En typisk borgenär (även kallad fordringsägare) är den part som lånat ut pengar till en annan. Låntagaren i sin tur kallas för gäldenär. En borgenär kan både vara en privatperson och ett företag. Foto: Halfpoint S.R.O

Oskar Andrews är verksam som chefsjurist vid DNB Bank ASA, filial Sverige, och har som doktorand vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, varit närmast knuten till forskningsavdelningen för insolvensrätt och sakrätt vid Stockholm Centre for Commercial Law. Han beskriver själv hur det övergripande syftet med sitt avhandlingsprojekt har varit att undersöka hur de fyra borgenärskollektiven är att klassificera rättsligt och därmed finna en rättslig hemvist för de studerade kollektivborgenärernas interna rättsliga relationer. 

För att som lekman kunna förstå det ämne som avhandlingen behandlar får man närmast ta avstamp i att definiera vad som är ett borgenärskollektiv. Glädjande nog gör Oskar detta redan på baksidan av sin avhandling, där han skriver; 
”Ett borgenärskollektiv är vad som uppstår så snart som två eller flera borgenärer har fordringar mot en och samma gäldenär och borgenärernas fordringar i ett eller annat avseende är kopplade till, eller beroende av varandra. Ett sådant kollektiv kan ha sin bakgrund i ett kreditavtal av något slag. Kollektivet kan också ha tillkommit med anledning av att en borgenär har överlåtit en del av en fordring, som ursprungligen tillkom borgenären ensam, till en eller flera andra borgenärer.”

Behandlar ett oskrivet område

Som nämndes inledningsvis så har Oskar Andrews valt att huvudsakligen fokusera sin avhandling kring fyra olika typer av borgenärskollektiv. Dessa fyra varianter är de kollektiv som bildas inom ramen för syndikerade lån (då en grupp långivare går samman för att täcka ett lån av mycket stort belopp), obligationslån samt vid företagsrekonstruktions- och konkursförfaranden. 

Ouppklarade affärer inom ett borgenärskollektiv kan ge upphov till ett stort antal rättsliga frågor skriver Oskar, och menar att svaren på dessa inte sällan är beroende av i vilket rättsligt paradigm ett visst borgenärskollektiv är hemmahörande. Trots vikten av detta - och att frågorna som ett borgenärskollektiv kan ha att ta ställning till kan vara väl så komplicerade som de som t.ex. medlemsstämman i en association har att fatta beslut om - så har det hittills saknats en framställning som på ett samlat och systematiskt sätt behandlar de huvudsakliga rättsliga problem som är förknippade med borgenärsgruppers interna mellanhavanden. 

Det är ett område som är oskrivet så väl i Sverige som i Norden, vilket gör ämnet särskilt piggt och spännande bekräftar också opponent Mikael Möller från Uppsala universitet under disputationsakten. Och det framkommer härvid att Oskar Andrews avhandling uppfyller sitt angivna syfte - den reder ut och lägger grund för något av ett helt nytt forskningsområde inom insolvens- och obligationsrätten, där det finns än mer därtill att upptäcka. 

Läs mer om avhandlingen i DiVA

Profilsida för Oskar Andrews