Den ökade tillgången till digital teknik, sociala medier och internet är inte enbart till gagn för yttrandefrihet och spridande av information under en väpnad konflikt, utan kan även utnyttjas till att sprida felaktigheter och propaganda. Foto: Alexander Yakimov / Mostphotos

Sally Longworth disputerade torsdagen den 6:e oktober på avhandlingen: ”Freedom of expression in armed conflict: The silence between spaces”. Opponent var professor Marko Milanovic, University of Reading, Storbritannien.

I studien analyserar Sally folkrättens möjligheter att genom internationell humanitär rätt (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter reglera utövande av yttrandefrihet i väpnade konflikter. Detta sker genom en djupare normativ granskning av de skyldigheter som följer av dessa rättsakter, som avslöjar ett dynamiskt förhållande som inte tidigare har utforskats i stor utsträckning, men som blir allt tydligare och viktigare i vår digitaliserade värld. 

– Min forskning visar hur tillgång till information och yttrandefrihet i faktum är helt avgörande för att säkerställa efterlevnad av den internationella humanitära rätten, det vill säga det rättsområde som reglerar hur parterna i konflikten ska agera i samband med fientligheter och skydda människor som inte deltar, eller inte längre deltar, i konflikten, säger Sally.

Behöver utvecklas för att möta den digitala utvecklingen

Sally Longworth, som har en bakgrund som forskare i internationell rätt vid Försvarshögskolan med inriktning på tillämplig lag vid militära operationer, berättar att hennes avhandlingsämne delvis har inspirerats av händelserna som skett i Ukraina sedan 2014, Myanmar och väpnade konflikter som involverat ISIS - även om information har varit ett verktyg i väpnade konflikter sedan århundranden tillbaka. Den tekniska utvecklingen gör dock att förmågan att sprida ett budskap är väldigt annorlunda idag jämfört med förr, inte minst gällande hur snabbt och brett information kan spridas.

Pågående väpnade händelser i dag, som exempelvis Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och den väpnade konflikten i Etiopien, har gett många nya exempel på hur skyddet enligt den internationella humanitära rätten i fråga om yttrandefrihet är begränsat och, i vissa fall, öppet för missbruk. Detta märks särskilt i spridning av felaktig information från konfliktens parter, liksom i praktiken av att helt och hållet blockera tillgången till internet i drabbade zoner. Detta område vore därav önskvärt att utveckla eller förtydliga för att ytterligare stärka skyddet av yttrandefriheten säger Sally;

Sally Longworth. Foto: Staffan Westerlund

– När parterna i en konflikt sprider desinformation så skapar det förvirring kring de händelser som har ägt rum och vem som bär ansvaret för dem. Det leder till att andra stater och internationella organ inte kan reagera i korthet på de faktiska händelserna, utan att först ta ställning och reda ut de påståenden som har gjorts. Detta skapar ett utrymme där annat våld mot internationell humanitär rätt och internationell rätt om mänskliga rättigheter kan förekomma och undergräver skyldigheterna att se till att internationell humanitär rätt respekteras. Så det påverkar inte bara individen, utan också samhället i stort.

Säkerställer respekten för den humanitära rätten

Av avhandlingen framgår att yttrandefrihet under väpnade konflikter inte enbart fyller en funktion genom att se till att förbrytelser inte kan ske i det fördolda, utan också kan användas som en essentiell prövosten för att förutspå var andra skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter sannolikt kommer att kränkas. Intrång i yttrandefriheten kan således fungera som en varningsklocka för kommande våldsamheter.

– Många av exemplen från krig idag, som till exempel Rysslands invasion av Ukraina, visar hur ingrepp i rätten till yttrandefriheten är en föregångare till de våldsamma händelser som sedan följer och det är egentligen föga förvånande. Det är väl dokumenterat att intrång i yttrandefriheten ofta sker före och i samband med kränkningar av andra rättigheter under mycket våldsamma händelser, säger Sally och fortsätter;

– Men min forskning belyser hur yttrandefriheten spelar en unik roll när det gäller att säkerställa genomförandet av och respekten för internationell humanitär rätt. Detta säkerställer att de vars röster tystas i konflikten blir hörda.

Läs avhandlingen i fulltext i DiVA

Profilsida för Sally Longworth

Text: Natalie Oliwsson