Ny avhandling: Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten

I en ny avhandling från Stockholms universitet har jur.dr. Stina Bratt undersökt möjligheterna för en skadelidande att kräva ersättning enligt både avtalsrätt och allmän skadeståndsrätt (kontrakts- och deliktsansvar). I fokus står skadeståndsanspråk i avtalsförhållanden och kontraktskedjor.

Kvinna står med hink och fångar vatten som rinner från en läcka i taket
En central fråga inom skadeståndsrätten är vem som blir ersättningsskyldig då en skada har åsamkats i någon form – antingen på grund av kontraktsbrott eller på grund av skadevållande i allmänhet. Foto: Andrey Popov / Mostphotos

Stina Bratt disputerade fredagen den 28:e april på avhandlingen: ”Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten – Om förhållandet mellan kontrakts- och deliktsansvar i avtalsförhållanden och kontraktskedjor”. Opponent var docent Johnny Herre, f.d. justitieråd i Högsta domstolen (adjungerad professor i allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, fr.o.m. 1 juli 2023).

I denna avhandling har Stina undersökt ett klassiskt ämne inom förmögenhetsrätten som har fått ny aktualitet i Sverige de senaste åren genom ett antal avgöranden från Högsta domstolen. Mot bakgrund av detta har Stina haft som mål att kunna bidra till den berörda rättsutvecklingen genom att analysera och reda ut rättsläget inom området.

Skiljer sig från fall till fall

Skadeståndsfrågor är av stor praktisk betydelse i avtalsförhållanden. Genom att fördjupa kunskapen om regleringen i dessa frågor är det möjligt att förbättra förståelsen och tillämpningen av skadeståndsrätten. Utifrån detta syfte har Stina utforskat olika argumentationsvägar för att fastställa rätten till skadestånd, både inom och utanför avtal. Hon har i detta funnit att den som drabbas av en skada ofta kan välja flera anspråksvägar, men att det finns en mängd olika faktorer i varje enskilt fall som påverkar vilka skadeståndsregler som är tillämpliga. Faktorer som avtalstyp, parternas identitet, skadans natur och typen av skadegörande beteende spelar alla en roll i bedömningen.

Slutsatsen som Stina drar av sin forskning är att det saknas en övergripande regel om valet av skadeståndsregel, vilket gör att flera olika lösningar kan tillämpas vid denna typ av problem. Genom sin studie har hon bidragit till att synliggöra dessa olika vägar och gett en fördjupad förståelse av rättsläget vid skadeståndsanspråk i avtalsförhållanden och kontraktskedjor. Genom att analysera och reda ut de oklarheter som uppstår vid konflikter mellan kontraktsrätt och skadeståndsrätt, har Stina ökat kunskapen inom området och gett ett möjligt underlag för vidare rättsutveckling.

Av intresse för praktiker

Stina Bratts doktorandprojekt har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse. Hennes avhandling riktar sig särskilt mot praktiskt verksamma jurister, lagstiftare och rättstillämpare med intresse för allmänna förmögenhetsrättsliga frågor och som brukar komma i kontakt med frågor som berör skadestånd.

Läs mer om avhandlingen på jure.se

Läs mer om Stina Bratt

Om disputationen

Opponent var Justitierådet, docent Johnny Herre, Högsta domstolen.

I betygsnämnden satt professor Birgitte Hagland, Oslo universitet (Norge), professor Mads Bryde Andersen, Københavns Universitet (Danmark) och professor Björn Sandvik, Åbo Akademi (Finland).

Handledare och ordförande på disputationen var professor Jan Kleineman, Stockholms universitet. Handledare har även varit professor Jessika van der Sluijs, Stockholms universitet.

Text: Natalie Oliwsson