Vad händer när artificiell intelligens tar plats i vård och omsorg av äldre och behövande – inte bara på boenden, utan också i våra hem? Foto: AI

Digital teknik utvecklas konstant och tar allt större plats i vården av äldre och personer med särskilda behov. I centrum står så kallad Active Assisted Living-teknik (AAL) – nya, innovativa system för tekniskt omsorgsstöd för dem som lever på egen hand men har ett behov av vård eller tillsyn.

AAL-tekniken spänner från allt från aktivitetsarmband till AI-baserad kameraövervakning i hemmet. Syftet med lösningarna är att möjliggöra ett självständigt liv längre upp i åldrarna, utan att kompromissa med säkerheten. Men vad händer med den personliga integriteten när tekniken flyttar in i våra mest privata miljöer?

– AAL är fortfarande en relativt ny teknik, men används redan i många särskilda boenden. De mer avancerade systemen kan till exempel påminna om att ta medicin eller föreslå fysisk aktivitet, berättar Maksymilian Kuźmicz, forskare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

När trygghet ställs mot integritet

Även om fördelarna med AAL är tydliga, väcker tekniken komplexa frågor som vem som har rätt till den data som samlas in. Vad händer till exempel när anhörigas behov av insyn krockar med individens rätt till en privat sfär?

– Ett av de vanligaste dilemman jag ser i min forskning rör just integritet. Den som är föremål för omsorg vill kanske att informationen endast används till stöd, medan leverantören av tekniken kan ha intresse av att analysera datan för att utveckla sina produkter. Dessutom vill familjemedlemmar ofta få uppdateringar som bekräftar att deras närstående har det bra, men det sker ibland på bekostnad av den personliga integriteten, säger Kuźmicz.

Särskilt känsligt blir det när tekniken används i hemmet.

– Hemmet är den mest privata plats vi har. När AAL-teknik flyttar in där blir alla rättsliga och etiska konflikter ännu tydligare. Det är också därför jag valt att fokusera på just hemmiljön i min avhandling.

En fråga om att balansera intressen

Maksymilian Kuzmicz

Utmaningen för juridiken är att möjliggöra teknisk innovation utan att göra avkall på människors rättigheter.

Maksymilian Kuźmicz avhandling "Proactive Balancing: AI-driven video-based Active Assisted Living technologies and balancing of interests" fokuserar på hur rättssystemet kan hantera konflikterna kring AAL-teknik och behov av omsorg. En nyckelmetod är att väga olika rättigheter och intressen mot varandra för att hitta lösningar som både är rättssäkra och etiskt försvarbara.

– Balansering används ofta inom juridiken, men är sällan tydligt definierat. Det handlar om att erkänna att flera värden står i konflikt med varandra, och att försöka hitta en väg framåt som respekterar dem alla, säger Kuźmicz.

Han identifierar två huvudsakliga strategier som används i europeisk rättspraxis: proportionalitet och kompromiss. I sin forskning föreslår han en modell som integrerar båda perspektiven – ett slags beslutsstöd som kan användas både i praktiskt arbete och vid utformning av nya regelverk.

En modell för framtidens AI-reglering

Kuźmicz avhandling är också ett bidrag till det pågående arbetet med att reglera AI i Europa. Den nyantagna AI-förordningen inom EU, AI Act, ställer nämligen höga krav på så kallade högrisk-AI-system – dit många AAL-tekniker räknas.

– Min modell för att balansera motstående intressen skulle kunna fungera som ett riskhanteringssystem enligt AI Act. På så vis kan juridiken bidra till att omsätta lagens krav i praktiken, men också till det bredare samtalet om hur vi reglerar innovation på ett ansvarsfullt sätt, säger Kuźmicz.

Han föreslår dessutom en ny kategorisering av de aktörer som är inblandade i AAL-system, något som kan göra tekniken mer inkluderande och accepterad – och, i förlängningen, mer användbar och lätt att sälja.

Ett personligt driv bakom forskningen

Intresset för teknikens påverkan på samhället är något som följt Kuźmicz länge, som varit doktorand vid Juridiska institutionen som Fellow inom EU:s Maria Skłodowska-Curie Action Innovative Training Network, "visuAAL". Forskningsprogrammet, som finansierat 15 doktorander vid 14 partneruniversitet i EU, har haft som syfte att öka medvetenheten och förståelsen för hur videobaserad teknik kan effektivisera vården av äldre.

– Redan för några år sedan kände jag att tekniken skulle forma våra liv – både individuellt och som samhälle. Jag ville förstå hur man kan se till att den utvecklingen faktiskt gynnar människor. Juridiken kändes som ett meningsfullt verktyg.

Under arbetets gång med sin avhandling har han blivit överraskad av hur ojämnt tekniken implementeras. Skillnaderna är inte enbart märkbara mellan olika länder, utan till och med inom en och samma stad.

– En del verksamheter använder det allra senaste, medan andra ligger ett decennium efter. Och det handlar inte alltid om pengar. Ofta är det en fråga om inställning, säger han.

Framtidens omsorg – med juridiken som ledsagare

Att behovet av vård och omsorg ökar i takt med att befolkningen åldras och lever allt längre tid är ett faktum. Här menar Kuźmicz att AI i praktiken är en av få realistiska lösningar på problemet – åtminstone på kort sikt.

– De andra alternativen är fler generationsboenden, massmigration eller bioteknologiska lösningar. Men dessa är antingen socialt kontroversiella eller ännu inte tekniskt möjliga. Kvar står då tekniken – eller bristen på stöd, säger han och avslutar;

– Utmaningen för juridiken är att möjliggöra teknisk innovation utan att göra avkall på människors rättigheter och värdighet. Det är där jag hoppas att min modell kan komma till nytta.

Citaten i artikeln är fritt översatta från engelska.

Text: Natalie Oliwsson