Maria Refors Legge har disputerat

Maria Refors Legge disputerade torsdagen den 21 oktober på avhandlingen: ”Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever – en rättsvetenskaplig studie”. Opponent var professor Håkan Gustafsson, Karlstads universitet.

Del av omslaget till avhandlingen där fasaden på en skola syns och en svensk flagga
Del av omslaget till Maria Refors Legges doktorsavhandling i offentlig rätt: ”Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever – en rättsvetenskaplig studie”

Till den svenska skolans åtaganden hör utbildning och uppfostran men också att skydda barn från att fara illa och att utsättas för mobbning, diskriminering eller andra kränkningar. Så har det varit sen mer än 35 år tillbaka. Faktum är att lagstiftningen vid flera tillfällen har skärpts i syfte att få skolor att i en allt större omfattning förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I periferin finns det en uttalad strävan om nollvision.

Det låter bra, men är det juridiska ansvaret som åtföljer av nuvarande skollag rimligt eller ens möjligt för rektorer och lärare att utöva i praktiken? I denna avhandling granskar och presenterar Maria Refors Legge på ett omfattande sätt skollagens kränkningsbestämmelser, om de är att betrakta som effektiva samt hur en "bra" eller "ändamålsenlig" lag hade kunnat sett ut.

Genom att kombinera traditionell rättsdogmatisk metod med deskriptiv och fenomenologisk metod (bestående av aktstudier och faktiska intervjuer), ges flera dimensioner av frågan. Resultatet är en djupgående och pedagogiskt skriven avhandling av intresse för så väl jurister som praktiker inom flera delar av skolväsendet. 

Pedagogiken och juridiken kolliderar

Utifrån sina samtal med ett antal rektorer från delar av Stockholm och Uppsala säger Maria att det blir tydligt att det av flera skäl är svårt för skolan att kunna leva upp till nuvarande lagstiftning. I många fall saknas tid och resurser. Det finns också en konflikt mellan juridiken och pedagogiken i hur man ska hantera mindre allvarliga kränkningar, som när två barn bråkar om att de vill ha samma leksak.

– För en pedagog är det inte naturligt att upprätta en anmälan som första steg när något bagatellartat har skett, utan man vill istället fokusera på att lösa konflikten på plats. Det är däremot inte vad personalen förväntas att göra om man ser till skollagens bestämmelser.

Jur.dr. Maria Refors Legge

Ytterligare en fråga i sammanhanget som tas upp i Marias avhandling är vidden av skolans ansvar. Här är det inte riktigt fastställt i vilken omfattning som skolan kan ansvara för kränkande behandling som till exempel uppkommer på väg till eller från skolan, online under skoltid eller i samband med ett grupparbete som sker utanför skoltid. Liksom vad som är en faktisk kränkning.

– Det är problematiskt. Otydligheter om begrepp och ansvar kan leda till funderingar kring om det är fråga om en symbolisk lagstiftning och vad det i sådana fall har för syfte. Jag hade gärna sett att lagen hade varit tydligare i denna fråga.

OM DISPUTATIONEN

Opponent var Håkan Gustafsson, professor i allmän rättslära, Karlstads universitet.

I betygsnämnden satt professor Suvianna Hakalehto-Wainio, Finland, docent Markus Naarttijärvi, Umeå universitet och professor Lotta Lerwall, Uppsala universitet.

Handledare och ordförande på disputationen var Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt. Biträdande handledare var Wiweka Warnling Conradson, professor emerita i offentlig rätt, och Ann-Christin Cederborg, professor i psykologi. Samtliga vid Stockholms universitet.

Läs avhandlingen i DiVA (fulltext)

Profilsida för Maria Refors Legge