Ny studie granskar barns rättigheter vid ekonomisk utsatthet

Enligt lag ska barn inte omhändertas enbart på grund av fattigdom – men hur ser verkligheten ut? En ny studie visar att ekonomiska svårigheter kan leda till att barn riskerar att placeras i samhällsvård, trots att det saknas tydligt rättsligt stöd för det.

Beskuren vy av ett fattigt afroamerikanskt barn som håller en tom plånbok
År 2021 levde över 60 procent av utrikes födda barn i Sverige med låg ekonomisk standard, i mer än en tredjedel av Sveriges kommuner. För en familj bestående av två vuxna och två barn motsvarade det en disponibel inkomst för hela hushållet på 34 100 kronor i månaden eller mindre (Källa: SCB). Foto: Mostphotos

I en ny studie undersöker Tim Holappa, doktor i offentlig rätt och postdoktor vid KTH, och Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, samspelet mellan fattigdom, social barnavård och barns rättigheter ur ett rättsligt perspektiv. Studien fokuserar på vad som gäller när barn riskerar att få sina grundläggande behov åsidosatta på grund av familjens ekonomiska situation – och där föräldrarna, enligt nuvarande bestämmelser och tolkning av socialtjänstlagen, inte har rätt till ekonomiskt bistånd.

Forskarna ställer en central fråga: Kan eller bör barn omhändertas och placeras utanför hemmet för att skyddas från de negativa konsekvenser som fattigdom på gruppnivå visat sig medföra? Eller har samhället en rättslig skyldighet att i första hand säkerställa att barn inte lever i ekonomisk utsatthet genom andra åtgärder?

Studien visar bland annat att:

  • Rättssystemet har begränsade verktyg för att hantera de strukturella orsakerna bakom barnfattigdom.
  • Socialtjänstens insatser fokuserar ofta på individuella föräldrars brister snarare än de socioekonomiska faktorer som påverkar barns levnadsvillkor.
  • Barns bästa ska vara avgörande i beslut enligt lag men det saknas tydliga riktlinjer för hur fattigdom ska hanteras av socialtjänsten.

Forskarna konstaterar att tvångsomhändertagande av barn enbart på grund av fattigdom strider mot både Europakonventionen och barnkonventionen, eftersom sådana ingripanden måste vara proportionerliga och endast ske när frivilliga insatser inte räcker. Samtidigt visar deras studie att dagens reglering av ekonomiskt bistånd i Sverige kan leda till att barns behov och rättigheter hamnar i skymundan på grund av krav som riktas på föräldrarna, samt att ekonomisk utsatthet riskerar att omformuleras till omsorgsbrister som kan ligga till grund för att omhänderta ett barn.

Pernilla Leviner och Tim Holappa föreslår därför att lagstiftningen förtydligas för att säkerställa att barns rätt till en skälig levnadsstandard inte begränsas av krav som kan leda till oproportionerliga inskränkningar av deras rättigheter. De efterlyser också en mer omfattande rättslig analys där barns ekonomiska utsatthet erkänns som en central barnrättslig fråga. Studien belyser vikten av rättsvetenskapliga perspektiv på barns levnadsvillkor och behovet av reformer för att garantera alla barns rätt till ett tryggt och värdigt liv.

Finns fritt tillgänglig

Studien ingår i forskningsprojektet Barnets färd genom den sociala barnavården, som är finansierat av Forte. Artikeln har publicerats i ett fritt tillgängligt temanummer i Socialvetenskaplig tidskrift om socioekonomisk utsatthet, jämlikhet och skälig levnadsstandard. Utöver vetenskapliga bidrag på temat innehåller numret också essäer, lyrik och tips på kulturyttringar som på olika sätt berör temanumrets övergripande tema. Redaktörer för temanumret är Anna Lundberg, Annika Taghizadeh Larsson och Susanna Alakoski.

Socialvetenskaplig tidskrift, Vol 31 Nr 3-4 (2024): Temanummer: Socioekonomisk utsatthet, jämlikhet och skälig levnadsstandard

Direktlänk till studien: "Fattigdom, social barnavård och barns rättigheter – en rättsvetenskaplig analys"

Om forskarna


Tim Holappa är juris doktor i offentlig rätt och postdoktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, avdelningen Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi id Kungliga Tekniska Högskolan. Han disputerade vid Stockholms universitet år 2023 över sin avhandling "Rätten till bostad i det sociala skyddsnätet".

Läs mer om Tim Holappa


Pernilla Leviner är är professor i offentlig rätt, prodekan vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholms barnrättscentrum. Hennes forskning ligger inom och i gränslandet mellan offentlig rätt och familjerätt – närmare bestämt socialrätt och barnrätt - och rör på olika sätt relationen mellan staten, familjen och individen, ofta med fokus på myndigheters ansvar och befogenheter.

Läs mer om Pernilla Leviner
 

Text: Natalie Oliwsson

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "juridicum.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier Juridicum",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "juridicum.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "juridicum.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.barnochunga",
          "name": "Barn och unga",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.samhalle",
          "name": "Samhälle, demokrati och välfärd",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.brott",
          "name": "Lag, rätt och brott",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}