Mårten Schultz, professor i civilrätt. Foto: Anna-Karin Landin / Stockholms universitet

Diskrimineringsombudsmannen (DO) inrättades den 1 januari 2009 och är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. DO utreder anmälningar om diskriminering och trakasserier samt granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor arbetar för att förebygga diskriminering. Under 2020 uppgick antalet anmälningar till 3 524 stycken. 

Att DO ska ha ett rådgivande organ framgår av myndighetens instruktion. Dess ledamöter utses av ordföranden Lars Arrhenius och består av experter med kompetens som kan tillföra myndigheten stöd, sakkunskap och bredd i diskrimineringsfrågor och i andra frågor som har betydelse för verksamheten. För närvarande har sex stycken sakkunniga utsetts av ombudsmannen att ingå i rådet.

Ser en positiv utveckling 

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet sedan 2011 och anknuten till Stockholm Centre for Commercial Law. Hans huvudsakliga forskningsområden är civilrätt, med fokus på ansvarsrätt, komparativ rätt och rättsteori. Ett särskilt intresse finns också för mänskliga rättigheter, med fokus på rättighetskonflikter i digitala miljöer. Kring detta har han forskat och samverkat ungefär lika länge som han varit professor.

Mårten har vid flera tillfällen varit expert i statliga utredningar rörande ansvarsfrågor och fri- och rättighetsfrågor. Bland de pågående uppdragen hör att vara ledamot i Brottsoffermyndighetens nämnd samt ordförande för Institutet för juridik och internet (som han var med och grundade år 2013). Uppdraget vid DO blir ett ytterligare tillfälle att få insyn och bidra med expertis i frågor inom intresseområdet.

– Diskrimineringsombudsmannens fokus har ändrats sedan Lars Arrhenius tagit över som ny DO. Fler processer är att vänta, vilket jag ser som ett positivt steg mot ökad "access to justice" för offer för diskriminering. Samtidigt har modellen för hur dessa processer bedrivs påverkats av nya avgöranden från EU-domstolen och HD i gränslandet mellan diskrimineringsersättningarna, civilprocessrätten och EU-rättens krav. Det är hedrande och roligt att få en möjlighet att observera och i viss mån delta i den dynamiska rättsutveckling som diskrimineringsrätten just nu genomgår.

Mer om Mårten Schultz