om perioden före och efter Ukrainakriget", säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt. Foto: M-production / Mostphotos
 

Vad har invasionen av Ukraina lärt oss om folkrätt?


Mark Klamberg och Pål Wrange:

För den breda allmänheten har det förmodligen blivit tydligare hur centrala regler, principer och dilemma som rör krigets lagar och internationell straffrätt kan vara relevanta i händelse av krig. Det kan nog även finnas viss besvikelse över att internationella organisationer som FN och folkrätten som system ej förhindrat Rysslands anfall mot Ukraina. Samtidigt är det uppenbart hur Ukraina på ett systematiskt och begåvat sätt använt och åberopat folkrätten för att vinna moraliskt, politiskt och militärt stöd från omvärlden, vilket är avgörande för att landet ska kunna bevara och återvinna full kontroll över sitt territorium.

Vidare kan vi se hur misstänkta krigsförbrytelser utreds och i vissa fall redan lagförts i domstolar, hur det pågår förhandlingar om att inrätta en särskild domstol för att åtala de ryska ledarna för anfallskriget (aggressionsbrott) och hur ryska ekonomiska tillgångar har fryst och kan komma användas för att återuppbygga Ukraina. Allt detta utgör exempel på hur folkrätten kan få ett väldigt konkret genomslag. 

Said Mahmoudi:

Rysslands invasion av Ukraina har på ett allvarligt sätt skadat trovärdigheten av folkrätten och en av dess mest grundläggande principer - det vill säga förbudet mot bruk av våld i mellanstatliga relationer. Jag tror att framtida historiebeskrivningar kommer att prata om perioden före och efter Ukrainakriget när det gäller utvecklingen av folkrätt.

 

Är det sannolikt att invasionen kommer att leda till några förändringar inom folkrätten?


Mark Klamberg och Pål Wrange:

Vi kan just nu inte se några tecken på att reglerna skulle förändras. Däremot kan det faktum att framför allt västvärlden ingripit så bestämt med både sanktioner och krigsförbrytarutredningar vara avskräckande för de regeringar som i framtiden funderar på att begå allvarliga överträdelser av folkrätten.

Said Mahmoudi:

Jag tror inte att vi behöver några ändringar i folkrättens materiella regler. En önskvärd ändring är att utesluta Ryssland från säkerhetsrådet, men jag vet att det inte är någon möjlighet för närvarande.

 

Är det viktigt att ansvariga kommer att ställas till svars för de brott som begås mot folkrätten i samband med kriget?


Mark Klamberg och Pål Wrange:

Ja, det är viktigt, både för att markera att anfallskrig och krigsförbrytelser är förbjudet och för att offren ska känna att deras lidande tas på allvar. 

Said Mahmoudi:

Det är inte bara viktigt utan nödvändigt att lagföra de ansvariga. Jag tror att det finns en stark politisk vilja bland många västerländska länder att hitta en realistisk lösning. Det är dock inte lika lätt som i fall med inbördeskrig – som i länder som Jugoslavien, Rwanda, Sierra Leonie o.s.v. – men jag är ändå optimistisk om att de ansvariga på ett eller annat sätt kommer att ställas inför rätta. 

På frågorna svarade...